Logistiknätverk och transportlogistik, 6 hp
Logistics Networks and Transport Logistics, 6 credits
TNK124
Huvudområde
Industriell ekonomi TransportsystemUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Micael ThunbergStudierektor eller motsvarande
Erik BergfeldtUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 58 hRekommenderad självstudietid: 102 h
Tillgänglig för utbytesstudenter
JaKursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CKTS | Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle | 8 (VT 2022) | 2 | 3 | Engelska | Norrköping | V |
6CKTS | Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle (Masterprofil Planering av försörjningskedjor) | 8 (VT 2022) | 2 | 3 | Engelska | Norrköping | O |
6MTSL | Intelligenta transportsystem och logistik, masterprogram | 2 (VT 2022) | 2 | 3 | Engelska | Norrköping | O |
Huvudområde
Industriell ekonomi, TransportsystemUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1XKursen ges för
- Masterprogram i intelligenta transportsystem och logistik
- Civilingenjörsprogram i kommunikation, transport och samhälle
Rekommenderade förkunskaper
Grundkurser i Industriell Ekonomi, Logistik, Optimering och Simulering. Grunder i AMPL eller annat matematiskt modelleringsspråk. Grundläggande programmering.
Lärandemål
Målsättningen för kursen är att studenterna skall få en djup förståelse för hur olika system för transportlogistik kan modelleras och analyseras utifrån ett nätverksperspektiv. Speciellt diskuteras transporternas roll som möjliggörare för konkurrenskraftiga försörjningskedjor och logistiknätverk. Efter kursen skall studenterna kunna:
- redogöra för olika fördelar och nackdelar med olika transportsätt och hur valet av transportsätt påverkar intäkter och kostnader för involverade aktörer i försörjningskedjan, från leverantör till kund
- känna till olika metoder och planeringstekniker inom transportlogistik
- känna till risk- och ansvarstagande vid såväl anskaffning som distribution
- känna till grunderna för hur ett logistiknätverk är uppbyggt
- förstå lagerhållningens och transporternas betydelse ur nätverkets och det enskilda företagets perspektiv.
- känna till hur grundläggande funktioner hos affärssystem och avancerade planeringssystem stödjer planering i ett nätverksperspektiv.
- strukturera mindre planeringsproblem, och utveckla mindre planeringsmodeller eller modeller för scenarioanalys samt kunna analysera och kritisk granska resultat som uppnåtts i strategisk nätverksplanering med hjälp av planeringsmodeller.
- lösa logistikrelaterade planeringsproblem med optimeringsmetoder, och analysera och dra slutsatser om problemet från de lösningar som genereras.
- känna till och förstå det grundläggande ruttplaneringsproblemet, samt olika varianter och utvidgningar av det problemet.
- förstå e-handelns påverkan på en försörjningskedja.
- känna till och förstå hur samarbete och effektivare planering kan bidra till ökad hållbarhet.
- känna till olika sätt att mäta transporter och transporteffektivitet.
- använda matematiska modeller för att föreslå kostnadsfördelning i samarbete inom logistiknätverk och transporter.
- analysera effekter av beslut inom Flernivåers lagerstyrning och Leverantörsstyrt lager.
Kursinnehåll
Kursen betraktar transportlogistik och distributionsproblematik i logistiknätverk. Kursen visar hur kvantitativa ansatser kan användas för att analysera en försörjningskedja som en del i ett nätverk, samt nödvändigheten att betrakta ett systems helhet för att undvika suboptimering. Kursen innehåller följande moment:
Del 1: Distributions- och transportlogistik
- Godstransporter & val av transportmedel (lastbil, järnväg, båt, tåg, flyg, pipeline)
- Planering av terminaler, lager och förråd
- Transportplanering och kostnadsanalys
- Tredjepartslogistik och prissättning
- Leverantörsstyrt lager
- Multimodala transporter
- Cross-docking
- Merge-in-transit
- Postponement och planerad fördröjning
- CombiTerms, INCOTerms
Del 2: Logistiknätverk och distributionsnätverk
- Analys av logistiknätverk – från terminologi till modeller
- Affärssystem och avancerade planeringssystem i relation till logistiknätverk
- Strategisk nätverksplanering
Del 3: Transportoptimering
- Ruttplanering och transportplanering
- Heuristiker för ruttplanering
- Ruttplanering och e-handel
Del 4: Miljölogistik, citylogistik, samt samarbete och koordinering i försörjningsnätverk
- Hållbar citylogistik
- Analys av valet av förpackningar
- Mätning i transporter
- Kostnadsdelning i transportsamarbete
- Samarbete: leverantörsstyrt lager & flernivåers lagerstyrning
Undervisnings- och arbetsformer
I kursen ingår momenten föreläsningar, seminarier, lektioner och laborationer, samt projektarbete. På föreläsningar presenteras i huvudsak den teori som stöds av litteraturen. Seminarierna ägnas åt att presentera och diskutera kursens olika praktikfall och spel. Seminarierna ägnas också åt större räkneövningar som relaterar till kursens innehåll. På laborationerna formuleras och löses större problem med hjälp av standard- och kommersiell programvara.
Examination
LAB1 | Laborationer | 1 hp | U, G |
PRA1 | Projektuppgift | 2 hp | U, G |
TEN1 | Tentamen | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Påbyggnadskurser:
Projektkurs kommunikations- och transportsystem
Om undervisnings- och examinationsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:
- Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
- Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.
Institution
Institutionen för teknik och naturvetenskapKurslitteratur
Böcker
- Stadtler, Hartmut, Kilger, Christoph, Meyr, Herbert, Springer-Verlag GmbH, (2015) Supply chain management and advanced planning
ISBN: 9783642553080, 9783662517444, 3642553087, 3662517442
Kurslitteratur kan komma att kompletteras med artiklar
Artiklar
Aktuella vetenskapliga artiklar enligt anvisningar på kurshemsida.
Övrigt
Föreläsningsmaterial, Praktikfallsbeskrivningar, Laborationshandledningar, Utdrag ur böcker mm., som distribueras i samband med motsvarande kurstillfällen, eller finns tillgängliga som nätbaserad litteratur.
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
LAB1 | Laborationer | 1 hp | U, G |
PRA1 | Projektuppgift | 2 hp | U, G |
TEN1 | Tentamen | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
Kursplan
För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning.
Avbrott och avanmälan på kurs
Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär
Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen
Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus.
Riktlinjer rörande examination och examinator
Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.
Examination
Principer för tentamina
Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.
Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Omprov övriga examinerande moment
För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Nedlagd kurs
För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.
Anmälan till tentamen
För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post.
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.
Betyg och examinationsformer
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.
- Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment och modulkoder
Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.
- Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Allmänt gäller att:
- Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
- Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
- För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.
För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592):
- Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.
För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592):
- Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
- Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
- Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
Rapportering av examinationsresultat
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Böcker
ISBN: 9783642553080, 9783662517444, 3642553087, 3662517442
Kurslitteratur kan komma att kompletteras med artiklar
Artiklar
Aktuella vetenskapliga artiklar enligt anvisningar på kurshemsida.
Övrigt
Föreläsningsmaterial, Praktikfallsbeskrivningar, Laborationshandledningar, Utdrag ur böcker mm., som distribueras i samband med motsvarande kurstillfällen, eller finns tillgängliga som nätbaserad litteratur.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
LAB1
PRA1
TEN1
|
Metoder för lagerstyrning, kostnadsdelning mm vilket i huvudsak är matematik, samt stora inslag av optimering |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
PRA1
TEN1
|
Praktikfall relaterade till tillämpade logistik &/eller transportfrågeställningar |
|
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
LAB1
PRA1
TEN1
|
Logistik med kvantitativa metoder (ffa optimering & scenarioanalys) genomsyrar hela kursen. |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
Optimeringsrelaterade metoder för logistik är en del av innehållet, som tex Kolumngenerering, heuristiker mm, och matematisk modellering av planeringsproblem. |
||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
X
|
|
X
|
Delar av kursen berör aktuell forskning. Projektrapport resp. återkommande hemtentauppgifter förväntas kopplas till vetenskapliga artiklar. |
||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
PRA1
TEN1
|
Praktikfall tränar förmåga att lösa problem med i stor utsräckning otillräckliga eller svårfångade data, men det är även en del av seminare och därtill kopplad hemtenta. |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
|
X
|
Då modeller skapas, ingår känslighetsanalys för att få en fördjupad förståelse för problemet och möjliga lösningar |
||
2.3 Systemtänkande |
|
|
X
|
PRA1
TEN1
|
Logistiknätverk grundar sig på idén om systemsynsätt istället för lokalt agerande |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
|
X
|
Praktikfallen görs under realistiska förutsättningar med bristfällig data, och mycket att planera, även om förmågan att hantera detta inte utgör en specifik del av bedömningen av prestationen. |
||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
|
|
|||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
PRA1
|
Projekt i grupp (ca3), |
|
3.2 Kommunikation |
|
|
X
|
PRA1
|
Projekten redovisas med en skriftlig rapport. |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
X
|
LAB1
PRA1
TEN1
|
Kursen ges för TSL-programmet och allt ges på engelska, även om studenterna tillåts lämna in material på svenska om de så önskar. |
|
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
X
|
X
|
Effektivare användning av resurser är en central del i optimeringslära, vilket därmed blir en naturlig del i kursen. |
||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
X
|
LAB1
PRA1
|
Praktikfall och lab kräver utvecklande av mindre systemlösningar, från skapande via design till implementering |
|
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
X
|
X
|
Effektivare användning av resurser är en central del i optimeringslära, vilket därmed blir en naturlig del i kursen. |
||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
X
|
PRA1
TEN1
|
Praktikfall och lab kräver utvecklande av mindre systemlösningar, från skapande via design till implementering |
|
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.