Byggnadsmekanik och hållfasthetslära, 12 hp

Structural Mechanics and Strength of Materials, 12 credits

TNBI24

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången VT 2021. Ersätts av TNBJ17 till dels.

Huvudområde

Byggteknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Osama Hassan

Studierektor eller motsvarande

Dag Haugum

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 88 h
Rekommenderad självstudietid: 232 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6IBYG Högskoleingenjör i byggnadsteknik 2 (VT 2017) 1, 2 1, 2 Svenska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Byggteknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Högskoleingenjör i byggnadsteknik

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Analys

Lärandemål

Kursen ska ge studenterna kunskaper i byggnadsstatik och hållfasthetslära som en grund för färdigheter inom konstruktion. Studenterna ska, vad avser de områden som ingår i kursen, kunna

  1. Använda adekvat terminologi; Använda beteckningar på ett vedertaget sätt; Återge snittstorheter och spänningstyper;
  2. Definiera använda begrepp, såsom normalkraft, tvärkraft, böjmoment, vridmoment, spänning, töjning, förlängning, nedböjning; Beskriva olika konstruktionselement och konstruktionstyper;
  3. Förklara verkningssätt för konstruktionselement och konstruktionstyper; Beräkna yttre storheter, snittstorheter och deformationer i standardfall; Beräkna yttre storheter, snittstorheter och deformationer i kombinationer av standardfall; Beräkna spänningar vid renodlade belastningstyper och enkla konstruktionselement; Bedöma riktigheten i gjorda beräkningar genom överbestämningar; Genomföra och skriftligen redovisa en konstruktionsberäkning på vedertaget sätt; Använda ett statikprogram;
  4. Utifrån en given konstruktion föreslå en lämplig beräkningsmodell med hänsyn till utformning och laster; Beräkna yttre storheter, snittstorheter och deformationer i andra fall än standardfall; Bedöma rimligheten i gjorda beräkningar genom att göra lämpliga approximationer eller på annat sätt; Beräkna spänningar vid kombinerad belastning och vid ej standardiserade konstruktionselement; Optimera en konstruktion för en given last.

Kursinnehåll

Lastanalys enligt eurokod, kraftsystem i planet och rymden, stångbärverk, statiskt bestämda konstruktioner. Spänningar. Elasticitetsteoretiska beräkningar såsom dragning och tryck, böjning, böjning med normalkraft, skjuvning, knäckning, vridning. Statiskt obestämda konstruktioner. Beräkningar med plasticitetsteori och andra ordningens teori. Deformationsberäkningar. Strukturdynamik.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen omfattar föreläsningar, lektioner, datorlaborationer och inlämningsuppgifter. Föreläsningar består av teoretiska genomgångar samt lösning av typexempel. Inlämningsuppgifterna avser beräkningsuppgifter, varav två genomförs i kombination med en datorlaboration.
Kursen pågår hela vårterminen.

Examination

UPG1Inlämningsuppgifter3 hpU, G
TEN2En skriftlig tentamen4.5 hpU, 3, 4, 5
TEN1En skriftlig tentamen4.5 hpU, 3, 4, 5
För godkänt resultat (betyg 3) på hela kursen krävs minst att studenten har visat förmåga att klara målnivåerna 1-3 ovan.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Påbyggnadskurser: Trä- och stålkonstruktion; Betong– och geokonstruktion

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för teknik och naturvetenskap

Studierektor eller motsvarande

Dag Haugum

Examinator

Osama Hassan

Kurshemsida och andra länkar

http://www2.itn.liu.se/utbildning/kurs/index.html?coursecode=TNBI24

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 88 h
Rekommenderad självstudietid: 232 h

Kurslitteratur

1. Heyden, S., Dahlbom, O., Olsson, A., Sandberg, G.: Introduktion till strukturmekaniken, Fjärde upplagan (2008 eller nyare), Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05125-3. 2. Johannesson P., Vretblad, B. Byggformler och tabeller. Liber ISBN 978-91-47-10022-4 (Utgåva. 11, 2011). 3. Isaksson, T., Mårtensson, A. Byggkonstruktion: regel- och formelsamling: baserad på Eurokod. 2 uppl. (2010). Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-07032-2 4. Kompletterande material. Under kursgången delas ett antal häften/PM ut.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG1 Inlämningsuppgifter 3 hp U, G
TEN2 En skriftlig tentamen 4.5 hp U, 3, 4, 5
TEN1 En skriftlig tentamen 4.5 hp U, 3, 4, 5
För godkänt resultat (betyg 3) på hela kursen krävs minst att studenten har visat förmåga att klara målnivåerna 1-3 ovan.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

1. Heyden, S., Dahlbom, O., Olsson, A., Sandberg, G.: Introduktion till strukturmekaniken, Fjärde upplagan (2008 eller nyare), Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05125-3. 2. Johannesson P., Vretblad, B. Byggformler och tabeller. Liber ISBN 978-91-47-10022-4 (Utgåva. 11, 2011). 3. Isaksson, T., Mårtensson, A. Byggkonstruktion: regel- och formelsamling: baserad på Eurokod. 2 uppl. (2010). Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-07032-2 4. Kompletterande material. Under kursgången delas ett antal häften/PM ut.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
Tillämpade beräkningar
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
X
TEN1
TEN2
UPG1
Kursens kunskaper tillämpas i inlämningsuppgifter
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
TEN1
TEN2
UPG1
Beräkningsmetoder för vissa tillämpningar
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
TEN1
TEN2
UPG1
Krävs vid all problemlösning
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
UPG1
Datorlaborationer mot teori
2.3 Systemtänkande

                            
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
X
UPG1
Förstå betydelsen av att genomföra beräkningar korrekt
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
X
X
UPG1
Använda vedertagen standard
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
UPG1
Grupplärande, gruppdynamik
3.2 Kommunikation
X
X
UPG1
Att redovisa beräkningar logiskt och stringent
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
X
TEN1
TEN2
UPG1
Förstå  inverkan av material, geometri och konstruktion på beräknade värde
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system
X
X
TEN1
TEN2
UPG1
Förstå  inverkan av material, geometri och konstruktion på beräknade värde
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.