Kemiska sensorsystem, 6 hp
Chemical Sensor Systems, 6 credits
TFMT19
Huvudområde
Teknisk fysik FysikUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Jens ErikssonStudierektor eller motsvarande
Magnus BomanUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 60 hRekommenderad självstudietid: 100 h
Tillgänglig för utbytesstudenter
JaHuvudområde
Teknisk fysik, FysikUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1XKursen ges för
- Biomedical Engineering, masterprogram
- Fysik och nanovetenskap, masterprogram
- Fysik och nanovetenskap, kandidatprogram
- Civilingenjör i medicinsk teknik
- Civilingenjör i teknisk biologi
- Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
- Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik
- Materials Science and Nanotechnology, masterprogram
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Grundläggande kurser i fysik och elektronik
Lärandemål
Kursen ger en fördjupad förståelse av funktion och uppbyggnad av ett modernt mätsystem, baserat på kemiska sensorer, omfattande hela mätkedjan från sensorprincip till applikation. Kursdeltagarna erhåller kunskaper om
- Grundläggande funktion av ett antal vanliga kemiska sensorer.
- Datainsamlingsrutiner för kemiska sensorer.
- Driftkompensationsalgoritmer för kemiska sensoer.
- Elektroniken för kemiska sensorer.
- Ett antal olika kemiska sensorsystem.
- Baskunskaper om smak och luktsinnet.
- Grundläggande kunskaper om provhantering.
Kursinnehåll
Kemiska sensorsystem studeras i detalj från den fysikaliska mätprincipen till tillämpning. De mätsystem som studeras väljs från den pågående forskningen vid institutionen samt från industrin och kan t ex vara den "elektroniska näsan" och "elektroniska tungan" eller biosensorsystem baserade på ytplasmonresonans, QCM sensorer, en datorskärm eller en glukosmätare för diabetiker. Inledningsvis ges en kort och översiktlig beskrivning av mätteknik och mätteknikens villkor, speciellt inriktat mot att mäta dofter. Det aktuella mätsystemet studeras med avseende på
- Översikt och grundläggande definitioner av kemiska sensorer
- Realisering av mätsystemet, anpassningselektronik, mätförstärkare
- Signalöverföring,linjärisering, filtrering, störningsproblem
- Datainsamling och mätvärdespresentation
- Driftkompensationsalgoritmer
- Provhantering
- Lukt och smak som vetenskapligt område
- Tillämpningar.
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen består av föreläsningar och laborationer om sensorprinciper och mättillämpningar. Inbjudna gästföreläsare belyser olika specialområden. I kursen ingår också studiebesök i forskningslaboratorier samt eventuellt besök på företag som utvecklar sensorsystem. Kursen ges på engelska.
Examination
UPG2 | Frivillig skriftlig uppgift för högre betyg | 0 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Duggor samt hemuppgifter | 5 hp | U, 3, 4, 5 |
LAB1 | Obligatoriska laborationer | 1 hp | U, G |
Hemuppgifter och duggor kontrollerar att kursdeltagarna har förstått dom väsentliga delarna av kursinnehållet samt att deltagarna i viss mån har förmåga att använda de förvärvade kunskaperna.
Hemuppgifterna ger betyget U,3,4. En extra rapport i form av en review av ett antal vetenskapliga artiklar kan höja betyget ett steg.
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Om undervisningsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".
- Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för fysik, kemi och biologiStudierektor eller motsvarande
Magnus BomanExaminator
Jens ErikssonKurshemsida och andra länkar
https://www.ifm.liu.se/edu/coursescms/TFMT19/Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 60 hRekommenderad självstudietid: 100 h
Kurslitteratur
Kopior på förläsningsmaterial, bokkapitel, och artiklar distribueras under kursenKod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG2 | Frivillig skriftlig uppgift för högre betyg | 0 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Duggor samt hemuppgifter | 5 hp | U, 3, 4, 5 |
LAB1 | Obligatoriska laborationer | 1 hp | U, G |
Hemuppgifter och duggor kontrollerar att kursdeltagarna har förstått dom väsentliga delarna av kursinnehållet samt att deltagarna i viss mån har förmåga att använda de förvärvade kunskaperna.
Hemuppgifterna ger betyget U,3,4. En extra rapport i form av en review av ett antal vetenskapliga artiklar kan höja betyget ett steg.
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
fysik och kemi |
||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
X
|
|
|
elektronik, kemiska sensorsystem demonstreras |
||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
|
UPG1
|
tillämpning av kemiska sensorsystem |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
|
X
|
UPG1
|
Design av sensorsystem (hemtentan) |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
|
LAB1
|
Tre laborationer |
|
2.3 Systemtänkande |
|
|
X
|
UPG1
|
Design av sensorsystem (hemtentan) |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
|
UPG1
|
Kreativt tänkande, quiz på varje föreläsning |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
|
Industriella sensorsystem demonstreras |
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
X
|
|
LAB1
|
||
3.2 Kommunikation |
|
|
X
|
Frågestund på varje föreläsning |
||
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
X
|
Föreläsningar, frågestund och quiz på engelska |
||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
X
|
|
|
Diskuteras under kursen |
||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
X
|
|
|
Diskuteras av föreläsare från industrin |
||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
X
|
UPG1
|
Design av sensorsystem (hemtentan) |
|
4.4 Att konstruera produkter och system |
X
|
|
|
Diskuteras under kursen |
||
4.5 Att realisera produkter och system |
X
|
|
|
Diskuteras av föreläsare från industrin |
||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
X
|
|
|
Diskuteras av föreläsare från industrin |
||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.