Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar, 6 hp
Analog and Discrete-Time Integrated Circuits, 6 credits
TSTE08
Huvudområde
ElektroteknikUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Jacob WiknerStudierektor eller motsvarande
Tomas SvenssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 52 hRekommenderad självstudietid: 108 h
Tillgänglig för utbytesstudenter
JaHuvudområde
ElektroteknikUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1XKursen ges för
- Electronics Engineering, masterprogram
- Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
- Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik
- Civilingenjör i datateknik
- Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell
- Civilingenjör i industriell ekonomi
- Civilingenjör i informationsteknologi
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Signaler och system, Analog konstruktion, Analoga CMOS integrerade kretsarLärandemål
Kursen syftar till att ge:
- grundläggande kunskaper för analys och konstruktion av analoga och tidsdiskreta system integrerade i CMOS teknik för system-på-chip (SOC)
- förståelse för betydelsen och behovet av avancerade kretskonstruktionsverktyg, dvs olika datorstödda analys- och syntesmetoder
- viss förmåga att använda simuleringsverktyg för kretsdesign
- beskriva sambandet mellan olika parametrar och prestandamått för olika typer av integrerade kretsar och komponenter
- förstå inverkan av olika begränsningar och prestanda hos olika komponenter såsom integrerade filter, AD- och DA-omvandlare
- specificera krav på OP- och OTA-förstärkare för användning i större system
- utföra laddningsanalys på SC-kretsar och kunna avgöra inverkan av icke-ideal komponenter på överföringsfunktionen
- konstruera integrerade tidskontinuerliga filter givet byggstenar såsom operationsförstärkare, transkonduktorer, switchar, med mera
- konstruera SC-filter utgående från passiva tidskontinuerliga filter
- beskriva konstruktion och funktion av de vanligaste typerna av AD- och DA-omvandlare lämpliga för implementation i CMOS-teknik
- utföra brus- och distorsionsanalys av CMOS-kretsar och förstå dess inverkan på t.ex. dataomvandlare
Kursinnehåll
Integrerade kretselement, som PMOS och NMOS transistorer, kondensatorer, switchar, strömkällor.
Storsignal- och småsignalanalys av byggstenar såsom komparatorer och operationsförstärkare.
Återkoppling och stabilitetsegenskaper
Bruskällor och beräkning av spektraltätheter.
Samband mellan dimensioneringsparametrar och prestandamått. Switched-capacitorteknik: laddningsanalys, felkällor såsom icke-ideal switchar och förstärkare, överföringsfunktioner.
Integrerade aktiva tidskontinuerliga och tidsdiskreta filter.
Integrerade data omvandlare.
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen är uppdelad på föreläsningar, lektioner och datorstödda gruppövningar.
Examination
PRA1 | Godkända moment i kretssimulering med dator | 2 hp | U, G |
TENA | Skriftlig tentamen | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Studenten ska tillsammans med andra studenter i grupp lämna in en sammanfattning av sitt eget arbete med olika kretssimuleringsmoment. Notera att gruppövningarna består av en sammansatt laborationsserie med rapportering som avslutningsmoment. Laborationerna är resurstillfälle och studenten får själv planera sin tid.
Tentamen (TENA)
Under kursens föreläsningar delas fem så kallade quiz ut. Svaren lämnas in samma föreläsning. Av fem möjliga quiz kan man maximalt erhålla tre poäng som kan tillgodoräknas på skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen innehåller fem uppgifter som kan ge 25 poäng totalt. Med korrekta quizsvar kan studenten erhålla maximalt 28 poäng. Betygsindelningen är 10p: 3, 15p: 4, 20p: 5.
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Påbyggnadskurser: Mixed-signal processing systems
Om undervisningsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".
- Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för systemteknikStudierektor eller motsvarande
Tomas SvenssonExaminator
Jacob WiknerKurshemsida och andra länkar
http://www.isy.liu.se/edu/kurs/TSTE08Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 52 hRekommenderad självstudietid: 108 h
Kurslitteratur
Huvudsakligen: Johns and Martin: Analog Integrated Circuit Design, John Wiley & Sons, 2013 Gray, Hurst, Lewis, and Meyer: Analysis and Design of Analog Integrated Circuits Allen and Holberg: CMOS Analog Circuit Design Razavi: Design of Analog CMOS Integrated Circuitssamt utdelat material.
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
PRA1 | Godkända moment i kretssimulering med dator | 2 hp | U, G |
TENA | Skriftlig tentamen | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Studenten ska tillsammans med andra studenter i grupp lämna in en sammanfattning av sitt eget arbete med olika kretssimuleringsmoment. Notera att gruppövningarna består av en sammansatt laborationsserie med rapportering som avslutningsmoment. Laborationerna är resurstillfälle och studenten får själv planera sin tid.
Tentamen (TENA)
Under kursens föreläsningar delas fem så kallade quiz ut. Svaren lämnas in samma föreläsning. Av fem möjliga quiz kan man maximalt erhålla tre poäng som kan tillgodoräknas på skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen innehåller fem uppgifter som kan ge 25 poäng totalt. Med korrekta quizsvar kan studenten erhålla maximalt 28 poäng. Betygsindelningen är 10p: 3, 15p: 4, 20p: 5.
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
PRA1
TENA
|
Gruppövningar omfattar även analys av data och förberedelseuppgifter. |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
PRA1
TENA
|
||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
PRA1
|
Kretssimuleringsteknik och handhavande av verktyg |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
PRA1
TENA
|
Ett par uppgifter är av karaktären "omöjliga att lösa" och kräver färdighet att ge bra lösningar. |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
X
|
Ett par uppgifter är av karaktären "omöjliga att lösa" och kräver färdighet att ge bra lösningar. |
||
2.3 Systemtänkande |
X
|
|
|
PRA1
|
||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
X
|
PRA1
TENA
|
||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
|
PRA1
|
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
Grupparbete examineras ej som sådant. |
||
3.2 Kommunikation |
|
|
X
|
PRA1
|
Labrapporternas tekniska och språkliga kvalitet vägs in slutbetyget. |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
X
|
PRA1
|
Labrapporternas tekniska och språkliga kvalitet vägs in slutbetyget. |
|
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
|
|||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
X
|
|
|
PRA1
|
Med system avser vi i detta fall komplicerade kretssystem för stora IC-kretsar |
|
4.4 Att konstruera produkter och system |
X
|
X
|
|
PRA1
|
Med system avser vi i detta fall komplicerade kretssystem för stora IC-kretsar |
|
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.