Mikrovågsteknik, 6 hp

Microwave Engineering, 6 credits

TNE071

Huvudområde

Elektroteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Adriana Serban

Studierektor eller motsvarande

Kjell Karlsson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 50 h
Rekommenderad självstudietid: 110 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CIEN Civilingenjör i elektronikdesign 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CIEN Civilingenjör i elektronikdesign (Trådlösa system) 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYY Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska (Elektronik) 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska (Elektronik) 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska (Elektronik) 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska (Elektronik) 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska (Elektronik) 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6CYYY Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik (Elektronik) 9 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6MCSY Communication Systems, masterprogram 3 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V
6MELE Electronics Engineering, masterprogram (Analogue/Digital and RF IC Design) 3 (HT 2021) 1 1 Engelska Norrköping, Norrköping V

Huvudområde

Elektroteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Masterprogram i kommunikationssystem
  • Masterprogram i elektroniska kretsar och system
  • Civilingenjör i elektronikdesign
  • Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
  • Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik

Rekommenderade förkunskaper

Elektromagnetism, RF Elektronik, RF Systemutveckling

Lärandemål

Kursen skall ge kunskaper om fundamentala principer inom mikrovågsteknik med inriktning mot trådlösa kommunikationssystem för hög hastighet data överföring. Kursen fördjupar kunskaper i främst RF-elektronik samtidigt som den introducerar nya mikrovågkretsar samt metoder för mikrovågskrets konstruktion, optimering och utvärdering med hjälp av komplexa simuleringsprogram. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

  • Maxwells och Helmholtz ekvationer, våglösningar och deras klassificering i grupperna TEM, TE, TM, och redogöra för vilka våglösningar som är relevanta för transmissionsledningar
  • Beskriva med matematiska termer plana vågor i olika media, polarisation och reflektion
  • Jämföra elektromagnetisk teori och transmissionsledningsteori för att beskriva transmissionsledningar både ur fältsynpunkt och med kretsmodell
  • Beräkna karakteristiska parametrar för rektangulära vågsledare
  • Använda Smith-diagram för att konstruera anpassningsnät
  • Förstå anpassningsnät för smal och bredbandig kretskonstruktion
  • Beskriva, analysera och designa fundamentala passiva och aktiva mikrovågskretsar, t.ex., kopplare, förstärkare, blandare, oscillatorer
  • Beskriva och analysera principerna för olika typer av radar, puls-Dopplerradar, FMCW radar.
  • Använda radarekvationen, förstå radarprestanda,  specificera och konstruera ett radarsystem för en särskild applikation.  
  • Enskilt använda avancerade simuleringsprogram för mikrovågskretskonstruktion på schema och layout nivå, genomföra elektromagnetiska simuleringar

 

Kursinnehåll

Elektromagnetism, transmissionsledningsteori, transmissionsledningar och vågledare, impedansanpassning och tunning, passiva mikrovågskretsar som resonatorer, effektdelare och kopplare, brus och aktiva RF komponenter, mikrovågoscillatorer och frekvensmultiplikatorer, introduktion i radarsystem, radartyper, radararkitektur, radarekvation, radarprestanda.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen består av föreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationerna är obligatoriska och ska presenteras skriftligt i form av en mini projektrapport.

Examination

LAB1Obligatoriska laborationer, muntlig och skriftlig redovisn1.5 hpU, G
TEN1Skriftlig tentamen4.5 hpU, 3, 4, 5

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Institution

Institutionen för teknik och naturvetenskap

Studierektor eller motsvarande

Kjell Karlsson

Examinator

Adriana Serban

Kurshemsida och andra länkar

http://www2.itn.liu.se/utbildning/kurs/

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 50 h
Rekommenderad självstudietid: 110 h

Kurslitteratur

David M. Pozar, Microwave Engineering, Wiley & Sons 2005, ISBN 0-471-44878-8.
Vetenskapliga artiklar används också som kurslitteratur för att aktualisera kursensinnehåll och sprida forskningsresultst.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
LAB1 Obligatoriska laborationer, muntlig och skriftlig redovisn 1.5 hp U, G
TEN1 Skriftlig tentamen 4.5 hp U, 3, 4, 5

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2019-00920, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2017-03931 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Anmälan till tentamen

Fram till 31 januari 2021 gäller enligt tidigare riktlinjer: För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Från 1 februari 2021 gäller nya riktlinjer för anmälan till skriftliga salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal, Dnr LiU-2020-02033 (se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). 

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

David M. Pozar, Microwave Engineering, Wiley & Sons 2005, ISBN 0-471-44878-8. <br>Vetenskapliga artiklar används också som kurslitteratur för att aktualisera kursensinnehåll och sprida forskningsresultst.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
TEN1
Electromagnetism,  transmissionsledningsteori
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
X
X
LAB1
TEN1
Fundamentala passiva and aktiva mikrovågskretsar, mikrovågsystem, radar
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
TEN1
RF och mikrovågkretsar, design RF och mikrovågskretsar, designteknik för GHz
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
Föreläsningar, labbs (projekt) och examination baseras ofta på aktuell LiU- eller internationell forskning.
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
X
X
Föreläsningar, labbs (projekt) och examination baseras ofta på aktuell LiU- eller internationell forskning.
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
LAB1
TEN1
Förstå och modellera mikrovågskretsar med hjälp av t. ex. matematik
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
X
LAB1
Modellera och designa mikrovågskretsar med hjälp av simuleringsverktyg
2.3 Systemtänkande
X
X
X
LAB1
TEN1
Modellera och simulera mikrovågsystem, t.ex., radar.
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
LAB1
Självständigt, kreativt och kritiskt samarbeta i en labbgrupp
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
LAB1
Ansvarfullt och professionellt samarbete i labbgruppen
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
LAB1
Laborationer i grupp
3.2 Kommunikation
X
LAB1
Laborationer i grupp
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
LAB1
Undervisningsspråk är engelska, rapporten på engelska
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
X
LAB1
Mikrovågsystem: från specifikationer till system design
4.4 Att konstruera produkter och system
X
X
X
LAB1
Mikrovågsystem: från specifikationer via blockdesign till systemdesign
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
Moderna radarsystem för användning inom t.ex.sjukvården
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
LAB1
Genomföra labupgifterna och planera för rapporten.
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
X
LAB1
Genomföra projekt från teori, via vetenskapliga artiklar till egen konstruktion
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
LAB1
Rapport skrivning

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.