Miljöteknik, 6 hp
Environmental Engineering, 6 credits
TKMJ24
Huvudområde
Energi- och miljöteknik Produktutveckling MaskinteknikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Carina SundbergStudierektor eller motsvarande
Niclas SvenssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 45 hRekommenderad självstudietid: 115 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CIEN | Civilingenjör i elektronikdesign | 4 (VT 2017) | 1 | 2 | Svenska | Norrköping, Norrköping | V |
6CMMM | Civilingenjör i maskinteknik | 4 (VT 2017) | 2 | 4 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6KFTL | Flygtransport och logistik, kandidatprogram | 4 (VT 2017) | 1 | 2 | Svenska | Norrköping, Norrköping | V |
6KFTL | Flygtransport och logistik, kandidatprogram | 6 (VT 2017) | 1 | 2 | Svenska | Norrköping, Norrköping | V |
6IBYG | Högskoleingenjör i byggnadsteknik | 4 (VT 2017) | 1 | 2 | Svenska | Norrköping, Norrköping | O |
6KLOG | Samhällets logistik, kandidatprogram | 6 (VT 2017) | 1 | 2 | Svenska | Norrköping, Norrköping | V |
Huvudområde
Energi- och miljöteknik, Produktutveckling, MaskinteknikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Civilingenjör i energi - miljö - management
- Civilingenjör i elektronikdesign
- Civilingenjör i maskinteknik
- Högskoleingenjör i byggnadsteknik
- Högskoleingenjör i elektronik
- Högskoleingenjör i kemisk analysteknik
- Flygtransport och logistik, kandidatprogram
- Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat
- Civilingenjör i medicinsk teknik
- Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
- Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik
- Samhällets logistik, kandidatprogram
- Civilingenjör i teknisk biologi
- Civilingenjör i design och produktutveckling
- Protein Science, masterprogram
- Civilingenjör i datateknik
- Civilingenjör i informationsteknologi
- Civilingenjör i mjukvaruteknik
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Allmäntekniska kunskaper under det första studieåret på Teknisk högskola samt gymnasiets kemi.Lärandemål
Att utveckla förståelse för miljöproblemens uppkomst, naturvetenskapliga grund och möjliga lösningar. Att utveckla förmågan att kritiskt värdera olika alternativa perspektiv på miljöproblem. Att utveckla förmågan att agera förebyggande för att minska miljöpåverkan från samhällets material- och energianvändning. Efter kursen ska studenten, med främst ett naturvetenskapligt och tekniskt systemperspektiv;
- Kunna beskriva de viktiga miljöproblem som kursen behandlar, vad som orsakar dem, samt deras betydande miljö- och hälsoeffekter,
- På en övergripande nivå kunna beskriva utvecklingen inom miljöområdet historiskt fram till idag, samt redogöra för hur troliga framtida scenarier avseende befolknings- och övrig samhällsutveckling kan påverka möjligheten att uppnå hållbar utveckling,
- Kunna tillämpa ovanstående miljökunskaper genom att lösa verklighetsbaserade fallstudier,
- Speciellt för viktiga tekniska system kunna förklara hur de påverkar miljön, samt genom kritisk granskning, kan anpassas för att reducera miljöpåverkan,
- Kunna redogöra för centrala delar i ett modernt och framsynt miljöarbete inom företag, myndigheter och organisationer,
- Kunna sammanställa, presentera och kritiskt granska en produktrapport ur ett livscykelperspektiv, samt
- Kunna omsätta miljöteknisk kunskap genom att utforma och kritisera frågor.
Kursinnehåll
Kursens fokus är ingenjörens roll i arbetet med miljö och hållbar utveckling.
Kursen består av två delar som löper i varandra. Den ena delen är föreläsningarna som ska introducera viktiga grundläggande kunskaper om miljöfrågor och miljöteknik. Föreläsningarna och litteraturen bearbetas under kursens gång genom ett aktivt webb-baserat verktyg för frågeformulering och värdering av miljötekniska frågor. Denna del kommer att beröra hela kursens innehåll som t.ex. miljöproblemens uppkomst och naturvetenskapliga grund och utveckling, hållbar utveckling, miljöfrågors koppling till tekniska system, tekniska, ekonomiska och samhälleliga lösningar på miljöproblem, livscykel- och systemperspektiv, proaktivitet, analys av tekniska system för energi, transporter, byggnader, vatten- och avfallshantering, samt urval av industriell reningsteknik. Detta examineras genom skriftlig tentamen TEN och genomförande av individuell uppgift UPG.
Den andra delen är de uppgifter som ligger i kursen som genomförs i grupp. Där tillämpas de miljötekniska kunskaperna genom fallstudier utifrån miljöproblem och genom att skriva en produktrapport ur ett livscykelperspektiv. Grupparbetena innefattar planering, sammanställning, analys och presentation. Produktrapporten kommer också att seminariebehandlas med presentation och opposition. Detta examineras med UPG.
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen innehåller föreläsningar och uppgifter som löses i grupp och individuellt. Under kursen kommer grupper om ca 6 personer att tilldelas problembaserade uppgifter, varav den största är att skriva och kritisera en rapport. Uppgifterna bygger både på självstuderandemoment och också moment som genomförs med handledare och med obligatorisk närvaro. Medan kursen pågår kommer kursdeltagarna individuellt arbeta med ett webb-baserat verktyg för formulering och värdering av miljötekniska frågor. Kursen ges fyra gånger 2016, Vt1 i Norrköping samt Vt2, Ht1 resp. Ht2 i Linköping.
Examination
UPG2 | Godkända projektuppgifter | 2 hp | U, G |
TEN1 | En skriftlig tentamen | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Påbyggnadskurser: Miljömanagement, Industriell ekologi, Biofuels for Transportation, Resurseffektiva produkter och produktion
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för ekonomisk och industriell utvecklingStudierektor eller motsvarande
Niclas SvenssonExaminator
Carina SundbergKurshemsida och andra länkar
http://www.iei.liu.se/envtech/utbildning/kurser/tkmj24?l=svUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 45 hRekommenderad självstudietid: 115 h
Kurslitteratur
Kompletterande litteratur
Böcker
- J. Ammenberg och O. Hjelm. (Redaktör), (2013) Miljöteknik - för en hållbar utveckling. Studentlitteratur
ISBN: 978-91-44-09275-1
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG2 | Godkända projektuppgifter | 2 hp | U, G |
TEN1 | En skriftlig tentamen | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Andra examinationsformer
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Kompletterande litteratur
Böcker
ISBN: 978-91-44-09275-1
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
TEN1
UPG2
|
Beskriva miljöfrågornas mekanismr och effekter. |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
TEN1
UPG2
|
Redogöra för tekniska system |
|
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
UPG2
|
U: Produkt i livscykelperspektiv A: Rapportskrivande och opponering |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
TEN1
|
U: Kritisk granskning av tekniska system. A: Rapport. |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
|
Frågekonstruktion |
||
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
X
|
TEN1
UPG2
|
U:Tekniska system, produkter i livscykelperspektiv. A: Rapportskrivning |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
|
TEN1
|
Kreaktivt, kritiskt tänkande, vetenskaplig förståelse |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
|
Ingenjörsrollen i relation till miljön. |
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
UPG2
|
Rapportskrivning och opponering |
|
3.2 Kommunikation |
|
X
|
X
|
TEN1
UPG2
|
U: Frågekonstruktion A: Rapportskrivning och opponering |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
X
|
X
|
TEN1
UPG2
|
U: Hållbar utveckling och ingenjörsrollen A: Rapport |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
X
|
|
|
Framsynt miljöarbete, ledningssystem, affärsmässighet. |
||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
X
|
|
|
Scenariearbete. |
||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
X
|
|
TEN1
|
Kritisk granskning av tekniska system. |
|
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
X
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
X
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
X
|
UPG2
|
Grupparbete |
|
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
X
|
UPG2
|
Grupparbete |
|
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
X
|
UPG2
|
Grupparbete |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.