Ingenjörsprojekt, 6 hp
Engineering Project, 6 credits
TFYY51
Huvudområde
Elektroteknik Teknisk fysikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Urban ForsbergStudierektor eller motsvarande
Magnus BomanUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 108 hRekommenderad självstudietid: 52 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CMED | Civilingenjör i medicinsk teknik | 1 (HT 2020) | 1, 2 | 4, 3 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6CYYY | Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik | 1 (HT 2020) | 1, 2 | 4, 3 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6CYYI | Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska | 1 (HT 2020) | 1, 2 | 4, 3 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6CYYI | Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska | 1 (HT 2020) | 1, 2 | 4, 3 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6CYYI | Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska | 1 (HT 2020) | 1, 2 | 4, 3 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6CYYI | Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska | 1 (HT 2020) | 1, 2 | 4, 3 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6CYYI | Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska | 1 (HT 2020) | 1, 2 | 4, 3 | Svenska | Linköping, Valla | O |
Huvudområde
Elektroteknik, Teknisk fysikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Civilingenjörsprogram i medicinsk teknik
- Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
- Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Lärandemål
Kursen ska introducera ingenjörsmässiga frågeställningar och arbetsmetoder, speciellt modeller för projektarbete och projektledning. Genom projektet ska studenten få inblick i ett relevant kunskapsområde.
Efter kursen ska studenten kunna:
- exemplifiera ingenjörens yrkessroll i samhället
- översiktligt förklara utvecklingen av teknik och redskap som bidragit till en varaktig utveckling inom olika typer av teknologi
- åskådliggöra arbetsformen som företag har för att utveckla sin verksamhet för ett effektivare tillvaratagande av resurser
- kunna redovisa ett projekt skriftligt och muntligt.
- utföra ett projektarbete enligt en projektmodell
- planera ett projektarbete utifrån en given kravspecifikation och dokumentera detta i projekt- och tidplaner
- söka upp och tillägna sig för projektet relevanta kunskaper
- aktivt medverka i en fungerande projektgrupp
Kursinnehåll
Föreläsningar relaterade till projektarbetet: information om CDIO-initiativet, kursidé, projektmodellen LIPS, informationssökning, arbete i grupp och gruppdynamik. Muntlig och skriftlig kommunikation. Föreläsningar relaterade till ingenjörens yrkesroll och arbetsmetoder: Ingenjörshistoria, ingenjörens roll i samhället, karriärexempel med inbjudna alumner.
Projektarbetet: Tekniskt innehåll beroende på typ av projekt. Arbete enligt projektmodellen LIPS. Skrivande av projektplan, tidplan och mötesprotokoll. Informationssökning. Dokumentation av projektresultat. Muntlig och skriftlig presentation av projektresultat. Efterstudie.
Undervisnings- och arbetsformer
I kursen ingår föreläsningar samt ett projektarbete. Föreläsningarna har två huvudsyften. Dels att ge kunskaper relaterade till projektarbete (projektmodell, gruppdynamik, och informationssökning) dels att ge studenterna en inblick i deras kommande yrkesroll bl a genom inbjudna gästföreläsare. Till föreläsningen om informationssökning ingår ett övningstillfälle i biblioteket. Projektarbetet dokumenteras i en skriftlig rapport samt redovisas muntligt. Dokumentationen granskas ur både saklig och språklig synvinkel. Kursen avslutas med en projektkonferens där projektgrupperna redovisar sina projekt för övriga projektgrupper.
Kursen pågår hela höstterminen.
Examination
UPG2 | Projektarbete | 4.5 hp | U, G |
UPG1 | Seminarieserie | 1.5 hp | U, G |
UPG1 vidgar studenternas insyn i ingenjörsmässigt arbete samt informationssökning, muntlig presentation och projektmodeller.
UPG2 testar studentens förmåga att följa en projektmodell och arbeta i grupp, informationssökning, dokumentation samt skriftlig och muntlig presentation.
På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd.
Betygsskala
Tvågradig skala, äldre version, U, GÖvrig information
Om undervisnings- och examinationsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:
- Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för fysik, kemi och biologiStudierektor eller motsvarande
Magnus BomanExaminator
Urban ForsbergKurshemsida och andra länkar
http://www.ifm.liu.se/undergrad/fysikgtu/coursepage.html?selection=all&sort=kkUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 108 hRekommenderad självstudietid: 52 h
Kurslitteratur
Böcker
- T. Svensson, C. Krysander, Projektmodellen LIPS ver 1.2
Bokakademin
Övrigt
Kursdirektiv
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG2 | Projektarbete | 4.5 hp | U, G |
UPG1 | Seminarieserie | 1.5 hp | U, G |
UPG1 vidgar studenternas insyn i ingenjörsmässigt arbete samt informationssökning, muntlig presentation och projektmodeller.
UPG2 testar studentens förmåga att följa en projektmodell och arbeta i grupp, informationssökning, dokumentation samt skriftlig och muntlig presentation.
På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd.
Kursplan
För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus.
Riktlinjer rörande examination och examinator
Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Böcker
Bokakademin
Övrigt
Kursdirektiv
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
Matematik och fysik från gymnasiet krävs. Allmänna behörighetskrav för kursen gäller. |
||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
X
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Experimentell problemlösning, rapport |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
X
|
|
|
Experiment i labmiljö |
||
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
|
UPG2
|
Här tänker jag mig att man driver ett projekt från en kravspecifkation med delar och sätter ihop i ett störres sammanhang, en slutlig produkt. |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
|
|
|||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
|
|
|||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
X
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Här arbetar man i grupper av 5-6 personer. Varje grupp har olika roller såsom projektledare, dokumentansvarig mm. |
|
3.2 Kommunikation |
X
|
X
|
X
|
UPG1
UPG2
|
Muntlig presentation sker vid ett flertal tillfälle med handledare och någon gång mot beställare, skriftlig rapport lämnas in i slutet. |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
X
|
Viss litteratur på engelska och även under vissa år så är handledarna engelsktalande. Förknskapskrav av engelska från gymnasiet är ett krav. |
||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
X
|
|
UPG1
|
Gästföreläsningar exemplifierar ingenjörens yrkesroll i samhället. Närvaro krävs vid föreläsningar (uppg1). |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
X
|
|
UPG2
|
Jobba mot beställare efter en given kravspecifikation och efter givna tidsramar. Tidsramen omsätts i kostnad. |
|
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
X
|
|
UPG2
|
Starta och driva projekt |
|
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
X
|
|
UPG2
|
Projektarbete enligt given modell. Vissa projekt ska konstruera en produkt (mjukvaruprogram etc) och vissa ska bygga ihop större stystem (otpisk gasmätning) |
|
4.5 Att realisera produkter och system |
|
X
|
|
UPG2
|
Projektarbete enligt given modell |
|
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
X
|
|
|
Här tänker jag att vissa projekt ser till hushållning av energi (effektiva ljuskällor). |
||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
X
|
|
|
Ekonomiska villkor för utveckling |
||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
|
|
Bedrivs i viss del i forskningsmiljö och där viss koppling finns till pågående forskning vid LiU. |
||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
|
|
Vissa projekt har nära forskningsanknytning och alla projekt får ses som ett utvecklingsprojket, om än i en mycket enkel modell. De samhälleliga behoven är stor i många projekt, om än i en förenklad modell. |
||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
X
|
X
|
UPG1
UPG2
|
projektet är i sig ett utvecklingsprojekt som drivs från början till slut. Arbetet redovisas för beställare och för studentgrupp. |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.