Samhällskunskap (61-75 hp), 15 hp

Social science (61-75 Credits), 15 credits

9ASH59

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Per-Olof Hansson

Kursansvarig

Per-Olof Hansson

Studierektor eller motsvarande

Mariana S Gustafsson

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

​Kursen förutsätter Samhällskunskap (1-60 hp) varav 45 hp med godkänt resultat inklusive delkurserna Sociologi 1, samt Samhällskunskap 1 och 2, samt godkända kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betygssättning, 7,5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7,5 hp, Ledarskap och konflikthantering, 7,5 hp och Specialpedagogik, 7,5 hp samt godkänd VFU-kurser i samhällskunskap och i ämne 2, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande
- analysera och visa förståelse för aktuella förhållanden, innebörder och problem relaterade till välbefinnande och fattigdom inom olika grupperingar i samhället
- analysera och visa förståelse för segregering och dess orsaker och effekter.
- problematisera och utveckla prov och bedömning i skolan samt självständigt förklara valet av perspektiv.
- visa förmåga att dokumentera och kommunicera formativ och summativ bedömning inom samhällskunskapsämnet till elever i skolan .

Kursinnehåll

Trender och förhållanden i framför allt det svenska samhället diskuteras mot bakgrund av aktuella forsknings- och utredningsresultat. Särskild vikt läggs vid att fokusera motsättningar och problem som är förknippade med välfärdssystemens modernisering och anpassning till delvis nya politiska, ekonomiska och sociala förhållanden i det svenska samhället. De didaktiska delarna tar upp olika perspektiv på prov och bedömning inklusive formativ och summativ bedömning samt olika didaktiska verktyg, inklusive digitala verktyg, för lärande. Kursens innehåll appliceras på case-metodik, och innehållet seminariebehandlas.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, case-metodik samt självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig och muntlig redovisning, enskilt eller i grupp, samt enskild skriftlig hemtentamen. Projektarbetet examineras genom presentation i seminarium samt opposition på ett annat projektarbete.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
MRE1 Muntlig redovisning med skriftligt underlag: Mediekunskap 3 hp U, G
MRE2 Oral presentation with a written assignment 3 hp U, G
STN1 Skriftlig tentamen: hemtentamen 4 hp U, G, VG
PRO1 Projektarbete som seminariebehandlas 5 hp U, G, VG
Gustavsson, P. (2104). Samhällskunskapsämnets kris. I Persson, A., & Johansson, R. (red). Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet. (s. 65-78). Gärdenfors, P. (2014). Hur skapar man förståelse i undervisningen? I Persson, A., & Johansson, R. (red). Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet. (s. 269-284). Rothstein, B. (2011). Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik. Stockholm: SNS förlag. Sjödén, B. (2014). Vad är ett bra digitalt läromedel? I Persson, A., & Johansson, R. (red). Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet. (s. 79-94). Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i Samhällskunskap. Fritzes: Stockholm. Skolverket. (2018). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Betyg och betygssättning. Stockholm: Skolverkets publikationsservice. Ett av följande alternativ: Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. 3 uppl. Malmö: Gleerups. Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts. Slemmen Wille, T. (2013). Bedömning för lärande i klassrummet. Malmö: Gleerups.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.