Stilhistoria II, 6 hp

Design History II, 6 credits

TCM009

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången HT 2020. Ersätts av TCM080.

Huvudområde

Möbelkonservering Möbelsnickeri Möbeldesign Möbeltapetsering

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Andreas Nobel

Studierektor eller motsvarande

Alessandra Di Pisa

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6KMOD Möbeldesign - Malmstens, kandidatprogram 3 (HT 2019) 1, 2 -, - Svenska Stockholm, Lidingö O
6KMOS Möbelsnickeri - Malmstens, kandidatprogram 3 (HT 2019) 1, 2 -, - Svenska Stockholm, Lidingö O
6KMOT Möbeltapetsering - Malmstens, kandidatprogram 3 (HT 2019) 1, 2 -, - Svenska Stockholm, Lidingö O

Huvudområde

Möbelkonservering, Möbelsnickeri, Möbeldesign, Möbeltapetsering

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Kandidatprogram i möbeldesign
  • Kandidatprogram i möbelsnickeri
  • Kandidatprogram i möbeltapetsering

Rekommenderade förkunskaper

Stilhistoria I

Lärandemål

Att uppnå förmåga att beskriva och förstå en möbel (från den period kursen avser), dess plats i europeisk och utomeuropeisk stilhistoria och förhållande till den allmänna samhällsutvecklingen, samt förmåga att tillämpa kunskapen i den egna verksamheten. Efter genomgången kurs skall den studerande:
-Kunna identifiera och med ett korrekt ordförråd beskriva och analysera form, material, tillverkningsteknik, konstruktion och funktion hos en möbel (från den tid kursen avser) samt relatera allt detta till den allmänna samhällsutvecklingen
-Kunna redogöra för de vanligaste möbeltyperna (från den tid kursen avser) samt reflektera över och värdera deras funktionella, symboliska, historiska och sociala betydelser
-Visa förståelse för 1800- och 1900-talens olika sätt att använda stilhistoriens former och den kulturhistoriska kunskapen
-Visa förmåga att använda det möbelhistoriska utgångsmaterialet och kunskaperna om detta i den egna verksamheten

Kursinnehåll

1800-talets historism och historiebruk. Teknik och material i möbeltillverkningen fr.o.m. industrialismen till idag (översiktligt). Europeisk och svensk möbelkultur fr.o.m. industrialismen till idag.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, seminarier och studiebesök i museers utställningar, magasin.

Examination

UPG2Inlämningsuppgifter3 hpU, G
HEM1Hemtentamen3 hpU, 3, 4, 5

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Alessandra Di Pisa

Examinator

Andreas Nobel

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h

Kurslitteratur

Kurslitteratur: Brunnström, Lasse (2010). Svensk designhistoria. Stockholm. Raster Holkers, Märta (2007). De svenska antikviteternas historia. Möbler och föremål 1525-1925. Stockholm. Bonniers (sid 240-309) Knutsson, Johan (2013). Allkonstnär i ”hemtrefnadens” tid. Lars Israel Wahlman som möbel- och inredningsarkitekt 1894-1917. Stockholm. Nordiska museets förlag Nyström, Bengt (red.) (2008). Svenska möbler under femhundra år. Stockholm. Natur & Kultur (sid 182-207; 225-309) Vihma, Susann (2003). Designhistoria – en introduktion. Stockholm. Raster Referenslitteratur: Edwards, Clive (1993). Victorian Furniture – Technology and Design. Manchester University Press Edwards, Clive (1994). Twentieth Century Furniture. Manchester University Press Eklund Nyström, Sigrid (1992). Möbelarkitekt på 1930-talet. Om inredningsfirman Futurum och hur en ny yrkesgrupp etablerar sig. Diss. Stockholm. Nordiska museets förlag Knutsson, Johan (2010). I ”hemtrefnadens” tid. Allmoge, nationalromantik och konstnärligt nyskapande i arkitektur, möbler och inredningar 1890-1930. Stockholm. Nordiska museet Rosenblad, Kajsa (2007). ”Form och funktion i 1800-talets formvärld”, i Förfärligt härligt. Nationalmuseums utställningskatalog Wickman, Kerstin (red.) (1992). Form genom tiden. 100 år av designhistoria. Stockholm. Form Wickman, Kerstin (red.) (1995). Formens rörelse. Svensk form genom 150 år
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG2 Inlämningsuppgifter 3 hp U, G
HEM1 Hemtentamen 3 hp U, 3, 4, 5

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Kurslitteratur: Brunnström, Lasse (2010). Svensk designhistoria. Stockholm. Raster Holkers, Märta (2007). De svenska antikviteternas historia. Möbler och föremål 1525-1925. Stockholm. Bonniers (sid 240-309) Knutsson, Johan (2013). Allkonstnär i ”hemtrefnadens” tid. Lars Israel Wahlman som möbel- och inredningsarkitekt 1894-1917. Stockholm. Nordiska museets förlag Nyström, Bengt (red.) (2008). Svenska möbler under femhundra år. Stockholm. Natur & Kultur (sid 182-207; 225-309) Vihma, Susann (2003). Designhistoria – en introduktion. Stockholm. Raster Referenslitteratur: Edwards, Clive (1993). Victorian Furniture – Technology and Design. Manchester University Press Edwards, Clive (1994). Twentieth Century Furniture. Manchester University Press Eklund Nyström, Sigrid (1992). Möbelarkitekt på 1930-talet. Om inredningsfirman Futurum och hur en ny yrkesgrupp etablerar sig. Diss. Stockholm. Nordiska museets förlag Knutsson, Johan (2010). I ”hemtrefnadens” tid. Allmoge, nationalromantik och konstnärligt nyskapande i arkitektur, möbler och inredningar 1890-1930. Stockholm. Nordiska museet Rosenblad, Kajsa (2007). ”Form och funktion i 1800-talets formvärld”, i Förfärligt härligt. Nationalmuseums utställningskatalog Wickman, Kerstin (red.) (1992). Form genom tiden. 100 år av designhistoria. Stockholm. Form Wickman, Kerstin (red.) (1995). Formens rörelse. Svensk form genom 150 år
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning

                            
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

                            
2.3 Systemtänkande

                            
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande

                            
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp

                            
3.2 Kommunikation

                            
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.