Utbildningsvetenskaplig kärna - fritidshem och skola, 15 hp
Educational sciences - Schoolage Educare and School, 15 credits
9VFR04
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Thomas DahlKursansvarig
Thomas DahlStudierektor eller motsvarande
Mats BrusmanKursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
L7VA2 | Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL | 1 (HT 2025) | 202534-202603 | Svenska | Ortsoberoende | V |
L7VA2 | Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL | 2 (HT 2025) | 202534-202603 | Svenska | Ortsoberoende | V |
L7VA2 | Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL | 3 (HT 2025) | 202534-202603 | Svenska | Ortsoberoende | V |
L7VA2 | Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL | 4 (HT 2025) | 202534-202603 | Svenska | Ortsoberoende | V |
L7VA2 | Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL | 5 (HT 2025) | 202534-202603 | Svenska | Ortsoberoende | V |
L7VA2 | Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL | 6 (HT 2025) | 202534-202603 | Svenska | Ortsoberoende | V |
L7VA2 | Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL | 7 (HT 2025) | 202534-202603 | Svenska | Ortsoberoende | V |
L7VA2 | Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL | 8 (HT 2025) | 202534-202603 | Svenska | Ortsoberoende | V |
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
GXXKursen ges för
- VAL II - Vidareutbildning av lärare
Lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- använda teorier och forskning om lärares ledarskap i fritidshemmet och skolan
- analysera konflikt- och mobbningssituationer utifrån olika vetenskapliga perspektiv om konflikter och kränkande behandling
- reflektera över frågor som rör identitet, sexualitet och relationer
- diskutera och föreslå specialpedagogiska insatser på organisations-, grupp- och individnivå för barns utveckling och lärande i fritidshem och skola
- identifiera möjligheter och hinder för barns utveckling och lärande i fritidshem och skola, inbegripet barn med neuropsykiatriska svårigheter
- diskutera kvalitativa och kvantitativa metodansatser utifrån vetenskapsteoretiska antaganden
- identifiera och argumentera för val av forskningsmetodiska ansatser
- beskriva olika teorier, begrepp och perspektiv för utveckling och utvärdering av fritidshem och skola
- diskutera val av teorier och metoder för skolutveckling och utvärdering i fritidshemmet och skolan
- beskriva olika sätt för att dokumentera, bedöma och analysera elevers utveckling och lärande i relation till fritidshem och skola
- redogöra för nationella riktlinjer som finns för grundlärares arbete med bedömning och betygssättning inom de obligatoriska skolformerna med fokus på år F-6.
Kursinnehåll
Kursen består av fem delar:
I en del används teorier och forskning som rör sociala relationer såsom lärares ledarskap i fritidshemmet och skolan. Vidare behandlas konflikt- och mobbningssituationer samt frågor om identitet, sexualitet och relationer.
En annan del behandlar specialpedagogik. Den rör specialpedagogik på organisations-, grupp- och individnivå i relation till barns utveckling och lärande i fritidshem och skola. Här behandlas även möjligheter och hinder för barns utveckling och lärande i fritidshem och skola, bland annat barn med neuropsykiatriska svårigheter, samt centrala specialpedagogiska begrepp.
En tredje del handlar om kvalitativa och kvantitativa metodansatser utifrån vetenskapsteoretiska antaganden. I denna identifierar och argumenterar studenten för olika val av forskningsmetodiska ansatser.
Den fjärde delen behandlar olika teorier, begrepp och perspektiv för utveckling och utvärdering av fritidshem och skola. Här presenteras olika val av teorier och metoder för skolutveckling och utvärdering i fritidshemmet och skolan. Vidare problematiseras också skolutveckling och utvärdering på mikro- och makronivå samt vilka olika slutsatser man kan dra av dessa utifrån den egna professionen.
Den femte delen fokuserar på nationella riktlinjer för bedömning och betygsättning samt hur lärare kan arbeta med att dokumentera, analysera och bedöma elevers utveckling och lärande.
Undervisnings- och arbetsformer
Föreläsningar, seminarier och självständiga studier.
Examination
Kursen examineras genom skriftliga redovisningar.
För VG på hel kurs krävs minst 11 hp VG.
Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.
- Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:
- Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:
- Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.
Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.
Om undervisnings- och examinationsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:
- Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
- Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
- Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
Institution
Institutionen för beteendevetenskap och lärandeKod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
SRE1 | Skriftlig redovisning, specialpedagogik | 4 hp | U, G, VG |
SRE2 | Skriftlig redovisning, teori och metod | 4 hp | U, G, VG |
SRE3 | Skriftlig redovisning, skolutveckling | 3 hp | U, G, VG |
SRE4 | Skriftlig redovisning, sociala relationer | 2 hp | U, G, VG |
SRE5 | Skriftlig redovisning, bedömning | 2 hp | U, G, VG |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.