Avancerad planering i försörjningskedjor, 6 hp

Advanced Supply Chain Planning, 6 credits

TNK123

Huvudområde

Industriell ekonomi Logistik Transportsystem

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Martin Waldemarsson

Studierektor eller motsvarande

Erik Bergfeldt

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 44 h
Rekommenderad självstudietid: 116 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CKTS Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle 8 (VT 2022) 1 3 Engelska Norrköping V
6CKTS Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle (Masterprofil Planering av försörjningskedjor) 8 (VT 2022) 1 3 Engelska Norrköping O
6MTSL Intelligenta transportsystem och logistik, masterprogram 2 (VT 2022) 1 3 Engelska Norrköping V
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Industriell ekonomi, Logistik, Transportsystem

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Masterprogram i intelligenta transportsystem och logistik
  • Civilingenjörsprogram i kommunikation, transport och samhälle

Rekommenderade förkunskaper

Grunder i ekonomi, logistik, produktions- och distributionsplanering, modellering, optimering, simulering, statistik och sannolikhetslära. 

Lärandemål

Målsättningen för kursen är att studenterna skall få en djup förståelse för hur försörjningskedjor kan planeras, modelleras och analyseras, huvudsakligen med hjälp av kvantitativa metoder. Efter kursen skall studenterna kunna:

  • genomföra investeringsanalys för logistikresurser samt bedöma hur olika planeringsbeslut kan värderas i relation till förväntad avkastning
  • omvandla en kunds önskemål till en produktionsorder och/eller en inköpsorder inom olika planeringsfilosofier och därmed kunna
    - använda principer inom Manufacturing Resource Planning (MRPII)
    - använda principer inom Lean Production
    - använda principer inom Theory of Constraints
  • hantera osäkerhet i såväl tid som kvantitet vid planering i försörjningskedjor samt kunna bedöma risker för att förseningar och/eller störningar uppstår.
  • utföra avancerad lagerstyrning och verksamhetsplanering med hjälp av kostnadsminimerande modeller och metoder där bland annat samband mellan lager, takt och tid är vitalt
  • hantera metoder för att jämna ut flöden
  • utföra totalkostnadsanalys och lönsamhetsanalys vid förändringar i en försörjningskedja
  • känna till planeringsfunktionens möjligheter att påverka såväl verksamhetens övergripande ekonomi som externa miljöpåverkan
  • känna till grunderna i hur distribution och transporter kan planeras på ett kostnadseffektivt sätt i logistiknätverk

Kursinnehåll

Kursen betraktar planeringsproblematiken i en försörjningskedja genom att analysera olika metoder för att planera användandet av logistikresurser på olika nivåer. Kursen genomsyras av användandet av kvantitativ modellering för planering och schemaläggning och innehåller följande delar.

Del 1: Finansiering och investeringsanalys 

  • Analys av alternativ avkastning (kalkylränta) och bakgrunden till varför bundet kapital i lager ses som en kostnad.
  • Kassaflödesanalys och nuvärdeskalkylering med hänsyn till skatt och inflation.
  • Beslutsanalys under osäkerhet.

Del 2a: Planeringsstrategier

  • MRPII – effektivitetsbaserad hirearkisk planering och styrning i flera nivåer med kapacitetsavstämningar i en värdeskapande verksamhet.
  • Just-In-Time – Lean production och leanbaserad planering och styrning
  • Theory of Constraints – begränsningsbaserad planering och styrning genom bland annat Trumma-Buffert-Rep

Del 2b: Avancerad planeringsteknik och avancerad lagerstyrning med djupdykning i bland annat:

  • analys av olika typer av säkerhetsåtgärder för att hantera osäkerhet i tid och/eller kvantitet, där kostnader vägs mot graden av servicenivå
  • planering med hänsyn till stokastiska operationstider
  • ledtidsanalys under osäkerhet
  • analys av speciella, dynamiska och optimerande partiformningsmetoder
  • cyklisk planering och valet av optimal cykeltid
  • minimera totalkostnad i en synkroniserad försörjningskedja, EOQ  i kopplade lager
  • mixed model scheduling

Del 3: Supply Chain Optimization

  • Totalkostnadsanalys och systemanalys.
  • Industriellt Case: optimal plan för råvaruanskaffning, produktion och distibution
  • Grundläggande distributions- och transportplanering
  • Lagerstyrning i flera nivåer som ett sätt att kontrollera lager längs en försörjningskedja.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningarna behandlar i huvudsak de teoretiska avsnitten medan lektionerna ägnas åt räkneövningar. Vid laborationerna belyses praktiska problemställningar.

Examination

UPG1Inlämningsuppgifter2 hpU, G
TEN1Skriftlig tentamen3 hpU, 3, 4, 5
LAB1Laborationer1 hpU, G

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
  • Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution

Institutionen för teknik och naturvetenskap

Kurslitteratur

Böcker

  • Jacobs, F. Robert, Berry, William L., Whybark, D. Clay, Vollmann, Thomas E., (2011) Manufacturing planning and control for supply chain management 6:e
    ISBN: 9780071750318,0071750312
    Kurslitteratur kan komma att kompletteras med artiklar
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG1 Inlämningsuppgifter 2 hp U, G
TEN1 Skriftlig tentamen 3 hp U, 3, 4, 5
LAB1 Laborationer 1 hp U, G

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
  • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
  • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva

Böcker

Jacobs, F. Robert, Berry, William L., Whybark, D. Clay, Vollmann, Thomas E., (2011) Manufacturing planning and control for supply chain management 6:e

ISBN: 9780071750318,0071750312

Kurslitteratur kan komma att kompletteras med artiklar

I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
LAB1
TEN1
UPG1
Statistik och sannolikhetslära, Optimeringslära samt grundläggande analys i en och flera variabler (A)
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
LAB1
TEN1
UPG1
Logistik (A, E: LAB1, TEN1)
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
LAB1
TEN1
UPG1
Industriell Ekonomi: genomföra investeringsanalys för logistikresurser samt bedöma hur olika planeringsbeslut kan värderas i relation till förväntad avkastning (U, A, E: UPG1, TEN1). Logistik: Omvandla en kunds önskemål till en produktionsorder och/eller en inköpsorder inom olika planeringsfilosofier (U, A, E: LAB1, UPG1, TEN1) och därmed kunna använda principer inom: MRPII: Manufacturing Resource Planning (U, A, E: LAB1, UPG1, TEN1) LM: Lean Manufacturing (Lean Production) (I, U, A, E: LAB1, TEN1) TOC: Theory of Constraints (U, A, E: TEN1) känna till planeringsfunktionens möjligheter att påverka såväl verksamhetens övergripande ekonomi som externa miljöpåverkan (U, A, E: TEN1) känna till grunderna i hur distribution och transporter kan planeras på ett kostnadseffektivt sätt i logistiknätverk (U, A, E: TEN1)
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
LAB1
TEN1
UPG1
Fördjupad analys inom MRPII, LM och TOC med fokus på bland annat intern planering i ett producerande företag, huvudplanering, kapacitetsplanering, Just in Time, taktade linor, cykeltidsanalys, Trumma-Buffert-Rep, samt dynamisk lagerstyrning i flera nivåer med målet att kontrollera lager i en försörjningskedja (I, U, A, E: LAB1, TEN1). Hantera osäkerhet i såväl tid som kvantitet vid planering i försörjningskedjor samt kunna bedöma risker för att förseningar och/eller störningar uppstår. (I, U, A, E: TEN1). Utföra avancerad lagerstyrning och verksamhetsplanering med hjälp av kostnadsminimerande modeller och metoder där bland annat samband mellan lager, takt och tid är vitalt (I, U, A, E: UPG1, TEN1). Hantera metoder för att jämna ut flöden (I, U, A, E: TEN1). Utföra totalkostnadsanalys och lönsamhetsanalys vid förändringar i en försörjningskedja (I, U, A, E: UPG1, TEN1).
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
LAB1
TEN1
UPG1
Planeringsproblematik, logistikproblematik (U, A, E: LAB1, TEN1).
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
X
LAB1
TEN1
UPG1
Planering: studenterna får i laborationsmiljö stressa sin förberedda huvudplan och kapacitetsplan i en simulerad verklighet där nya och förändrade förutsättningar ställer krav på dynamisk planering för att klara verksamhetens mål på ökade försäljningsintäkter, låga kostnader och i slutändan tillfredsställande vinster (U, A, E: LAB1). Grundläggande LM: Lean Manufacturing (Lean Production) (I, U, A, E: LAB1) Problembaserad analys med fokus på avancerad planeringsteknik och avancerad lagerstyrning, beräkningsuppgifter. (I, U, A, E: UPG1, TEN1)
2.3 Systemtänkande
X
X
TEN1
Affärssystem, olika system för planering, Totalkostnadsanalys och systemanalys, vikten av att se till helheten i en försörjningskedja (U, A, E: LAB1, TEN1).
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
X
TEN1
Planerarens roll i det tillverkande företaget och dess ansvar att nyttja begränsade resurser på ett effektivt sätt (U, A, E: LAB1, TEN1).
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
LAB1
Leanspel (8 stud/grupp). Laboration i par. (A, E: LAB1)
3.2 Kommunikation
X
LAB1
Leanspel (8 stud/grupp). Laboration i par. (A, E: LAB1)
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
Kursen ges på Engelska vilket, för de studenter som inte har engelska som modersmål, innebär träning i att använda ämnesmässiga facktermer på ett främmande språk. (A)
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
TEN1
UPG1
Studenten ska kunna planera och driva en verksamhet där förmågan att nyttja begränsade resurser på ett effektivt sätt ställs till sin spets. (U, E: UPG1, TEN1)
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
X
LAB1
TEN1
UPG1
Planering av en företagsmiljö där mål på ökade försäljningsintäkter, låga kostnader och i slutändan tillfredsställande vinster ligger till grund för valda beslut (U, A, E: UPG1, LAB1, TEN1).
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
X
LAB1
TEN1
UPG1
Laborationer, övningsuppgifter och lärande exempel är utformade utifrån ett företags perspektiv och baseras på verklighetstrogna case. (U, A, E: LAB1, TEN1). Problembaserade inlämningsuppgifter (A, E: UPG1)
4.4 Att konstruera produkter och system
X
X
TEN1
Val av planeringsteknik (U, E: TEN1).
4.5 Att realisera produkter och system
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.