Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, 300 hp
Master of Science in Applied Physics and Electrical Engineering - International, 300 credits
6CYYI
Undervisningsspråk
SvenskaStudieort
LinköpingExamensbenämning
Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp
Studietakt
HelfartSyfte
- Yi-programmet utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle.
- En Yi-ingenjör har förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle.
- Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan Yi-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.
- Yi-ingenjören har också goda språkkunskaper samt internationell erfarenhet genom utlandsstudier vid ledande utländska universitet och högskolor.
Mål
Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från teknisk fysik och elektroteknikprogrammet - internationell ha följande kunskaper och färdigheter:
Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
Yi-ingenjören har en solid grund i matematik, naturvetenskap och teknik och kan, utgående från breda och djupa kunskaper inom dessa områden, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem
Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
En Yi-ingenjör har en stark grund i matematik, vilket innefattar kunskaper i såväl grundläggande ämnen som analys och linjär algebra som komplex analys, vektor- och fourieranalys. I den matematiska grunden ingår även kunskaper inom sannolikhetslära, matematisk statistik, optimeringslära och tekniska beräkningar. Yi-ingenjören har också solida kunskaper inom fysik och kan beskriva och modellera fenomen inom vågfysik, mekanik, elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik. En Yi-ingenjör kan använda matematiken och fysiken som verktyg, strukturera, abstrahera och modellera problem inom teknisk fysik och elektroteknik.
Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
En Yi-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom såväl teknisk fysik och elektroteknik. Detta innebär att:
- Yi-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från vågfysik, mekanik, elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik för att analysera och utveckla tekniska system inom teknisk fysik och inom elektroteknik. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
- En Yi-ingenjör kan modellera, analysera och använda systematiska metoder för att göra konstruktioner inom såväl analog som digital elektronik. Detta innefattar också att göra experiment och använda relevant utrustning för dessa ändamål.
- En Yi-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller.
- En Yi-ingenjör kan hantera de begrepp och matematiska modeller som krävs för att hantera linjära dynamiska system i samverkan med deterministiska signaler inom signalanalys och reglerteknik.
Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
En Yi-ingenjör har fördjupade tekniska kunskaper inom en vald masterprofil. Masterprofilen omfattas av kurser (42-54 hp) inom ett väldefinierat tekniskt område, där en av kurserna är en projektkurs.
Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
Yi-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik, teknisk fysik och elektroteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
Experimenterande och kunskapsbildning
En Yi-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. Yi-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
Systemtänkande
Yi-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
Individuella färdigheter och förhållningssätt
En Yi-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. Yi-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
Professionella färdigheter och förhållningssätt
Yi-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling. En Yi-ingenjör har god förmåga att agera professionellt i internationella sammanhang.
Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
Att arbeta i grupp
En Yi-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innefattar att ingenjören
- har kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp
- känner till hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp
- därigenom äger förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt
- har förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen
Att kommunicera
Yi-ingenjören skall kunna
- kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker
- lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål
- presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt
Att kommunicera på främmande språk
Yi-ingenjören
- skall på engelska och på sitt valda fackspråk kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt
- har insikt i kulturella aspekter på kommunikation i internationella sammanhang
Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav
Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
En Yi-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En Yi-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiska och kulturella sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
Företags- och affärsmässiga villkor
Yi-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
Att planera system
Yi-ingenjören har kunskap och färdighet i
- att kravsätta system och produkter, så att vederbörande kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och
- modellera produkter och system samt utvärdera dessa mot krav.
Att utveckla system
En Yi-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner och system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. Yi-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
Att realisera system
En Yi-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
Att ta i drift och använda
Yi-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.
Innehåll
En stor del av de första två åren på teknisk fysik och elektroteknik - internationell är gemensam med teknisk fysik och elektroteknik. Programmet ger samma starka grund i matematik, teknisk fysik och elektronik. Dessutom ingår franska, tyska, spanska, japanska eller kinesiska. Språkkurserna lägger tyngdpunkten på tekniskt fackspråk, men undervisningen omfattar också kultur, historia och aktuell samhällsdebatt.
Tredje året tillbringas utomlands på en av de välrenommerade högskolor som tekniska högskolan samarbetar med, se regler för utlandsstudier.
I termin 7-9 ingår ytterligare fackspråkutbildning samt en masterprofil med både obligatoriska och valfria kurser.
Programmet innehåller flera masterprofiler som alla knyter an till aktuell forskning vid tekniska högskolan och utvecklas i takt med den. I varje masterprofil ingår en projektkurs som ger träning i ingenjörsarbete. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.
Profiler
- En masterprofil omfattar 42-54 hp och består av obligatoriska och valbara kurser. Möjliga huvudområden är elektroteknik, tillämpad matematik, medicinsk teknik, teknisk fysik eller datateknik.
- Masterprofilerna påbörjas termin 7.
- Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för masterprofilerna.
- Examensbeviset anger namnet på masterprofilen som inriktning.
Inom utbildningsprogrammet för teknisk fysik och elektroteknik (Y) erbjuds följande masterprofiler:
Huvudområde elektroteknik:
- Elektronik /Electronics/
- Kommunikation /Communication/
- Mekatronik /Mechanics and Control/
- Signal- och bildbehandling /Signal and Image processing/
- Styr- och informationssystem /Control and Information Systems/
- System på chip /System-on-Chip/
Huvudområde datateknik:
- Datadriven analys och maskinintelligens /Data Science and Machine Intelligence/
Huvudområde medicinsk teknik:
- Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/
Huvudområde teknisk fysik:
- Fotonik och kvantteknologi /Photonics and Quantum Technology/
- Teknisk fysik - Material- och nanofysik /Applied Physics - Materials and Nano Physics/
- Teknisk fysik - Teori, modellering och datorberäkningar /Applied Physics - Theory, Modelling and Computation/
Huvudområde tillämpad matematik:
- Finansiell matematik /Financial Mathematics/
- Teknisk matematik /Engineering Mathematics/
Kurskrav för dessa masterprofiler (för antagna 2014 och tidigare, se Studiehandboken för respektive år):
- Elektronik
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas. Utöver ovanstående ska en av kurserna VLSI-konstruktion, CDIO eller Systemkonstruktion, CDIO väljas.
- Kommunikation
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 18 hp väljas.
- Mekatronik
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen. Bland de valbara kurserna ska 24 hp väljas enligt följande:
- Minst 12 hp bland kurserna: Diagnos och övervakning, Industriell reglerteknik, Optimal styrning, Reglerteori, Sensorfusion, Modellering och inlärning för dynamiska system, Digital signalbehandling, Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system.
- Minst 12 hp bland kurserna: Fordonsdynamik med reglering, Fordons-framdrivningssystem, Modellering och reglering av motorer och drivlinor, Elektriska drivsystem, Analytisk mekanik, Flygmekanik, Flerkroppsmekanik och robotik, Strömningslära och värmeöverföring.
Kurserna ska väljas så att minst 18 hp på avancerad nivå inom huvudområdet Elektroteknik uppnås bland de valbara kurserna.
- Signal- och bildbehandling
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas.
- Styr- och informationssystem
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas. Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna Databasteknik eller Datorteknik och realtidssystem samt en av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik väljas.
- System på chip
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 18 hp väljas. Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna VLSI-konstruktion, CDIO eller Systemkonstruktion, CDIO väljas.
- Datadriven analys och maskinintelligens
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas. Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna Bilder och grafik, projektkurs, CDIO eller Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO väljas. En av kurserna Konstruktion och analys av algoritmer och Algoritmisk problemlösning ska väljas.
- Medicinsk teknik
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas.
- Fotonik och kvantteknologi
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas.
- Material- och nanofysik
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 12 hp väljas.
- Teori, modellering och datorberäkningar
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 18 hp väljas. Endast en av av kurserna Maskininlärning och Neuronnät och lärande system får räknas inom profilen.
- Finansiell matematik
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 6 hp väljas.
- Teknisk matematik
Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 12 hp väljas. Utöver ovanstående kurser ska en av CDIO-kurserna Projekt i tillämpad matematik, CDIO eller Reglerteknisk projektkurs, CDIO, väljas. Valet av kursen Projekt i tillämpad matematik, CDIO, medför att kravet på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet tillämpad matematik är uppfyllt. Val av Reglerteknisk projektkurs, CDIO, medför att studenten på annat sätt måste uppfylla kraven på tillräcklig mängd kurser på avancerad nivå inom huvudområdet.
Individuell profil
Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell masterprofil. Individuell masterprofil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnden efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell masterprofil skall vara välmotiverad. Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.
Undervisnings- och arbetsformer
Utbildningen inleds för samtliga studerande på programmet med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik samt fackspråk. Dessa kurser ger en god bas för fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på programmet är även kurser, som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment, samt att konstruera elektro- och datatekniska system.
För utbildningen gäller att:
- termin 1-4 är gemensam för samtliga studerande förutom fackspråkkurserna. Studenten läser ett obligatoriskt inriktningsspråk/fackspråk.
- termin 5 och 6 är förlagda till något utländskt universitet inom det språkområde som överenssstämmer med inriktningsspråket. Studierna skall omfatta obligatoriska kurser, som stämmer överens med termin 5 och 6 på Yi-programmet vid LiTH i möjligaste mån. Utöver dessa kan masterprofilkurser, ekonomi och MTS-kurser läsas. Särskild hänsyn skall tas till önskemål om avslutande inriktning/masterprofilering på studierna. När så är lämpligt kan även annan tidpunkt för utlandsstudierna komma ifråga.
- den studerande fr o m termin 7 följer en masterprofil. Kurser som är obligatoriska för masterprofilen anges i programplanen. I vissa fall ingår obligatoriska kurser som ej kunnat läsas under utlandsåret.
- fackspråkundervisningen fortgår under termin 7.
- utöver obligatoriska kurser skall ett antal valbara kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls.
I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Även noteringen o/v kan förekomma och innebär att någon av ett antal kurser ska väljas. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Frivilliga kurser får läsas, men ej räknas med i de 300 hp som krävs för examen. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt.
Alla kurser i Yi-programmets programplan (utom frivilliga kurser) för termin 7-9 får läsas som valbara av samtliga studerande vid programmet oberoende av masterprofil.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 samt för respektive språkinriktning: Franska 3, Spanska 3, Tyska 3, Japanska 3, Kinesiska 3 (Mandarin)
eller
Fysik B, Kemi A, Matematik E samt för respektive språkinriktning steg 3: Franska, Spanska, Tyska, Japanska eller Kinesiska (Mandarin)
(Områdesbehörighet A9/9)
Tillträdeskrav till högre termin eller kurser
För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
- För tillträde till en kandidatprojektkurs på programmet gäller:
- Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
- Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras. Det är EJ obligatoriskt att läsa en kandidatprojektkurs för Yi-studenter.
- För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras.
- För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 högskolepoäng inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser i termin 1 till och med 6 är avslutade samt 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet.
Självständigt arbete (examensarbete)
Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för teknisk fysik och elektroteknik - internationell är teknisk fysik, elektroteknik, tillämpad matematik, datateknik samt medicinsk teknik.
Examenskrav
För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik - internationell 300 hp, skall studenten med godkänt resultat, ha fullgjort:
- samtliga obligatoriska kurser på programmet
- en masterprofil med tillhörande obligatoriska och valbara kurser
- valbara kurser i programplanen så att kravet på 300 hp uppnås
- genomfört utlandsstudier om ett läsår (60hp) varav minst 30 hp (ej språkkurs) ska vara utförda på inriktningsspråket och tillgodoräknat i programmet
- minst 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom huvudområdet
- examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
- minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.
Särskilda kurskrav
För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)
- Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling (MTS) skall minst 6 hp vara godkända av följande kurser;
- TKMJ24 Miljöteknik
- TKMJ15 Miljömanagement
- TGTU94 Teknik och etik
- TGTU49 Teknikhistoria
- TGTU84 Mångfald och genus inom teknikutveckling
- TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar
- TRTE21 Kemi för rening och återvinning
- Företags- och affärsmässiga villkor skall minst 6 hp vara godkända bland följande kurser;
- TEAE01 Industriell ekonomi
- TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling
- TEAE01 och TEAE04 får ej samtidigt räknas med i examen
Maximalt kan 12hp av kurser utanför programplanen, inom språk (utöver de obligatoriska språkkurserna), ekonomi, ledarskap eller annat område relevant för utbildningen, räknas med i examen.
Examensbenämning på svenska
Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp
Examensbenämning på engelska
Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits
Särskild information
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution. För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till programnämnden som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.
Övriga föreskrifter
Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.
Termin 1 HT 2021
Termin 2 VT 2022
Termin 3 HT 2022
Termin 4 VT 2023
Termin 5 HT 2023
Termin 6 VT 2024
Termin 7 HT 2024
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TEIK18 | Teknisk kommunikation på kinesiska III | 6* | G2F | - | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TAMS32 | Stokastiska processer | 6 | A1N | 1 | V |
|
TAMS39 | Multivariat statistik | 6 | A1N | 4 | V |
|
Vartannatårskurs. Ges udda år.
|
||||||
TAMS43 | Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TAMS46 | Sannolikhetslära, fortsättningskurs | 6 | A1N | 3 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TAOP34 | Optimering av stora system | 6 | A1N | 3 | V |
|
TATA34 | Analys, överkurs | 6* | G2F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA55 | Abstrakt algebra | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATM85 | Funktionalanalys | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBME04 | Anatomi och fysiologi | 6 | G2F | 3 | V |
|
TBMI19 | Medicinska informationssystem | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDC17 | Artificiell intelligens | 6 | G2F | 3 | V |
|
TDDD08 | Logikprogrammering | 6 | A1N | 4 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDTS06 | Datornät | 6 | G2F | 1 | V |
|
TDTS08 | Datorarkitektur | 6 | A1N | 2 | V |
|
TFFM08 | Experimentell fysik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFFY54 | Kvantmekanik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TFKE59 | Grundläggande kemi | 6 | G1X | 2 | V |
|
TFYA18 | Fysikens matematiska metoder | 6 | A1N | 3 | V |
|
TFYA43 | Nanoteknologi | 6 | G2F | 3 | V |
|
TFYA88 | Additiv tillverkning: verktyg, material och metoder | 6 | A1X | 3 | V |
|
TFYA97 | Modern optik | 6 | A1N | 4 | V |
|
TMHL03 | Hållfasthetslära: Lätta konstruktioner | 6 | A1N | 4 | V |
|
TMMV18 | Fluidmekanik | 6 | A1N | 1 | V |
|
TPPE17 | Corporate Finance | 6 | G2F | 4 | V |
|
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB08 | Digital bildbehandling grundkurs | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSDT14 | Signalteori | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSFS09 | Modellering och reglering av motorer och drivlinor | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS15 | Detektion och estimering av signaler | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSKS35 | Informations- och kommunikationsteknik | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSRT92 | Modellering och inlärning för dynamiska system | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSTE12 | Konstruktion av digitala system | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSTE86 | Digitala integrerade kretsar | 6 | A1N | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TEIK18 | Teknisk kommunikation på kinesiska III | 6* | G2F | - | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TGTU49 | Teknikhistoria | 6 | G1F | 1 | O/V |
|
Kursen är en del av ett alternativobligatorium för 6CYYI, se utbildningsplan.
|
||||||
TKMJ24 | Miljöteknik | 6 | G1N | 1 | O/V |
|
Kursen är en del av ett alternativobligatorium för 6CYYI, se utbildningsplan.
|
||||||
TAMS17 | Statistisk teori, fortsättningskurs | 6 | A1N | 1 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TAMS41 | Statistisk modellering med regressionsmetoder | 6 | A1N | 3 | V |
|
TAMS43 | Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TAOP04 | Matematisk optimering | 6 | A1N | 4 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TATA34 | Analys, överkurs | 6* | G2F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA55 | Abstrakt algebra | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA71 | Ordinära differentialekvationer och dynamiska system | 6 | G2F | 2 | V |
|
TATM85 | Funktionalanalys | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBME03 | Biokemi och cellbiologi | 6 | G2F | 2 | V |
|
TBMI19 | Medicinska informationssystem | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMT01 | Analys av bioelektriska signaler | 6 | A1F | 1 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD56 | Multicore- och GPU-Programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TEAE05 | Resursteori | 6 | G1N | 3 | V |
|
TEIO29 | Ledarskap och organisation | 6 | G1F | 1 | V |
|
TFFM08 | Experimentell fysik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA39 | Halvledarteknik | 6 | A1N | 3 | V |
|
TFYA60 | Astronomi och geofysik | 6 | G1F | 3 | V |
|
TFYA90 | Beräkningsfysik | 6 | A1F | 4 | V |
|
TFYB01 | Avancerad elektromagnetism | 6 | A1N | 2 | V |
|
TFYM01 | Fasta tillståndets fysik I | 6 | A1F | 2 | V |
|
TMKM90 | Konstruktionsmaterial - deformationer och brott | 6 | A1N | 2 | V |
|
TMMS31 | Biomekanisk modellering av vävnader och system | 6 | A1N | 4 | V |
|
TPPE29 | Finansiella marknader och instrument | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB21 | Beräkningsfotografi | 6 | A1F | 4 | V |
|
TSEA81 | Datorteknik och realtidssystem | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSEK02 | Radioelektronik | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSEK37 | Analoga CMOS integrerade kretsar | 6 | A1F | 1 | V |
|
TSFS02 | Fordonsdynamik med reglering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSFS09 | Modellering och reglering av motorer och drivlinor | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSIN02 | Internetteknik | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSIT02 | Datasäkerhet | 6 | G2F | 2 | V |
|
TSKS33 | Komplexa nätverk och stora datamängder | 6 | A1X | 2 | V |
|
TSKS35 | Informations- och kommunikationsteknik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSRT78 | Digital signalbehandling | 6 | A1F | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 2 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS15 | Detektion och estimering av signaler | 6 | A1N | 4 | O |
|
TSRT92 | Modellering och inlärning för dynamiska system | 6 | A1N | 3 | O |
|
Period 2 | ||||||
TDDE01 | Maskininlärning | 6 | A1N | 1 | O |
|
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 3 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS33 | Komplexa nätverk och stora datamängder | 6 | A1X | 2 | O |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 2 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB08 | Digital bildbehandling grundkurs | 6 | A1N | 4 | O |
|
TSDT14 | Signalteori | 6 | A1N | 1 | O |
|
Period 2 | ||||||
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 3 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB21 | Beräkningsfotografi | 6 | A1F | 4 | O |
|
TDDD56 | Multicore- och GPU-Programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSKS35 | Informations- och kommunikationsteknik | 6* | A1N | 3 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSTE86 | Digitala integrerade kretsar | 6 | A1N | 2 | O |
|
TSTE12 | Konstruktion av digitala system | 6 | A1N | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSEK37 | Analoga CMOS integrerade kretsar | 6 | A1F | 1 | O |
|
TSKS35 | Informations- och kommunikationsteknik | 6* | A1N | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEA26 | Konstruktion av inbyggda DSP-processorer | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSEK02 | Radioelektronik | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TAMS32 | Stokastiska processer | 6 | A1N | 1 | O |
|
TPPE17 | Corporate Finance | 6 | G2F | 4 | O |
|
TAMS46 | Sannolikhetslära, fortsättningskurs | 6 | A1N | 3 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TATM85 | Funktionalanalys | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TAOP04 | Matematisk optimering | 6 | A1N | 4 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TATM85 | Funktionalanalys | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TPPE29 | Finansiella marknader och instrument | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TFFY54 | Kvantmekanik | 6 | A1N | 2 | O |
|
TFYA97 | Modern optik | 6 | A1N | 4 | O |
|
TFFM08 | Experimentell fysik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TFFM08 | Experimentell fysik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYB01 | Avancerad elektromagnetism | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSIN02 | Internetteknik | 6 | A1N | 1 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSDT14 | Signalteori | 6 | A1N | 1 | O |
|
TSKS15 | Detektion och estimering av signaler | 6 | A1N | 4 | O |
|
TSKS35 | Informations- och kommunikationsteknik | 6* | A1N | 3 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TSKS35 | Informations- och kommunikationsteknik | 6* | A1N | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE01 | Maskininlärning | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSEK02 | Radioelektronik | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSIN02 | Internetteknik | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSKS33 | Komplexa nätverk och stora datamängder | 6 | A1X | 2 | V |
|
TSRT78 | Digital signalbehandling | 6 | A1F | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TBME04 | Anatomi och fysiologi | 6 | G2F | 3 | O |
|
TBMI19 | Medicinska informationssystem | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSDT14 | Signalteori | 6 | A1N | 1 | V |
|
Period 2 | ||||||
TBMT01 | Analys av bioelektriska signaler | 6 | A1F | 1 | O |
|
TBME03 | Biokemi och cellbiologi | 6 | G2F | 2 | V |
|
TBMI19 | Medicinska informationssystem | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TMMV11 | Strömningslära och värmeöverföring | 6 | G2F | 2 | V |
|
TSFS09 | Modellering och reglering av motorer och drivlinor | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSRT92 | Modellering och inlärning för dynamiska system | 6 | A1N | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSEA81 | Datorteknik och realtidssystem | 6 | A1N | 4 | O |
|
TSFS02 | Fordonsdynamik med reglering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSFS09 | Modellering och reglering av motorer och drivlinor | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSRT78 | Digital signalbehandling | 6 | A1F | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSRT92 | Modellering och inlärning för dynamiska system | 6 | A1N | 3 | O |
|
TSDT14 | Signalteori | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSFS09 | Modellering och reglering av motorer och drivlinor | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS15 | Detektion och estimering av signaler | 6 | A1N | 4 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSRT78 | Digital signalbehandling | 6 | A1F | 2 | O |
|
TSEA81 | Datorteknik och realtidssystem | 6 | A1N | 4 | O/V |
|
En av kurserna Databasteknik och Datorteknik och realtidssystem ska väljas inom profilen.
|
||||||
TSFS02 | Fordonsdynamik med reglering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSFS09 | Modellering och reglering av motorer och drivlinor | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS33 | Komplexa nätverk och stora datamängder | 6 | A1X | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSTE12 | Konstruktion av digitala system | 6 | A1N | 3 | O |
|
TSTE86 | Digitala integrerade kretsar | 6 | A1N | 2 | O |
|
TDTS06 | Datornät | 6 | G2F | 1 | V |
|
TSKS35 | Informations- och kommunikationsteknik | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TSEA26 | Konstruktion av inbyggda DSP-processorer | 6 | A1N | 2 | O |
|
TSEA81 | Datorteknik och realtidssystem | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSEK37 | Analoga CMOS integrerade kretsar | 6 | A1F | 1 | V |
|
TSKS35 | Informations- och kommunikationsteknik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TFFM08 | Experimentell fysik | 6* | A1N | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFFY54 | Kvantmekanik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TFYA43 | Nanoteknologi | 6 | G2F | 3 | V |
|
TFYA97 | Modern optik | 6 | A1N | 4 | V |
|
Period 2 | ||||||
TFFM08 | Experimentell fysik | 6* | A1N | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYM01 | Fasta tillståndets fysik I | 6 | A1F | 2 | O |
|
TFYA39 | Halvledarteknik | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TFFY54 | Kvantmekanik | 6 | A1N | 2 | O |
|
TFYA18 | Fysikens matematiska metoder | 6 | A1N | 3 | O |
|
TFYA40 | Analytisk mekanik | 6* | A1N | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA75 | Relativitetsteori | 6* | A1F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
Period 2 | ||||||
TFYA40 | Analytisk mekanik | 6* | A1N | 3 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA90 | Beräkningsfysik | 6 | A1F | 4 | O |
|
TATA75 | Relativitetsteori | 6* | A1F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TDDE01 | Maskininlärning | 6 | A1N | 1 | V |
|
TFYM01 | Fasta tillståndets fysik I | 6 | A1F | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TAMS32 | Stokastiska processer | 6 | A1N | 1 | O |
|
TATM85 | Funktionalanalys | 6* | A1N | 2 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TAMS46 | Sannolikhetslära, fortsättningskurs | 6 | A1N | 3 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TAOP34 | Optimering av stora system | 6 | A1N | 3 | V |
|
TATA32 | Diskret matematik | 8* | G1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA55 | Abstrakt algebra | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD08 | Logikprogrammering | 6 | A1N | 4 | V |
|
TFYA18 | Fysikens matematiska metoder | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSKS15 | Detektion och estimering av signaler | 6 | A1N | 4 | V |
|
Period 2 | ||||||
TATM85 | Funktionalanalys | 6* | A1N | 2 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TAOP04 | Matematisk optimering | 6 | A1N | 4 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TATA32 | Diskret matematik | 8* | G1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA55 | Abstrakt algebra | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA71 | Ordinära differentialekvationer och dynamiska system | 6 | G2F | 2 | V |
|
Termin 8 VT 2025
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TMES21 | Industrial Energy Systems | 6 | A1F | 3 |
|
|
TFYA85 | Alternativa energikällor och deras tillämpningar | 6 | G2F | 4 | O/V |
|
Ingår i alternativobligatorium för 6CYYI. Se utbildningsplan.
|
||||||
TGTU94 | Teknik och etik | 6 | G1F | 1 | O/V |
|
Kursen är en del av ett alternativobligatorium för 6CYYI, se utbildningsplan.
|
||||||
TKMJ15 | Miljömanagement | 6 | G1F | 3 | O/V |
|
Kursen är en del av ett alternativobligatorium för 6CYYI, se utbildningsplan.
|
||||||
TAMS29 | Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller | 6 | A1F | 3 | V |
|
TANA15 | Numerisk linjär algebra | 6 | A1N | 1 | V |
|
TATA27 | Partiella differentialekvationer | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TATA53 | Linjär algebra, överkurs | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA54 | Talteori | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA66 | Fourier- och waveletanalys | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TATA78 | Komplex analys fk | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TBMI26 | Neuronnät och lärande system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TBMT09 | Fysiologiska tryck och flöden | 6 | A1N | 1 | V |
|
TBMT59 | Bildgenererande teknik inom medicinen | 6 | A1F | 3 | V |
|
TDDD20 | Konstruktion och analys av algoritmer | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD41 | Data Mining - Clustering and Association Analysis | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD95 | Algoritmisk problemlösning | 6* | A1F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE09 | Språkteknologi | 6 | A1F | 2 | V |
|
TDTS07 | Systemkonstruktion och metodik | 6 | A1N | 1 | V |
|
TFYA17 | Projektlaborationer i fysik | 6* | A1F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA38 | Optoelektronik | 6 | A1N | 3 | V |
|
TFYB03 | Avancerad kvantmekanik | 6 | A1F | 4 | V |
|
TFYM02 | Fasta tillståndets fysik II | 6 | A1F | 2 | V |
|
TFYM04 | Tillväxt och karakterisering av nanomaterial | 6* | A1F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TGTU91 | Retorik i teori och praktik | 6 | G1F | 2 | V |
|
TMMS30 | Flerkroppsmekanik och robotik | 6 | A1N | 1 | V |
|
TNM111 | Informationsvisualisering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TPPE32 | Finansiell riskhantering | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSBB34 | Datorseende för videoanalys | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBK08 | Datakompression | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSEK06 | VLSI-konstruktion, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEK38 | Konstruktion av radiotransceivers | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSFS04 | Elektriska drivsystem | 6 | G2F | 4 | V |
|
TSIT12 | Kvantelektronik och kvantoptik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS36 | Digital och trådlös kommunikation | 6 | A1F | 4 | V |
|
TSRT07 | Industriell reglerteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSRT09 | Reglerteori | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSTE14 | Analoga filter | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kursen är inställd 2020.
|
||||||
TSTE93 | Analog konstruktion | 6* | G2F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TINT02 | Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs | 6* | G2F | - | F |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TEAE01 | Industriell ekonomi, grundkurs | 6 | G1F | 2 | O/V |
|
Ingår i alternativobligatorium för 6CYYI. Se utbildningsplan.
|
||||||
TEIO94 | Entreprenörskap och idéutveckling | 6 | G2F | 2 | O/V |
|
Ingår i alternativobligatorium för 6CYYI. Se utbildningsplan.
|
||||||
TRTE21 | Kemi för rening och återvinning | 6 | G1N | 2 | O/V |
|
Ingår i ett alternativobligatorium för Yi. Se utbildningsplan.
|
||||||
TANA31 | Beräkningsmetoder för ordinära och partiella differentialekvationer | 6 | A1N | 2 | V |
|
TAOP24 | Optimeringslära fortsättningskurs | 6 | G2F | 1 | V |
|
TAOP87 | Projekt i tillämpad optimering | 6 | A1N | 3 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TATA27 | Partiella differentialekvationer | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TATA53 | Linjär algebra, överkurs | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA54 | Talteori | 6* | G2F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA66 | Fourier- och waveletanalys | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TATA78 | Komplex analys fk | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TBME08 | Biomedicinsk modellering och simulering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TBMT26 | Teknik för intensivvård och kirurgi | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDD12 | Databasteknik | 6 | G2F | 4 | V |
|
TDDD95 | Algoritmisk problemlösning | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE07 | Bayesianska metoder | 6 | A1F | 2 | V |
|
TDDE31 | Big Data Analytics | 6 | A1F | 3 | V |
|
TDDE65 | Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDE70 | Djup maskininlärning | 6 | A1F | 1 | V |
|
TEAE13 | Affärsrätt | 6 | G1F | 2 | V |
|
TEAE20 | Immaterialrätt | 6 | G1F | 1 | V |
|
TFMT19 | Kemiska sensorsystem | 6 | A1N | 4 | V |
|
TFYA17 | Projektlaborationer i fysik | 6* | A1F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYB11 | Materialvetenskap | 6 | A1N | 3 | V |
|
TFYM04 | Tillväxt och karakterisering av nanomaterial | 6* | A1F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TGTU84 | Mångfald och genus inom teknikutveckling | 6 | G1F | 4 | V |
|
Ingår i alternativobligatorium för 6CYYI. Se utbildningsplan.
|
||||||
TGTU95 | Vetenskapens och teknologins filosofi | 6 | G1F | 4 | V |
|
TKMJ29 | Resurseffektiva produkter | 6 | A1N | 1 | V |
|
TNM079 | Modellering och animering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TPPE33 | Portföljförvaltning | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSBB33 | 3D-datorseende | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBK38 | Bild- och ljudkompression | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSEK06 | VLSI-konstruktion, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSFS03 | Fordonsframdrivningssystem | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSFS19 | Batterisystem | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSIT11 | Kvantalgoritmer och kvantinformation | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSIT12 | Kvantelektronik och kvantoptik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS14 | Flerantennkommunikation | 6 | A1F | 3 | V |
|
TSKS16 | Signalbehandling för kommunikation | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSRT14 | Sensorfusion | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSTE06 | Digitala filter | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kursen är inställd 2020.
|
||||||
TSTE87 | Applikationsspecifika integrerade kretsar | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSTE93 | Analog konstruktion | 6* | G2F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TINT02 | Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs | 6* | G2F | - | F |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDD20 | Konstruktion och analys av algoritmer | 6 | A1N | 3 | O/V |
|
Kursen är alternativobligatorisk tillsammans med TDDD95
|
||||||
TDDD95 | Algoritmisk problemlösning | 6* | A1F | 1 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Kursen är alternativobligatorisk tillsammans med TDDD20
|
||||||
TANA15 | Numerisk linjär algebra | 6 | A1N | 1 | V |
|
TBMI26 | Neuronnät och lärande system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD41 | Data Mining - Clustering and Association Analysis | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDE09 | Språkteknologi | 6 | A1F | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDD95 | Algoritmisk problemlösning | 6* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Kursen är alternativobligatorisk tillsammans med TDDD20
|
||||||
TAOP24 | Optimeringslära fortsättningskurs | 6 | G2F | 1 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE07 | Bayesianska metoder | 6 | A1F | 2 | V |
|
TDDE31 | Big Data Analytics | 6 | A1F | 3 | V |
|
TDDE65 | Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSRT14 | Sensorfusion | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TBMI26 | Neuronnät och lärande system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TBMT59 | Bildgenererande teknik inom medicinen | 6 | A1F | 3 | V |
|
TNM111 | Informationsvisualisering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSBB34 | Datorseende för videoanalys | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBK08 | Datakompression | 6 | A1N | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSBB33 | 3D-datorseende | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBK38 | Bild- och ljudkompression | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSRT14 | Sensorfusion | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSEK06 | VLSI-konstruktion, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Inom profilen elektronik ska en av kurserna TSEK06 och TSTE17 väljas.
|
||||||
TSEK38 | Konstruktion av radiotransceivers | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSTE14 | Analoga filter | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kursen är inställd 2020.
|
||||||
TSTE93 | Analog konstruktion | 6* | G2F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TSTE87 | Applikationsspecifika integrerade kretsar | 6 | A1N | 2 | O |
|
TSEK06 | VLSI-konstruktion, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Inom profilen elektronik ska en av kurserna TSEK06 och TSTE17 väljas.
|
||||||
TSKS16 | Signalbehandling för kommunikation | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSTE06 | Digitala filter | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kursen är inställd 2020.
|
||||||
TSTE93 | Analog konstruktion | 6* | G2F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TAMS29 | Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller | 6 | A1F | 3 | O |
|
TANA15 | Numerisk linjär algebra | 6 | A1N | 1 | O |
|
TPPE32 | Finansiell riskhantering | 6 | A1F | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TAOP24 | Optimeringslära fortsättningskurs | 6 | G2F | 1 | V |
|
TDDD12 | Databasteknik | 6 | G2F | 4 | V |
|
TPPE33 | Portföljförvaltning | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TFYA38 | Optoelektronik | 6 | A1N | 3 | O |
|
TSIT12 | Kvantelektronik och kvantoptik | 6* | A1N | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYB03 | Avancerad kvantmekanik | 6 | A1F | 4 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSIT12 | Kvantelektronik och kvantoptik | 6* | A1N | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSIT11 | Kvantalgoritmer och kvantinformation | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TBMI26 | Neuronnät och lärande system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSBK08 | Datakompression | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSEK38 | Konstruktion av radiotransceivers | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSKS36 | Digital och trådlös kommunikation | 6 | A1F | 4 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSBK38 | Bild- och ljudkompression | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSKS14 | Flerantennkommunikation | 6 | A1F | 3 | V |
|
TSKS16 | Signalbehandling för kommunikation | 6 | A1N | 1 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TBMT09 | Fysiologiska tryck och flöden | 6 | A1N | 1 | O |
|
TBMT59 | Bildgenererande teknik inom medicinen | 6 | A1F | 3 | O |
|
TBMI26 | Neuronnät och lärande system | 6 | A1N | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TBME08 | Biomedicinsk modellering och simulering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TBMT26 | Teknik för intensivvård och kirurgi | 6 | A1N | 1 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TMMS30 | Flerkroppsmekanik och robotik | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSFS04 | Elektriska drivsystem | 6 | G2F | 4 | V |
|
TSRT07 | Industriell reglerteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSRT09 | Reglerteori | 6 | A1N | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSFS03 | Fordonsframdrivningssystem | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSFS19 | Batterisystem | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSRT14 | Sensorfusion | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSRT07 | Industriell reglerteknik | 6 | A1N | 2 | O |
|
TSRT09 | Reglerteori | 6 | A1N | 3 | O |
|
Period 2 | ||||||
TDDD12 | Databasteknik | 6 | G2F | 4 | O/V |
|
En av kurserna Databasteknik och Datorteknik och realtidssystem ska väljas inom profilen.
|
||||||
TDDE65 | Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSRT14 | Sensorfusion | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDTS07 | Systemkonstruktion och metodik | 6 | A1N | 1 | O |
|
TSEK06 | VLSI-konstruktion, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Inom profilen system på chip ska en av kurserna TSEK06 och TSTE17 väljas.
|
||||||
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TSEK06 | VLSI-konstruktion, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Inom profilen system på chip ska en av kurserna TSEK06 och TSTE17 väljas.
|
||||||
TEAE20 | Immaterialrätt | 6 | G1F | 1 | V |
|
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS16 | Signalbehandling för kommunikation | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSTE06 | Digitala filter | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kursen är inställd 2020.
|
||||||
TSTE87 | Applikationsspecifika integrerade kretsar | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TFYM04 | Tillväxt och karakterisering av nanomaterial | 6* | A1F | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA17 | Projektlaborationer i fysik | 6* | A1F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA38 | Optoelektronik | 6 | A1N | 3 | V |
|
TFYM02 | Fasta tillståndets fysik II | 6 | A1F | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TFYB11 | Materialvetenskap | 6 | A1N | 3 | O |
|
TFYM04 | Tillväxt och karakterisering av nanomaterial | 6* | A1F | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFMT19 | Kemiska sensorsystem | 6 | A1N | 4 | V |
|
TFYA17 | Projektlaborationer i fysik | 6* | A1F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TATA27 | Partiella differentialekvationer | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TBMI26 | Neuronnät och lärande system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TFYA17 | Projektlaborationer i fysik | 6* | A1F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYB03 | Avancerad kvantmekanik | 6 | A1F | 4 | V |
|
TFYM02 | Fasta tillståndets fysik II | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TATA27 | Partiella differentialekvationer | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TFYA17 | Projektlaborationer i fysik | 6* | A1F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYB11 | Materialvetenskap | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSIT11 | Kvantalgoritmer och kvantinformation | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TANA15 | Numerisk linjär algebra | 6 | A1N | 1 | O |
|
TATA27 | Partiella differentialekvationer | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TATA66 | Fourier- och waveletanalys | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TATA78 | Komplex analys fk | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TSRT09 | Reglerteori | 6 | A1N | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TAOP24 | Optimeringslära fortsättningskurs | 6 | G2F | 1 | O |
|
TATA27 | Partiella differentialekvationer | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TATA66 | Fourier- och waveletanalys | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TATA78 | Komplex analys fk | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
Termin 9 HT 2025
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TAMS39 | Multivariat statistik | 6 | A1N | 4 | V |
|
Varannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TATA32 | Diskret matematik | 8* | G1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA62 | Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA75 | Relativitetsteori | 6* | A1F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TBMT14 | Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMT57 | Biomedicinsk optik | 6 | A1F | 1 | V |
|
TDDC88 | Programutvecklingsmetodik | 12* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE15 | Avancerad maskininlärning | 6 | A1F | 1 | V |
|
TFKE59 | Grundläggande kemi | 6 | G1N | 2 | V |
|
TFYA40 | Analytisk mekanik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA99 | Projektkurs i teknisk fysik, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYM03 | Nanofysik | 6 | A1F | 3 | V |
|
TMMV01 | Aerodynamik | 6 | A1N | 3 | V |
|
TNE071 | Mikrovågsteknik | 6 | A1N | 1 | V |
|
Kursen ges delvis på distans.
|
||||||
TNE089 | Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TNM067 | Vetenskaplig visualisering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TPPE53 | Finansiell värderingsmetodik | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSBB11 | Bilder och grafik, projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB19 | Maskininlärning för datorseende | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSBK03 | Teknik för avancerade datorspel | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEA84 | Digitalt konstruktionsprojekt | 6* | A1F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEK03 | Integrerade radiofrekvenskretsar | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSFS12 | Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSIN01 | Informationsnät | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSIT03 | Kryptoteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSIT13 | Kvantkommunikation | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSKS12 | Modern kanalkodning, inferens och inlärning | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSKS23 | Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSRT10 | Reglerteknisk projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSTE28 | Effektelektronik | 6 | A1N | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TATA32 | Diskret matematik | 8* | G1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA62 | Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA71 | Ordinära differentialekvationer och dynamiska system | 6 | G2F | 2 | V |
|
TATA75 | Relativitetsteori | 6* | A1F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TBMI02 | Medicinsk bildanalys | 6 | A1N | 1 | V |
|
TBMT14 | Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDC88 | Programutvecklingsmetodik | 12* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD37 | Databasteknik | 6 | G2F | 1 | V |
|
TDDD49 | Programmering i C# och .NET Framework | 4 | G2F | 3 | V |
|
TDDD56 | Multicore- och GPU-Programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDD89 | Vetenskaplig metod | 6 | A1F | 3 | V |
|
TDDE01 | Maskininlärning | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE16 | Text Mining | 6 | A1F | 2 | V |
|
TFYA39 | Halvledarteknik | 6 | A1N | 3 | V |
|
TFYA40 | Analytisk mekanik | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA90 | Beräkningsfysik | 6 | A1F | 4 | V |
|
TFYA99 | Projektkurs i teknisk fysik, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYB02 | Elementarpartiklar och kvantfält | 6 | A1F | 1 | V |
|
TMME50 | Flygmekanik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TNE083 | Antennteori | 6 | A1F | 2 | V |
|
Kursen ges delvis på distans.
|
||||||
TNE089 | Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TNM116 | Utvidgad verklighet (XR) - principer och programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TPPE61 | Finansiell optimering | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSBB11 | Bilder och grafik, projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBK03 | Teknik för avancerade datorspel | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEA26 | Konstruktion av inbyggda DSP-processorer | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSEA84 | Digitalt konstruktionsprojekt | 6* | A1F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEA85 | Hårdvarudesign för acceleration av maskininlärning | 6 | A1F | 1 | V |
|
TSEK07 | Test och mätning av integrerade kretsar | 6 | A1F | 1 | V |
|
TSKS23 | Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSRT08 | Optimal styrning | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSRT10 | Reglerteknisk projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSTE26 | Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSTE85 | Lågeffektselektronik | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSBB11 | Bilder och grafik, projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS23 | Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Inom profilen datadriven analys och maskinintelligens ska en av kurserna TSBB11 och TSKS23 väljas.
|
||||||
TAMS39 | Multivariat statistik | 6 | A1N | 4 | V |
|
Varannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TAOP34 | Optimering av stora system | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDE15 | Avancerad maskininlärning | 6 | A1F | 1 | V |
|
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB08 | Digital bildbehandling grundkurs | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSDT14 | Signalteori | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSKS12 | Modern kanalkodning, inferens och inlärning | 6 | A1N | 1 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDD89 | Vetenskaplig metod | 6 | A1F | 3 | O |
|
TSBB11 | Bilder och grafik, projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS23 | Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Inom profilen datadriven analys och maskinintelligens ska en av kurserna TSBB11 och TSKS23 väljas.
|
||||||
TBMI02 | Medicinsk bildanalys | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDD37 | Databasteknik | 6 | G2F | 1 | V |
|
TDDE16 | Text Mining | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS38 | Distributed Information Processing and Machine Learning | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSRT78 | Digital signalbehandling | 6 | A1F | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSBB11 | Bilder och grafik, projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TNM067 | Vetenskaplig visualisering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSBB19 | Maskininlärning för datorseende | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSBK03 | Teknik för avancerade datorspel | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS15 | Detektion och estimering av signaler | 6 | A1N | 4 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSBB11 | Bilder och grafik, projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMI02 | Medicinsk bildanalys | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE01 | Maskininlärning | 6 | A1N | 1 | V |
|
TNA010 | Matrismetoder för AI | 6 | G2F | 2 | V |
|
TNM116 | Utvidgad verklighet (XR) - principer och programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSBK03 | Teknik för avancerade datorspel | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSRT78 | Digital signalbehandling | 6 | A1F | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TNE071 | Mikrovågsteknik | 6 | A1N | 1 | V |
|
Kursen ges delvis på distans.
|
||||||
TNE089 | Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEA84 | Digitalt konstruktionsprojekt | 6* | A1F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEK03 | Integrerade radiofrekvenskretsar | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSTE28 | Effektelektronik | 6 | A1N | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSEK07 | Test och mätning av integrerade kretsar | 6 | A1F | 1 | O |
|
TNE083 | Antennteori | 6 | A1F | 2 | V |
|
Kursen ges delvis på distans.
|
||||||
TNE089 | Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEA26 | Konstruktion av inbyggda DSP-processorer | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSEA84 | Digitalt konstruktionsprojekt | 6* | A1F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEA85 | Hårdvarudesign för acceleration av maskininlärning | 6 | A1F | 1 | V |
|
TSTE26 | Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSTE85 | Lågeffektselektronik | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TATA62 | Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TPPE53 | Finansiell värderingsmetodik | 6 | A1F | 2 | O |
|
Period 2 | ||||||
TATA62 | Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TPPE61 | Finansiell optimering | 6 | A1F | 2 | O |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TFYA99 | Projektkurs i teknisk fysik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMT57 | Biomedicinsk optik | 6 | A1F | 1 | V |
|
TFYM03 | Nanofysik | 6 | A1F | 3 | V |
|
TSIT03 | Kryptoteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSIT13 | Kvantkommunikation | 6 | A1N | 1 | V |
|
Period 2 | ||||||
TFYA99 | Projektkurs i teknisk fysik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSIT02 | Datasäkerhet | 6 | G2F | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSIN01 | Informationsnät | 6 | A1N | 3 | O |
|
TSKS23 | Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEK03 | Integrerade radiofrekvenskretsar | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSIT03 | Kryptoteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSKS12 | Modern kanalkodning, inferens och inlärning | 6 | A1N | 1 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSKS23 | Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS38 | Distributed Information Processing and Machine Learning | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TBMT14 | Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TAMS39 | Multivariat statistik | 6 | A1N | 4 | V |
|
Varannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TATM38 | Matematiska modeller i biologi | 6 | A1N | 3 | V |
|
TBMT57 | Biomedicinsk optik | 6 | A1F | 1 | V |
|
Period 2 | ||||||
TBMT14 | Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMI02 | Medicinsk bildanalys | 6 | A1N | 1 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSRT10 | Reglerteknisk projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA40 | Analytisk mekanik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSFS12 | Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system | 6 | A1N | 1 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSRT10 | Reglerteknisk projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA40 | Analytisk mekanik | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TMME50 | Flygmekanik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSRT08 | Optimal styrning | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TATA62 | Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen.
|
||||||
TSRT10 | Reglerteknisk projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen.
|
||||||
TDTS06 | Datornät | 6 | G2F | 1 | V |
|
TSFS12 | Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system | 6 | A1N | 1 | V |
|
Period 2 | ||||||
TATA62 | Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen.
|
||||||
TSRT10 | Reglerteknisk projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen.
|
||||||
TSRT08 | Optimal styrning | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDTS08 | Datorarkitektur | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSEA84 | Digitalt konstruktionsprojekt | 6* | A1F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TDDD56 | Multicore- och GPU-Programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSEA84 | Digitalt konstruktionsprojekt | 6* | A1F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSEA85 | Hårdvarudesign för acceleration av maskininlärning | 6 | A1F | 1 | V |
|
TSEK07 | Test och mätning av integrerade kretsar | 6 | A1F | 1 | V |
|
TSIT02 | Datasäkerhet | 6 | G2F | 2 | V |
|
TSTE85 | Lågeffektselektronik | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TFYA99 | Projektkurs i teknisk fysik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYM03 | Nanofysik | 6 | A1F | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TFYA99 | Projektkurs i teknisk fysik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA39 | Halvledarteknik | 6 | A1N | 3 | V |
|
TFYA90 | Beräkningsfysik | 6 | A1F | 4 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TFYA40 | Analytisk mekanik | 6* | A1N | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA99 | Projektkurs i teknisk fysik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TFYA40 | Analytisk mekanik | 6* | A1N | 3 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA99 | Projektkurs i teknisk fysik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYB01 | Avancerad elektromagnetism | 6 | A1N | 2 | V |
|
TFYB02 | Elementarpartiklar och kvantfält | 6 | A1F | 1 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TATA62 | Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen teknisk matematik.
|
||||||
TSRT10 | Reglerteknisk projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen teknisk matematik.
|
||||||
TATA75 | Relativitetsteori | 6* | A1F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TATM38 | Matematiska modeller i biologi | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA40 | Analytisk mekanik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TPPE53 | Finansiell värderingsmetodik | 6 | A1F | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TATA62 | Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen teknisk matematik.
|
||||||
TSRT10 | Reglerteknisk projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | O/V |
|
*Kursen läses över flera perioder
En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen teknisk matematik.
|
||||||
TATA71 | Ordinära differentialekvationer och dynamiska system | 6 | G2F | 2 | V |
|
TATA75 | Relativitetsteori | 6* | A1F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TFYA40 | Analytisk mekanik | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TPPE61 | Finansiell optimering | 6 | A1F | 2 | V |
|
Termin 10 VT 2026
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TQXX33 | Examensarbete | 30* | A2E | - | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TQXX33 | Examensarbete | 30* | A2E | - | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Regelverk för obligatoriska utlandsstudier för Ii & Yi via Tekniska högskolan vid Linköpings universitets (LiTH:s) utbytesavtal
Studerande på civilingenjörsprogrammen Industriell ekonomi - internationell (Ii) och Teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Yi) ska förlägga ett läsår till ett universitet beläget i det aktuella språkområdet for den studerandes inriktning. Av de 60 hp som utlandsåret omfattar ska minst 30 hp vara utförda på inriktningsspråket och kunna tillgodoräknas i programmet. Regelverket för de obligatoriska utlandsstudierna finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/755476.
Programmens upplägg och organisation
Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.
Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.
- Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
- Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
- I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Examensfordringar
För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Examina.
Högskolelagen 1 kap. 8 §:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Examen inom ett program
Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.
Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd
Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.
För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645.
Antagning till senare del av program
Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten.
Studieuppehåll
Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär, https://www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-studieuppehall?l=sv. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet.
Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.
Avbrott på program
Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.
Kurser inom utbildningsprogram
I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna ska detta ansökas om till programnämnden.
Frivilliga kurser
De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.
Kurser på annat program eller forskarutbildningskurser
För att inkludera kurser från annat program eller forskarutbildningskurser i examen måste den studerande ansöka och få beviljande om detta hos programnämnden. I annat fall ses kursen som frivillig.
Vid val av kurs på annat program gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.
Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig.
För att ansöka om att få läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.
Studerande på civilingenjörsprogram
Civilingenjörsstudenter kan läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.
Studerande på högskoleingenjörsprogram
Studerande på högskoleingenjörsutbildningarna kan läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga högskoleingenjörsprogram.
Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatprogram
Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar kan läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar. För tillträde till kurs på annat kandidatprogram krävs även att behörighetskraven till programmet är uppfyllda.
Fristående kurser eller kurser på annan fakultet eller annat lärosäte
För att inkludera fristående kurser eller kurser från annan fakultet eller annat lärosäte i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden.
Anmälan till programkurser
Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.
Anmälan till programkurs som fristående kurs
Antagning till programkurs som fristående kurs kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella kursen.
Vid resursbrist kan tekniska fakultetens styrelse besluta om inskränkning i möjligheten att läsa programkurs som fristående kurs.
Anvisningar för studieplanering
Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in.
Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:
- inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
- inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.
Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:
- när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
- studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
- vid antagning till senare del av program,
- efter genomförda utlandsstudier,
- vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.
Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna.
Del av utbildningen utomlands
Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.
Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.
Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten.
Kursplan
För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus.
Riktlinjer rörande examination och examinator
Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2019-00920, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2017-03931 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.
Examination
Principer för tentamina
Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Omprov övriga examinerande moment
För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Anmälan till tentamen
Fram till 31 januari 2021 gäller enligt tidigare riktlinjer: För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Från 1 februari 2021 gäller nya riktlinjer för anmälan till skriftliga salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal, Dnr LiU-2020-02033 (se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.
Betyg och examinationsformer
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.
- Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment och modulkoder
Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.
- Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Allmänt gäller att:
- Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
- Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
- För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.
För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Rapportering av examinationsresultat
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled
Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information och länkar till kursplan, anmälan, reflektionsdokument mm finns på www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.
Allmänna bestämmelser
För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.
Mål
Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv. Länkar till kursplanerna finns under Utbildningar (Civilingenjörsutbildning eller Masterutbildning).
Omfattning
Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.
Miljö där examensarbetet genomförs
Arbetet utförs som :
- ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
- ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
- ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.
Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.
Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på http://www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.
Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier
Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.
Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.
Val av examensarbete
Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.
I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.
Påbörjande av examensarbete
Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.
Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-exjobb?l=sv. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.
Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från studievägledningen som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.
Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.
Examensarbete tillsammans med annan studerande
I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.
Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.
Examinator
Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor samt ha kompetens att examinera examensarbete inom aktuellt huvudområde och vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.
Examinator skall:
- före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av studievägledare och delges examinator
- kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
- fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
- godkänna/underkänna planeringsrapport
- godkänna/underkänna halvtidskontroll
- ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
- i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
- godkänna arbetet för framläggning
- innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
- godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
- godkänna ett avslutande reflektionsdokument
- tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=Godkänd, U=Underkänd)
I de fall examensarbete utförs gemensamt av två studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i respektive huvudområde tillsättas.
Handledare
Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.
Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med
- expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
- problemformulering och avgränsningar för arbetet
- tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder
Då examensarbetet utförs utanför den tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.
Planeringsrapport
Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:
- preliminär titel på examensarbetet
- en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
- en preliminär beskrivning av angreppssätt
- planerad litteraturbas
- en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning
Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.
Halvtidskontroll
Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall
- Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
- Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
- Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.
Redovisning
Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.
Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.
Framläggning
Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid den tekniska fakulteten vid LiU och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.
Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.
Examensarbetesrapport
Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.
Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.
Opposition
Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört tre auskultationer. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.
Opponenten skall:
- diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
- kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
- belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister
Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.
Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.
I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat, om skäl föreligger.
Auskultation
Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.
Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet.
Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.
Reflektionsdokument
Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via https://www.lith.liu.se/examensarbete/reflektionsdokument?l=sv.
Betyg
Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.
Rätten till handledning
Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok. Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas. Examensarbetet behöver dock inte underkännas om det bedöms att det kan slutföras utan ytterligare handledning.
Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete.
Kvalitetsansvar
Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.
Dispens
Om särskilda skäl föreligger kan respektive programnämnd ge dispens från ovanstående regelverk. T.ex. kan den muntliga oppositionen efter godkännande av programnämnden ersättas med en utförlig skriftlig opposition
- för internationella studerande då särskilda skäl föreligger
- för övriga studerande då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet där framlagt och det finns synnerliga skäl
Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:
- Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
- Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.
Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.
Examinator ansöker till programnämnden om dispens för skriftlig opposition. Programnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.
Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)
Allmänna bestämmelser
I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.
Mål
Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:
- Ämneskunskaper
Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna- systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
- tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
- tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
- Individuella och yrkesmässiga färdigheter
Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att- formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
- söka och värdera vetenskaplig litteratur
- Arbeta i grupp och kommunicera
Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att- planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
- professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
- kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
- Ingenjörsmässighet
Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna- skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
- göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
Kandidatprojekt under utlandsstudier
I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.
Påbörjande av kandidatprojekt
För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:
- Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
- Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.
Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.
Examination
Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.
Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.
Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.