Specialisering Historia, Historia (76-90 hp), 15 hp

Specialization History, History (76-90 cr), 15 credits

9HIA21

Huvudområde

Historia

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Fristående kurs

Studierektor eller motsvarande

Björn Ivarsson lilieblad
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
Fristående kurs (Helfart, Dagtid) VT 2018 201814-201823 Svenska Linköping, Valla

Huvudområde

Historia

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A2E

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet och särskild behörighet SvB/Sv 2B, EnB, ShA, MaA samt genomgångna kurser inom Allmänt utbildningsområde motsvarande 60 hp och genomgångna kurser inom en inriktning/två specialiseringar om sammanlagt 60 hp, samt genomgången inriktning Historia (1-60 hp), varav 45 hp med godkänt resultat eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

- analysera probleminriktade exempel på historiebruk
- integrera och tillämpa förvärvade ämnesteoretiska och didaktiska kunskaper i ett skriftligt arbete
- didaktiskt tillämpa sina kunskaper i historia med hänsyn till de krav undervisning på högre nivåer i ämnet och undervisning i grundskola och gymnasieskola ställer
- välja, motivera, organisera och kommunicera ett historiedidaktiskt stoff
- utnyttja sin förmåga till didaktisk reflektion kring ämnesinnehåll och uppläggning
- argumentera för hur olika historiska material kan användas i undervisning
- presentera och försvara ett historiedidaktiskt projektarbete samt kunna opponera på annan students arbete.

Kursinnehåll

I kursen fördjupas den studerandes kunskaper om och förmågan att i undervisningssammanhang inom grundskola och gymnasieskola, använda och reflektera över olika typer av material/källor för gestaltning och konkretisering av historiska händelser och processer.

Didaktisk teori och metod
Momentet behandlar det historiedidaktiska forskningsfältet såväl nationellt som internationellt.

Projektarbete
Momentet innebär att de studerande i grupp ska utforma ett didaktiskt inriktat projektarbete. Projektarbetet skall ha en didaktisk inriktning med relevans för det kommande yrkesområdet.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisning sker i form av litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, handledning samt genom gruppvisa diskussioner. Vidare sker arbete i nära anslutning till institutioner som arkiv, bibliotek och museer.

OBLIGATORISKA MOMENT
Metodövningar och projektarbetsseminarier.

Examination

Kursen examineras genom muntlig och skriftlig individuell redovisning av kursuppgifter, gruppvis redovisning av projektarbete som ventileras och försvaras vid ett seminarietillfälle. De studerande ska även genomföra en opposition mot ett annat inom seminariet framlagt projektarbete.

PROVKODER
SRE1 Skriftlig och muntlig redovisning 5 hp (U-VG)
PRO1 Projektarbete som seminariebehandlas 10 hp (U-VG)

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Litteraturlista, Historiedidaktik och historiebruk, 15 hp Sammanlagt läses 2 500 sidor under första delkursen. Litteraturen redovisas i hemskrivningen och projektrapporten. Obligatorisk litteratur, delkurs 1 Historiedidaktisk teori och metod Peter Aronsson, Historiebruk: att använda det förflutna, Studentlitteratur, Lund, 2004 Klas-Göran Karlsson Ulf & Zander, (red.), Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, 2., [uppdaterade och bearbetade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009 Svante Kolsgård, Lasse Kvarnström och Lars Strömbäck, ”Att skriva uppsats-handbok för uppsatsskrivande i historia” Linköping 2008 eller senare Valbar litteratur, delkurs 1 Historiedidaktisk teori och metod Magne Angvik & Bodo von Borries, Youth and history : a comparative European survey on historical consciousness and political attitudes among adolescents (1997) Peter Aronsson, Per Gerrevall & Erika Larsson (red.), Att resa i tiden : mål och medel i mötet mellan museum, skola och elever (2000) Peter Aronsson & Erika Larsson, (red.), Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Växjö 2002. John R. Gillis, Youth and history (New York 1981) Per Eliasson (red.), Historia på väg mot framtiden: historiedidaktiska perspektiv på skola och samhälle, Forskarskolan i historia och historiedidaktik, Lunds universitet, Lund, 2010 Nanny Hartsmar, Historiemedvetande : elevers tidsförståelse i en skolkontext, Malmö 2001. Hans Albin Larsson, Historiedidaktiska utmaningar, Jönköping 1998 1998 Jan Thavenius, , Liv och historia. Om människan i historien och historien i människan, Järfälla 1983 Gunilla Lindqvist, Historia som tema och gestaltning, Lund 2000. Sture Långström, Författarröst & Lärobokstradition. En historiedidaktisk studie, diss Umeå, 1991 Sture Långström , Ungdomar tycker om historia och politik : en studie i pedagogiskt arbete, Umeå 2001 Christer Karlegärd & Klas-Göran Karlsson (red.), Historiedidaktik, Lund 1997 Kjellfrid Mæland, Kulturmöte og kulturbrytning: Dagens barn i mötet med kulturskiftet i Noreg ca 950-1050, Trondheim 2002 Lennart Palmqvist & Stefan Bohman, Museer och kulturarv, Stockholm 200 Bryld, Claus, Fra historieskrivningens historie til historiekulturens historie? Ideer til en udvidelse af det historiografiske begreb, Historien og historikerne i Norden efter 1965, Studier i historisk metode XXI (Århus 1991) Göran Andolf, Historien på gymnasiet. Undervisning och läroböcker 1820 1965, Stockholm 1972 Bernard Eric Jensen, , Historiedidaktiske sonderinger, Bind 1, Institut for historie og samfundsfag, Danmarks Lærerhøjskole, København, 1994 Robert Phillips , History Teaching, Nationhood and the State. A study in Educational Politics, London: Cassel, 1998

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.