Elektronik och mätteknik, 8 hp

Electronics and Measurement Technology, 8 credits

TSTE05

Huvudområde

Elektroteknik Teknisk fysik Fysik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Mikael Olofsson

Studierektor eller motsvarande

Mikael Olofsson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 82 h
Rekommenderad självstudietid: 131 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CMED Civilingenjör i medicinsk teknik 3 (HT 2022) 1, 2 2, 3 Svenska Linköping O
6CYYY Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik 3 (HT 2022) 1, 2 2, 3 Svenska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska 3 (HT 2022) 1, 2 2, 3 Svenska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska 3 (HT 2022) 1, 2 2, 3 Svenska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska 3 (HT 2022) 1, 2 2, 3 Svenska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska 3 (HT 2022) 1, 2 2, 3 Svenska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska 3 (HT 2022) 1, 2 2, 3 Svenska Linköping O
6KMAT Matematik, kandidatprogram 3 (HT 2022) 1, 2 2, 3 Svenska Linköping V
6KMAT Matematik, kandidatprogram (Teknisk matematik) 3 (HT 2022) 1, 2 2, 3 Svenska Linköping V

Huvudområde

Elektroteknik, Teknisk fysik, Fysik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i medicinsk teknik
  • Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik
  • Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
  • Kandidatprogram i matematik

Rekommenderade förkunskaper

Basala matematiska färdigheter som tiopotensräkning, räkning med komplexa tal, ekvationslösning etc. Att kunna ställa upp en ekvation. Att kunna genomföra och motivera en lösning till ett givet problem på ett strukturerat sätt. Elementär studieteknik. (Att kunna ta till sig skriftlig och muntlig information. Att kunna söka fakta i kurslitteraturen. Att förbereda och efterarbeta en föreläsning/lektion/laboration. Att kontrollera sina beräkningar.)

Lärandemål

Kursen syftar till:

  • att ge en teoretisk grund för analys och syntes av såväl passiva som aktiva analoga kretsar.
  • att ge förståelse för funktionen av samt färdigheter i att analysera sådana kretsar.
  • att ge viss färdighet i elektronikkonstruktion.
  • att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i elektrisk mätteknik.

Efter genomgången kurs skall studenterna kunna:

  • beräkna ström, spänning och effekt i allmänna likströms- och växelströmskretsar med användning av strukturerade metoder.
  • beräkna arbetspunkten för en transistor i ett förstärkarsteg.
  • beräkna småsignalmässig inresistans, utresistans samt spänningsförstärkning för en given förstärkare.
  • dimensionera enkla förstärkarsteg.
  • beräkna spänningsförstärkning för kretsar innehållande operationsförstärkare.
  • använda simuleringsprogram för analys av analoga kretsar.
  • parametersätta aktiva filter så att önskade gränsfrekvenser erhålls.
  • verifiera, såväl simuleringsmässigt som hårdvarumässigt, att ett filter uppfyller ställda krav.
  • genomföra en enkel konstruktionsuppgift från specifikation till hårdvarumässig konstruktion.
  • använda olika typer av instrument för mätning av elektriska storheter.
  • beskriva olika typer av fallgropar vid mätning samt ange hur dessa undviks
  • beskriva olika typer av mätningsstörningar, deras orsaker samt metoder för att minska dem

Kursinnehåll

Grundläggande lagar och samband. Tvåpolssatsen. Nortons teorem. Nodanalys. Växelströmsteori. jw- metoden. Transformatorkopplingar. Effekt. Anpassning. Grundläggande filterteori. Diodkretsar. Förstärkarteknik. Arbetspunktsberäkningar. Dimensionering av förstärkarsteg. Småsignalanalys. Operationsförstärkare. Logaritmiska förstärkningsmått.

Mätteknik: Funktionsprinciper, karakteristika för och hantering av basinstrument (spänningskällor, multimeter, analogt och digitalt oscilloskop) för mätning av grundläggande elektriska storheter. Fallgropar vid mätningar, orsaker till och åtgärder för att minska elektriska störningar.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen består av föreläsningar, lektioner samt laborationer.

Examination

LABBLaborationskurs IFM1.5 hpU, G
LABALaborationskurs ISY1.5 hpU, G
UPGAInlämningsuppgifter under kursens gång5 hpU, 3, 4, 5
I examinationsmomentet LABB ingår förutom tre laborationer också en hemtentamen som behandlar mätteknik.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Påbyggnadskurser: Analog konstruktion, Elektronik kandidatprojekt, Signaler och system, Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
  • Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution

Institutionen för systemteknik

Kurslitteratur

Böcker

  • Söderkvist Sune, Kretsteori & Elektronik Eget förlag
  • Söderkvist Sune, Kretsteori & Elektronik, övningsbok Eget förlag

Kompendier

Övrigt

  • Lab-PM som distribueras via kurswebbsida

Kod Benämning Omfattning Betygsskala
LABB Laborationskurs IFM 1.5 hp U, G
LABA Laborationskurs ISY 1.5 hp U, G
UPGA Inlämningsuppgifter under kursens gång 5 hp U, 3, 4, 5
I examinationsmomentet LABB ingår förutom tre laborationer också en hemtentamen som behandlar mätteknik.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

Nedlagd kurs

För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
  • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
  • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva

Böcker

Söderkvist Sune, Kretsteori & Elektronik Eget förlag
Söderkvist Sune, Kretsteori & Elektronik, övningsbok Eget förlag

Kompendier

Övrigt

Lab-PM som distribueras via kurswebbsida

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
LABA
LABB
UPGA
Använda matematiken som verktyg: Främst derivator och allmän ekvationshantering. Lösning av linjära ekvationssystem. Komplexa tal.
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
UPGA
Likströms- och växelströmsteori. Beräkningar på kretsar som innehåller transistorer och operationsförstärkare, såväl arbetspunktsberäkningar som småsignalberäkningar..
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
LABA
UPGA
Filter och frekvenssvarsbegreppet.
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
LABA
UPGA
UPGA: Problemlösning kring 1.2. UPGA & LABA: Med stöd av verktyg och metoder från främst matematik, identifiera, formulera och modellera elektriska kretsar.
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
LABB
Grundläggande färdigheter rörande elektrisk mätteknik.
2.3 Systemtänkande

                            
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
X
UPGA
Självständig problemlösning. Rimlighetsbedömning, dimensionsanalys.
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
LABA
LABB
Laborationerna utförs i små grupper.
3.2 Kommunikation
X
LABA
UPGA
Inlämningsuppgifter och en av laborationerna använder förmågan att skriftligt förmedla ingenjörstekniska tankegångar.
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.