Kandidatprojekt energiteknik, 18 hp

Energy Engineering - Bachelor Project, 18 credits

TMMV16

Huvudområde

Maskinteknik Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Joakim Wren

Studierektor eller motsvarande

Roland Gårdhagen

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 80 h
Rekommenderad självstudietid: 400 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CIII Civilingenjör i industriell ekonomi 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, franska 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, franska (Teknisk inriktning Energiteknik) 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, japanska 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, japanska (Teknisk inriktning Energiteknik) 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, kinesiska 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, kinesiska (Teknisk inriktning Energiteknik) 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, spanska 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, spanska (Teknisk inriktning Energiteknik) 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, tyska 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, tyska (Teknisk inriktning Energiteknik) 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla V
6CIII Civilingenjör i industriell ekonomi (Teknisk inriktning Energiteknik) 6 (VT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska Linköping, Valla O

Huvudområde

Maskinteknik, Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i industriell ekonomi - internationell
  • Civilingenjörsprogram i industriell ekonomi

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen se fliken Generella bestämmelser, rubrik Påbörjande av kandidatprojekt.

Spärrkurser: "Termodynamik" (eller motsvarande).

Se även Rekommenderade förkunskaper.

Rekommenderade förkunskaper

Projektarbetet förutsätter kunskaper i Termodynamik, Energisystem, Strömningslära och värmeöverföring.

Lärandemål

Efter genomförd kurs skall studenten kunna:

Ämneskunskaper:

  • systematiskt integrera och använda sina kunskaper som förvärvats under studietiden för att lösa en energitekniskt inriktad uppgift.
  • tillämpa metod- och ämnesmässiga kunskaper från det energitekniska området.
  • förstå hur tekniska lösningar och system för småskalig energiomvandling kan realiseras, samt kunna analysera och värdera sådana.
  • använda systematisk konstruktionsmetodik och konstruktionsteori för att analysera tekniska produkter och lösa en given uppgift.
  • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter:

  • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete.
  • formulera för uppgiften relevanta frågeställningar samt avgränsa uppgiften inom givna tidsramar.
  • söka och värdera teknikvetenskaplig litteratur.

Arbeta i grupp och kommunicera:

  • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt.
  • kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt självständigt arbete.

Ingenjörsmässighet:

  • skapa, analysera och utvärdera tekniska lösningar.
  • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

 

Kursinnehåll

Föreläsningsdelen introducerar produktutveckling och konstruktionsmetodik. Seminariedelen beskriver, analyserar och diskuterar centrala aspekter för småskalig energiomvandling. Projektdelen utgörs av en energitekniskt inriktad uppgift som går ut på att realisera, analysera och värdera ett system för småskalig energiomvandling.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen pågår hela vårterminen men är till allra största delen förlagd till läsperiod 2. Kursen inleds under första läsperioden med en föreläsningsserie och en mindre analysuppgift. Seminarier hålls för att introducera och diskutera aspekter relevanta för grupparbetet. Under första läsperioden görs även gruppindelning om 4-6 studenter. Grupperna arbetar självständigt under läsperiod 2 med att realisera, analysera och värdera ett system för småskalig energiomvandling.

Studenterna förutsätts ta stort eget ansvar för att projektarbetet genomförs och slutrapporteras. Projektet ska redovisas i form av en skriftlig rapport. Vidare ska arbetet presenteras muntligt och opponering ska göras på en annan grupps arbete. Slutligen ska även en individuell reflektionsrapport skrivas.

Examination

UPG3Seminarier och metodikuppgift2 hpU, G
UPG2Opponering och reflektionsrapport1 hpU, G
UPG1Skriftlig rapport och presentation15 hpU, G
På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd.

Betygsskala

Tvågradig skala, äldre version, U, G

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Roland Gårdhagen

Examinator

Joakim Wren

Kurshemsida och andra länkar

http://www.iei.liu.se/mvs/utbildning/grundkurser/tmmv16?l=sv

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 80 h
Rekommenderad självstudietid: 400 h

Kurslitteratur

Förslag på generell kurslitteratur:
Godfrey Boyle, Bob Everett, Janet Ramage (eds.), 2003, Energy Systems and Sustainability, Oxford University Press, USA, ISBN-10: 0199261792, ISBN-13: 978-0199261796
Paul Gipe, 1999, Wind Energy Basics: A Guide to Small and Micro Wind Systems, Chelsea Green Publishing Company.
Mukund R. Patel. 2005, Wind and Solar Power Systems: Design, Analysis, and Operation, CRC Press.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG3 Seminarier och metodikuppgift 2 hp U, G
UPG2 Opponering och reflektionsrapport 1 hp U, G
UPG1 Skriftlig rapport och presentation 15 hp U, G
På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2019-00920, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2017-03931 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Anmälan till tentamen

Fram till 31 januari 2021 gäller enligt tidigare riktlinjer: För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Från 1 februari 2021 gäller nya riktlinjer för anmälan till skriftliga salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal, Dnr LiU-2020-02033 (se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). 

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

Allmänna bestämmelser

I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

Mål

Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:

  • Ämneskunskaper
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
    • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
    • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
    • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
  • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
    • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
    • söka och värdera vetenskaplig litteratur
  • Arbeta i grupp och kommunicera
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
    • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
    • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
    • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
  • Ingenjörsmässighet
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
    • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
    • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Kandidatprojekt under utlandsstudier

I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

Påbörjande av kandidatprojekt

För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

  • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
  • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras

Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.

Examination

Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.

Förslag på generell kurslitteratur: <br>Godfrey Boyle, Bob Everett, Janet Ramage (eds.), 2003, Energy Systems and Sustainability, Oxford University Press, USA, ISBN-10: 0199261792, ISBN-13: 978-0199261796 <br>Paul Gipe, 1999, Wind Energy Basics: A Guide to Small and Micro Wind Systems, Chelsea Green Publishing Company. <br>Mukund R. Patel. 2005, Wind and Solar Power Systems: Design, Analysis, and Operation, CRC Press.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
UPG1
Projektet i kursen används en mängd beräkningar kopplade till exempelvis strålning, värmetransport, energiteknik och ekonomi. I kursen undervisas om värme-, strömnings- och energitekniska fenomen och förjhållanden utöver de som behandlats i grundkurserna.
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
X
UPG1
UPG3
Kursen är såväl en fortsättning på som en tillämpning av de grundläggande teknikvetenskapliga kurserna.
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
UPG1
Metoder för beräkning och simulering av kopplade värme- och strålningsförlopp används och fördjupas. Systematisk produktutvecklingsmetodik tillämpas på ett mångdimensionellt teknikproplem där såväl tekniska och ekonomiska aspekter ska hanteras och optimeras.
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
UPG1

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
X
UPG1
UPG3
Projektuppgiften ställer krav på att forsknings- och utvecklingsarbete inom området för uppgiften används. Flera seminarier och uppgifter i kursen stöttar kopplingen till teknikvetenskaplig litteratur.
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
UPG1
En stor del av kursen bygger på analys och syntes av ett multidisciplinärt teknikproblem där även ekonomiska aspekter spelar roll. Analytiskt tänkande och problemlösning är ett genomgående tema genom hela kursen.
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
UPG1
Det energitekniska system som utvecklats och byggts testas i verklig miljö och resultaten relateras till vetenskaplig litteratur.
2.3 Systemtänkande
X
X
UPG1
Projektuppgiften bygger på att utveckla ett kostnadseffektivt och välfungerande energitekniskt system.
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
UPG1

                            
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
UPG1

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
UPG1
UPG3
En väsentlig del av kursen genomförs i grupp med krav på såväl uppdelning som fördelning av arbetsuppgifter, samarbete och kommunikation.
3.2 Kommunikation
X
X
UPG1
UPG3
Flera moment i kursen utvecklar studenternas förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation.
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
X
UPG1
Huvudprojektet i kursen har en stark koppling till en hållbar ekologisk utveckling. Därutöver fokuserar en  deluppgift i kursen på samspelet mellan nämnda typer av hållbar utveckling genom att applicera en energiteknisk lösning på förhållanden i olika länder med uttalat krav på att analysera såväl ekologisk, social som ekonomisk hållbarhet.
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
UPG1
Detta är ett genomgående tema i kursen.
4.4 Att konstruera produkter och system
X
X
UPG1
Kursen bygger på att ett tekniskt system utvecklas, dimensioneras, byggs, analyseras och utvärderas. Systemet ska utvecklas så att optimal prestanda avseende tekniska och ekonomiska krav uppnås. Flera av kraven står i motsatsförhållande till varandra vilket leder till träning i att hantera komplexa och realistiska frågeställningar
4.5 Att realisera produkter och system
X
X
UPG1
Se 4.4.
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
X
X
UPG1
Se 4.4
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
X
Absolut, se 4.1.
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
UPG1
I hög grad, se avsnitt 4.
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
UPG1
I hög grad, se avsnitt 4.
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
UPG1
I hög grad, se avsnitt 4. Hela utvecklingsprojektet presenteras i en omfattande rapport som i allmänhet är på över 100 sidor.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.