Civilingenjörsprogram i informationsteknologi, 300 hp
Master of Science in Information Technology, 300 credits
6CITE
Undervisningsspråk
SvenskaStudieort
LinköpingExamensbenämning
Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp
Studietakt
HelfartSyfte
Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi utbildar civilingenjörer med helhetssyn på tekniken och dess användning i samhället. Med bred teknisk bas i informationsteknologi och datavetenskap, utvecklar och anpassar de utexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi olika lösningar för säkra och användaranpassade system. Lösningarna möjliggör att överföra, strukturera och presentera olika slags information och möta de behov som samhället ställer. Utbildningen ger genom kurser i ämnen som etik, juridik, mångfald, genus, och hållbarhet förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv och verktyg för att kunna möta samhällets och enskilda individers krav på hållbar teknikutveckling som sätter människan i centrum.
Utbildningen präglas av studentcentrerat lärande med samarbete mellan studenterna. Det förbereder dem för ett livslångt lärande genom att de redan under studietiden övar på att själva avgöra vad som behöver läras för att lösa ett givet problem. Utbildningen präglas också av kurser med starka projektinslag.
Studenterna utvecklar under utbildningen, bl.a. genom den pedagogiska modellen, sina personliga förmågor till samarbete, problemlösning och kommunikation med andra yrkesgrupper. De kan också leda högteknologiska projekt av olika slag.
Mål
Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från informationsteknologiprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:
Ämneskunskaper
Kunskaper i grundläggande matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen
Civilingenjörer i Informationsteknologi har en gedigen matematisk kompetens med både kontinuerlig och diskret matematik, matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering samt naturvetenskap anpassat för IT-området. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna kan använda matematiken som verktyg för att beräkna, strukturera, abstrahera och modellera problem inom informationsteknologi.
Utbildningen ger en datateknisk bas i programmering, datastrukturer, operativsystem och datorteknik, samt kunskap och förståelse för utrustning och system för data och multimedia. Ingenjörerna ska behärska ett teknikblock inom informationsteknologi som omfattar:
- Cybersäkerhet, som handlar om hur informationssystem kan skyddas från angrepp.
- Datornät, som handlar om nätstrukturer och kommunikationsprotokoll, speciellt Internet.
- Informationssystem, som handlar om hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerade media.
- Interaktion, som här handlar om hur människan, baserat på sin kognitiva förmåga och olika designmodeller för interaktion, interagerar med olika typer av gränssnitt.
Fördjupade och väsentligt fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen.
Civilingenjörer i informationsteknologi har fördjupade kunskaper inom informationsteknologi. De har även väsentligt fördjupade kunskaper inom sitt valda huvudområde och har därmed tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.
Civilingenjörerna i informationsteknologi har metodkunskap i sitt valda huvudområde där kunskapen uppnåtts via inslag i kurser under utbildningen samt en väsentligt fördjupad kurs i metodkunskap i nära anslutning till examensarbetet på avancerad nivå.
Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
Genom att utbildningen genomförs i nära samverkan med flera starka forskningsmiljöer har civilingenjören i informationsteknologi god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom valt huvudområde för utbildningen.
Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
Utbildningen ger både verktyg och metoder från matematiken som tekniska kunskaper för att identifiera, formulera och modellera komplexa datatekniska problem. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi kan göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
Experimenterande och kunskapsbildning
Informationsteknologiutbildningen ger studenterna förmågan att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och genom experimentell implementering av programvara och datorkonstruktion, utvärdera hypoteserna. Det innebär att de färdiga civilingenjörerna kan formulera abstrakta modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera samt redovisa resultat. De har även förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området.
Systemtänkande
Efter utbildningen har civilingenjörerna i informationsteknologi förmågan att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla informationstekniska system och processer. Det innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa, samt göra prioriteringar av avvägningar. Begreppet system här inbegriper sociotekniska, ekonomiska och ekologiska system. Vid analys av dessa kan ingenjören även kritiskt granska hur systemavgränsningar påverkar möjligheter till konsekvensanalys.
Individuella färdigheter och förhållningssätt
De utexaminerade civilingenjörerna visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Det innebär också självkännedom samt förmåga till personligt ledarskap och livslångt lärande. De har även förmågan att planera sin tid och sina resurser.
Professionella färdigheter och förhållningssätt
Civilingenjörerna i informationsteknologi kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande.. Det innebär även att de är medvetna i sin karriärplanering och håller sig informerade om professionens utveckling och samhällets krav på ny kunskap.
Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
Att arbeta i grupp
De färdiga ingenjörerna är, väl förberedda för att arbeta i och leda grupper. De har kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar och vad som kännetecknar en effektiv grupp. De får därigenom förmågan att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupprojekt, inklusive ett helterminsprojekt, är de färdigexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi förberedda för att agera i olika grupproller. De är redo att växa i projektledarrollen eller andra ansvarsfyllda roller, och har en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
Att kommunicera
Utbildningen ger goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Det innebär att studenterna efter utbildningen kan presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt, med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift.
Att kommunicera på främmande språk
Civilingenjörerna i informationsteknologi kan obehindrat läsa texter på engelska inom det egna teknikområdet samt presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.
Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
Att relatera tekniken till samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
Utbildningen ger perspektiv på teknikens betydelse och på den egna rollen som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och lär studenterna beakta hållbar tillämpning av teknik. Civilingenjörer i informationsteknologi ska, för att kunna skapa användarvänlig interaktion, ha kunskap om människans kognitiva processer och kommunikationsförmågor som bas, och ska förstå teknikens roll i samhället utifrån etiska, juridiska, ekologiska och sociala perspektiv.
Att utvärdera företags- och affärsmässiga villkor
Civilingenjörerna i informationsteknologi har, baserat på insikter i affärsmässiga och företagsmässiga villkor, förmågan att utveckla och utvärdera införandet av ny teknik.
Att planera system
De färdiga civilingenjörerna har kunskaper och färdigheter i att engagera breda grupper av intressenter vid framtagande av systemgränser, mål och behov. De har även färdigheter i att utforma system, produkter och tjänster. I och med detta kan de efter examen medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta, modellera produkter/system samt utvärdera dessa gentemot olika intressentgruppers perspektiv.
Att utveckla system
Civilingenjörer i informationsteknologi har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. De har stora färdigheter i att tillämpa kunskaperna från sina teknikspecialiteter vid utvecklingsarbete.
Att realisera system
En utexaminerad ingenjör från programmet har kunskaper i utformning, design, implementering och test av mjukvarusystem.
Att ta i drift och använda system
Efter utbildningen har civilingenjörerna i informationsteknologi kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade IT-system.
Innehåll
Programmet har en obligatorisk del, som ges under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller:
Datavetenskap, datorteknik och systemteknik
Kurserna i datavetenskap ger en förståelse för programmering, datastrukturer och algoritmer, databaser och processprogrammering. Kurserna i datorteknik och systemteknik ger en grund i digitalteknik, en djupare förståelse för hur datorn och dess komponenter är konstruerade, samt grunderna i signalbehandling och reglerteknik.
Informationsöverföring, lagring, cybersäkerhet
Kurser i datakommunikation behandlar nätstrukturer och protokoll, databasteknik behandlar hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerad media. Tredje året innehåller programmet ett helterminsprojekt inriktat mot cybersäkerhet.
Ekologisk och social hållbarhet
Kurser i mångfald, genus, etik, juridik och hållbarhet ger bredare och djupare förståelse för informationsteknologi i en samhällskontext
Interaktion
Behandlar människans kontakt via olika typer av gränssnitt, baserat på människans kognitiva förmåga och olika designmodeller.
Matematik och naturvetenskap
Består dels av kontinuerlig matematik som analys, linjär algebra och transformer, dels av diskret matematik och logik samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering. Naturvetenskapen ges i form av grunderna i mekanik och fysikaliska modeller.
Kommunikation och ledarskap
Muntlig och skriftlig kommunikation behandlas vid flertalet moment under programmets gång med successivt ökande krav på kvalitet och vetenskaplighet. En kurs i ledarskap under tredje året i samband med projektterminen förbereder för en yrkeskarriär med ledarroller.
Under de två avslutande åren ges en stor valfrihet för att dels kunna fördjupa sig inom ett informations-, eller datatekniskt område och dels kunna bredda sig genom att välja kurser inom angränsande områden eller kurser för att utveckla yrkesprofessionen.
Inom programmet erbjuds ett antal profiler med ämnesfördjupning. Under dessa två år på den avancerade nivån skall studenten välja kurser så att man uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde, se vidare under rubriken Examenskrav.
Programmets pedagogiska modell
Under den grundläggande delen är den pedagogiska modellen baserad på studentcentrerat lärande, i huvudsak problembaserat lärande (PBL), där basgruppen är en grund för lärandet. I PBL ligger fokus på problemlösningsförmåga, förmåga att självständigt identifiera inlärningsbehov i relation till det aktuella problemet, samt förmåga att samarbeta både i lärande och i problemlösning.
Basgrupperna innehåller 6-8 studenter och de omformas varje termin; de skapas så att grupperna blir varierade vad gäller bakgrund, ålder, kön och erfarenhet. Varje grupp har en handledare vars uppgift är att underlätta, stödja och stimulera lärandet och samarbetet i gruppen. Handledaren i basgruppen lär därför inte ut; hen styr istället varsamt gruppens eget arbete så att det inriktas mot relevanta kursmål.
Basgruppen utgår från vinjetter, verklighetsanknutna situationer, som är kortfattat beskrivna i text, bild eller i annan form.
PBL tränar studenternas förmåga att arbeta självständigt och i grupp; därtill ger arbetsformen träning i att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade kunskaper.
Under de 3 första åren finns för varje termin en terminssammanhållande kurs. Examinator för kursen har ansvar för helheten av terminen med avseende på samordning och planering av vinjetterna till terminens samtliga kurser. Examinator ansvarar för och leder handledarna för bas- och projektgrupper.
Examinatorerna för dessa kurser ingår i IT-programmets programplanegrupp efter beslut av programnämnden.
För övergripande pedagogiskt ansvar finns en PBL-ansvarig lärare. Den PBL-ansvarige läraren ansvarar för introduktionsmomenten till PBL under termin 1.
Profiler
De ämnesfördjupande profilerna påbörjas termin 7 och innehåller vanligen flera kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk som bestämmer hur profilkurser kan väljas.
Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning.
Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler fastställs inför termin 7 i programplanen. Huvudområdet för profilen beror på vilket val av valbara kurser som gjorts inom profilen. Tillåtna huvudområden för programmet, se avsnitt Examenskrav.
Profiler och regelverk
- AI och maskininlärning
- Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
- Datorsystem
- Valbara kurser i profilen, minst 48 hp ska ingå.
- Industriell ekonomi
- Obligatoriska kurser i profilen, kompletteras med övrigt kursutbud för att uppnå minst 30 hp på avancerad nivå i för programmet tillåtet huvudområde för masterexamen.
- International Software Engineering (endast för antagna till utbytesstudier termin 8 till Harbin Institute of Technology, Kina)
- tillgodoräknade utbytesstudier omfattande minst 30 hp
- Obligatoriska kurser
- Medicinsk informatik
- Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå.
- Programmering och algoritmer
- Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
- Därav minst två av TATA64, TDDD08, TDDD14, TDDD20, TDDE34
- Spelprogrammering
- Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
- Storskalig mjukvaruutveckling
- Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 30 hp på avancerad nivå.
- Säkra system
- Obligatoriska och två valbara kurser i profilen.
Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier kan upprättas i samråd med utbildningsledaren.
Undervisnings- och arbetsformer
Programmet organiserat så att man vanligen läser två-tre kurser parallellt under en period. Under de första fem terminerna tillämpas problembaserat lärande enligt beskrivning under rubriken Programmets pedagogiska modell.
Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Framför allt genomförs en projekttermin med grupper om 5-7 deltagare, där ett större projektarbete varvas med ämnesmässiga moment. Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och ges därför på engelska.
I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som, för skilda studerandegrupper inom utbildningen, utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte ingå i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbar kurs.
För varje profil utses en profilansvarig.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
Matematik 4 eller Matematik E
Tillträdeskrav till högre termin eller kurser
För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
- För tillträde till kandidatprojektkursen, se förkunskapskrav i kursplanen.
- För tillträde till kurs på termin 7 krävs avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer senast den första augusti. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
- För tillträde till examensarbetet på masternivå, se förkunskapskrav i kursplanen.
Självständigt arbete (examensarbete)
Studenter bör, för att få sin civilingenjörsexamen, välja ett examensarbete som motsvarar profilens allmänna inriktning.
För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet.
För tillträde till examensarbetet se "Tillträdeskrav till högre termin eller kurser".
För att kunna ta ut den masterexamen som krävs för att få civilingenjörsexamen från programmet, är de tillåtna huvudområden Informationsteknologi, datateknik, elektroteknik, och medicinsk teknik.
Examenskrav
För att uppfylla civilingenjörsexamen i informationsteknologi, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:
- samtliga obligatoriska kurser ur programplanen
- en masterprofil med tillhörande obligatoriska och valbara kurser
- valbara kurser ur programplanen så att 300 hp uppnås. Andra kurser kan, efter särskilt beslut av programnämnden, inräknas.
- kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Där ska ingå:
- kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för masterexamen.
- examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för masterexamen.
- examensarbete examinerat på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
- minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.
För studier inom Tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning så att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.
Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall görs av programnämnden.
När kraven för civilingenjörsexamen i informationsteknologi är uppfyllda, är även kraven för teknologie masterexamen inom ett av huvudområdena informationsteknologi, datateknik, elektroteknik, eller medicinsk teknik uppfyllda och därmed utfärdas två examina.
Maximalt kan 30 hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i programexamen.
Examensbenämning på svenska
Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp
Examensbenämning på engelska
Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits
Särskild information
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för studenter på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, kontakta forskarstudierektor på respektive institution.
För att få räkna med en sådan kurs som valfri i civilingenjörsexamen, lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.
Övriga föreskrifter
Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.
Beaktande av särskilda perspektiv enligt styrelsens direktiv.
Avsteg från utbildningsplan
Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.
Termin 1 HT 2022
Termin 2 VT 2023
Termin 3 HT 2023
Termin 4 VT 2024
Termin 5 HT 2024
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TAMS42 | Sannolikhetslära och statistik, grundkurs | 6* | G2F | 2 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TAOP89 | Optimering för IT | 8* | G2F | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE48 | Mobila nätverk | 4 | G2F | 3 | O |
|
Period 2 | ||||||
TAMS42 | Sannolikhetslära och statistik, grundkurs | 6* | G2F | 3 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TAOP89 | Optimering för IT | 8* | G2F | 2 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD37 | Databasteknik | 6 | G2F | 1 | O |
|
TSRT19 | Reglerteknik | 6 | G2F | 4 | O |
|
Termin 6 VT 2025
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDE53 | Säkra system: Projekttermin inklusive kandidatprojekt | 26* | G2E | 3/4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TINT01 | Introduktionskurs i interkulturell kompetens | 2 | G1N | - | V |
|
Kursen är främst till för den som planerar utlandsstudier/utlandsvistelse inom ramen för sin utbildning. Den ges även som en distanskurs under sommaren. Kontakta din studievägledare för att bli anmäld till distanstillfället.
|
||||||
Period 2 | ||||||
TDDE53 | Säkra system: Projekttermin inklusive kandidatprojekt | 26* | G2E | 3/4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TEIO97 | Ledarskap | 4 | G1F | 2 | O |
|
TPTE06 | Praktik | 6 | G2F | - | V |
|
Termin 7 HT 2025
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TFYB12 | Fysik för informationsteknologi | 6 | G2F | 1 | O/V |
|
TFYB12 eller TFYA87 ska ingå i examen för antagningsår 2022 och senare.
|
||||||
TAMS32 | Stokastiska processer | 6 | A1N | 1 | V |
|
TAMS43 | Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA55 | Abstrakt algebra | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBME04 | Anatomi och fysiologi | 6 | G2F | 3 | V |
|
TBMI19 | Medicinska informationssystem | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDC17 | Artificiell intelligens | 6 | G2F | 3 | V |
|
TDDD04 | Programvarutestning | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDD08 | Logikprogrammering | 6 | A1N | 4 | V |
|
TDDD23 | Design och programmering av datorspel | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD53 | Avancerad interaktionsdesign | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE18 | Programmera C++ | 6* | G2F | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE45 | Avancerad programvarudesign | 6 | A1N | 4 | V |
|
TDTS08 | Datorarkitektur | 6 | A1N | 2 | V |
|
TEIO32 | Projektledning och organisation | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TGTU91 | Retorik i teori och praktik | 6 | G1F | 2 | V |
|
TGTU99 | Etiska frågor inom AI | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
THEN18 | Engelska | 6* | G1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB08 | Digital bildbehandling grundkurs | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSDT14 | Signalteori | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSFS12 | Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSKS37 | Tekniska beräkningar i Python | 2 | G1F | 4 | V |
|
TSRT92 | Modellering och inlärning för dynamiska system | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSTE12 | Konstruktion av digitala system | 6 | A1N | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TFYA87 | Fysik och mekanik | 6 | G1F | 3 | O/V |
|
TFYB12 eller TFYA87 ska ingå i examen för antagningsår 2022 och senare.
|
||||||
TAMS43 | Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TAOP04 | Matematisk optimering | 6 | A1N | 4 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TAOP63 | Optimering av komplexa system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TATA55 | Abstrakt algebra | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBME03 | Biokemi och cellbiologi | 6 | G2F | 2 | V |
|
TBMI02 | Medicinsk bildanalys | 6 | A1N | 1 | V |
|
TBMI04 | E-hälsa: visioner och verktyg | 6 | G2F | 2/4 | V |
|
TBMI19 | Medicinska informationssystem | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDC34 | Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter | 6 | A1N | 4 | V |
|
TDDC90 | Software Security | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDD07 | Realtidssystem | 6 | A1N | 4 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD49 | Programmering i C# och .NET Framework | 4 | G2F | 3 | V |
|
TDDD55 | Kompilatorer och interpretatorer | 4 | G2F | 1 | V |
|
TDDD56 | Multicore- och GPU-Programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDE01 | Maskininlärning | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE02 | Mjukvarutekniskt entreprenörskap | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDE18 | Programmera C++ | 6* | G2F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE74 | Cybersäkerhet och människan | 6 | A1N | 4 | V |
|
TDEI19 | Ekonomisk styrning | 6 | A1N | 2 | V |
|
TEAE01 | Industriell ekonomi, grundkurs | 6 | G1F | 2 | V |
|
TEIM13 | Interkulturell kommunikation | 6 | G1N | 4 | V |
|
TEIO32 | Projektledning och organisation | 6* | G2F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TGTU49 | Teknikhistoria | 6 | G1F | 1 | V |
|
TGTU99 | Etiska frågor inom AI | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
THEN18 | Engelska | 6* | G1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TKMJ24 | Miljöteknik | 6 | G1N | 1 | V |
|
TMKA11 | Modellbaserad utveckling av system-av-system | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB21 | Beräkningsfotografi | 6 | A1F | 4 | V |
|
TSFS02 | Fordonsdynamik med reglering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSIN02 | Internetteknik | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSKS33 | Komplexa nätverk och stora datamängder | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSRT08 | Optimal styrning | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDC17 | Artificiell intelligens | 6 | G2F | 3 | O |
|
TGTU99 | Etiska frågor inom AI | 6* | A1N | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMI19 | Medicinska informationssystem | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD08 | Logikprogrammering | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB08 | Digital bildbehandling grundkurs | 6 | A1N | 4 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDE01 | Maskininlärning | 6 | A1N | 1 | O |
|
TGTU99 | Etiska frågor inom AI | 6* | A1N | 2 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMI19 | Medicinska informationssystem | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB06 | Multidimensionell signalanalys | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSKS33 | Komplexa nätverk och stora datamängder | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDD04 | Programvarutestning | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDTS08 | Datorarkitektur | 6 | A1N | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDD07 | Realtidssystem | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSKS33 | Komplexa nätverk och stora datamängder | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TEIO32 | Projektledning och organisation | 6* | G2F | 3 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TDDC34 | Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter | 6 | A1N | 4 | O |
|
TDDE02 | Mjukvarutekniskt entreprenörskap | 6 | A1N | 2 | O |
|
TEIO32 | Projektledning och organisation | 6* | G2F | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TBME04 | Anatomi och fysiologi | 6 | G2F | 3 | O |
|
TBMI19 | Medicinska informationssystem | 6* | A1N | 2 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDC17 | Artificiell intelligens | 6 | G2F | 3 | V |
|
TDDD53 | Avancerad interaktionsdesign | 6 | A1N | 1 | V |
|
Period 2 | ||||||
TBMI19 | Medicinska informationssystem | 6* | A1N | 3 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBME03 | Biokemi och cellbiologi | 6 | G2F | 2 | V |
|
TBMI04 | E-hälsa: visioner och verktyg | 6 | G2F | 2/4 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDD08 | Logikprogrammering | 6 | A1N | 4 | O/V |
|
Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
|
||||||
TDDC17 | Artificiell intelligens | 6 | G2F | 3 | V |
|
TSIT03 | Kryptoteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDD56 | Multicore- och GPU-Programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSKS33 | Komplexa nätverk och stora datamängder | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDD23 | Design och programmering av datorspel | 6 | A1N | 2 | O |
|
TDDC17 | Artificiell intelligens | 6 | G2F | 3 | V |
|
TDDD53 | Avancerad interaktionsdesign | 6 | A1N | 1 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDE02 | Mjukvarutekniskt entreprenörskap | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDD04 | Programvarutestning | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDE45 | Avancerad programvarudesign | 6 | A1N | 4 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDC34 | Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter | 6 | A1N | 4 | V |
|
TDDE02 | Mjukvarutekniskt entreprenörskap | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDE45 | Avancerad programvarudesign | 6 | A1N | 4 | O |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSIT03 | Kryptoteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE74 | Cybersäkerhet och människan | 6 | A1N | 4 | V |
|
Termin 8 VT 2026
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TANA15 | Numerisk linjär algebra | 6 | A1N | 1 | V |
|
TATA53 | Linjär algebra, överkurs | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA54 | Talteori | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA64 | Grafteori | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMI26 | Neuronnät och lärande system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TBMT09 | Fysiologiska tryck och flöden | 6 | A1N | 1 | V |
|
TBMT32 | Medicintekniska utblickar | 2* | G1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMT59 | Bildgenererande teknik inom medicinen | 6 | A1F | 3 | V |
|
TDDD20 | Konstruktion och analys av algoritmer | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD25 | Distribuerade system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD41 | Data Mining - Clustering and Association Analysis | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD50 | Grön IT | 4 | G2F | 4 | V |
|
TDDD57 | Fysisk interaktion och spelprogrammering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDD95 | Algoritmisk problemlösning | 6* | A1F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD97 | Webbprogrammering | 6 | G2F | 3 | V |
|
TDDE05 | AI-robotik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE09 | Språkteknologi | 6 | A1F | 2 | V |
|
TDDE50 | Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat | 6* | G2F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE51 | Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE55 | Data- och programstrukturer | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE61 | Etisk hackning | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE62 | Informationssäkerhet: privacy, system- och nätverkssäkerhet | 6 | A1N | 4 | V |
|
TDEI74 | Business Analytics | 6 | A1N | 4 | V |
|
TDTS07 | Systemkonstruktion och metodik | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDTS21 | Avancerade nätverk | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TEAE21 | Cybersäkerhetsrätt | 6 | G1F | 3 | V |
|
TEIO13 | Ledarskap och industriellt förändringsarbete | 6 | A1N | 4 | V |
|
TGTU94 | Teknik och etik | 6 | G1F | 1 | V |
|
THEN18 | Engelska | 6* | G1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TINT02 | Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs | 6* | G2F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TKMJ15 | Miljömanagement | 6 | G1F | 3 | V |
|
TNM111 | Informationsvisualisering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSBB34 | Datorseende för videoanalys | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBK08 | Datakompression | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSRT07 | Industriell reglerteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSRT09 | Reglerteori | 6 | A1N | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TAOP87 | Projekt i tillämpad optimering | 6 | A1N | 3 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
|
||||||
TATA53 | Linjär algebra, överkurs | 6* | G2F | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA54 | Talteori | 6* | G2F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TATA64 | Grafteori | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMI32 | E-hälsa: från idé till genomslag | 6 | A1N | 2/4 | V |
|
TBMT26 | Teknik för intensivvård och kirurgi | 6 | A1N | 1 | V |
|
TBMT32 | Medicintekniska utblickar | 2* | G1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD14 | Formella språk och automatateori | 6 | G2F | 2 | V |
|
TDDD27 | Avancerad webbprogrammering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD48 | Automatisk planering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDD95 | Algoritmisk problemlösning | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE05 | AI-robotik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE07 | Bayesianska metoder | 6 | A1F | 2 | V |
|
TDDE31 | Big Data Analytics | 6 | A1F | 3 | V |
|
TDDE34 | Mjukvaruverifiering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE41 | Programvaruarkitekturer | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE50 | Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat | 6* | G2F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE51 | Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE55 | Data- och programstrukturer | 6* | G2F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE61 | Etisk hackning | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE64 | Sports Analytics | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDE65 | Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDE70 | Djup maskininlärning | 6 | A1F | 1 | V |
|
TDTS21 | Avancerade nätverk | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TEAE13 | Affärsrätt | 6 | G1F | 2 | V |
|
TEAE20 | Immaterialrätt | 6 | G1F | 1 | V |
|
TEIG01 | Organisation för cybersäkerhet | 6 | A1N | 4 | V |
|
TEIO06 | Innovativt entreprenörskap | 6 | A1N | 2 | V |
|
TEIO94 | Entreprenörskap och idéutveckling | 6 | G2F | 2 | V |
|
TGTU95 | Vetenskapens och teknologins filosofi | 6 | G1F | 4 | V |
|
THEN18 | Engelska | 6* | G1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TINT02 | Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs | 6* | G2F | - | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TNM079 | Modellering och animering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSBB33 | 3D-datorseende | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBK38 | Bild- och ljudkompression | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSIT11 | Kvantalgoritmer och kvantinformation | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSRT14 | Sensorfusion | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TBMI26 | Neuronnät och lärande system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDD20 | Konstruktion och analys av algoritmer | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD41 | Data Mining - Clustering and Association Analysis | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD95 | Algoritmisk problemlösning | 6* | A1F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE05 | AI-robotik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE09 | Språkteknologi | 6 | A1F | 2 | V |
|
TSRT07 | Industriell reglerteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDD48 | Automatisk planering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDD95 | Algoritmisk problemlösning | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE05 | AI-robotik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE07 | Bayesianska metoder | 6 | A1F | 2 | V |
|
TDDE31 | Big Data Analytics | 6 | A1F | 3 | V |
|
TDDE64 | Sports Analytics | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDE70 | Djup maskininlärning | 6 | A1F | 1 | V |
|
TSRT14 | Sensorfusion | 6 | A1N | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDD25 | Distribuerade system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD97 | Webbprogrammering | 6 | G2F | 3 | V |
|
TDTS07 | Systemkonstruktion och metodik | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDTS21 | Avancerade nätverk | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TDDD14 | Formella språk och automatateori | 6 | G2F | 2 | V |
|
TDDD27 | Avancerad webbprogrammering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE34 | Mjukvaruverifiering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE41 | Programvaruarkitekturer | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE65 | Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDTS21 | Avancerade nätverk | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDEI74 | Business Analytics | 6 | A1N | 4 | O/V |
|
Antingen TDEI74 eller TEIO13 läses i profilen.
|
||||||
TEIO13 | Ledarskap och industriellt förändringsarbete | 6 | A1N | 4 | O/V |
|
Antingen TDEI74 eller TEIO13 läses i profilen.
|
||||||
Period 2 | ||||||
TEIO06 | Innovativt entreprenörskap | 6 | A1N | 2 | O |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TBMI26 | Neuronnät och lärande system | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDD41 | Data Mining - Clustering and Association Analysis | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDE62 | Informationssäkerhet: privacy, system- och nätverkssäkerhet | 6 | A1N | 4 | V |
|
Period 2 | ||||||
TBMI32 | E-hälsa: från idé till genomslag | 6 | A1N | 2/4 | V |
|
TBMT26 | Teknik för intensivvård och kirurgi | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE31 | Big Data Analytics | 6 | A1F | 3 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDD20 | Konstruktion och analys av algoritmer | 6 | A1N | 3 | O/V |
|
Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
|
||||||
TATA64 | Grafteori | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
|
||||||
TDDD41 | Data Mining - Clustering and Association Analysis | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD95 | Algoritmisk problemlösning | 6* | A1F | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TDDD14 | Formella språk och automatateori | 6 | G2F | 2 | O/V |
|
Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
|
||||||
TDDE34 | Mjukvaruverifiering | 6 | A1N | 1 | O/V |
|
Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
|
||||||
TATA64 | Grafteori | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
|
||||||
TDDD95 | Algoritmisk problemlösning | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE65 | Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDD57 | Fysisk interaktion och spelprogrammering | 6 | A1N | 1 | O |
|
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TBMI26 | Neuronnät och lärande system | 6 | A1N | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TSBK07 | Datorgrafik | 6* | A1N | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TNM079 | Modellering och animering | 6 | A1N | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDE51 | Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TDDE34 | Mjukvaruverifiering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE41 | Programvaruarkitekturer | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE51 | Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDE62 | Informationssäkerhet: privacy, system- och nätverkssäkerhet | 6 | A1N | 4 | O |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD97 | Webbprogrammering | 6 | G2F | 3 | V |
|
TDDE61 | Etisk hackning | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TEAE21 | Cybersäkerhetsrätt | 6 | G1F | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDD27 | Avancerad webbprogrammering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE34 | Mjukvaruverifiering | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE61 | Etisk hackning | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TEIG01 | Organisation för cybersäkerhet | 6 | A1N | 4 | V |
|
Termin 9 HT 2026
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TANA21 | Beräkningsmatematik | 6 | G1F | 3 | O/V |
|
För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.
|
||||||
TBMI28 | E-hälsa: projekt | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD43 | Datamodeller och databaser, avancerad kurs | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD53 | Avancerad interaktionsdesign | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE15 | Avancerad maskininlärning | 6 | A1F | 1 | V |
|
TDDE19 | Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE20 | Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE21 | Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE45 | Avancerad programvarudesign | 6 | A1N | 4 | V |
|
TDDE52 | Programmeringsprojekt med öppen källkod | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE58 | Trådlösa kommunikationsnätverk | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDE63 | Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TEIM11 | Industriell marknadsföring | 6 | G2F | 3 | V |
|
TEIO90 | Innovationsledning | 6 | A1N | 2 | V |
|
TNCG15 | Advanced Global Illumination and Rendering | 6 | A1N | 4 | V |
|
TNM067 | Vetenskaplig visualisering | 6 | A1N | 3 | V |
|
TNM114 | Artificiell intelligens för interaktiv media, projektkurs | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSBB11 | Bilder och grafik, projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB19 | Maskininlärning för datorseende | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSBK03 | Teknik för avancerade datorspel | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSFS12 | Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSIN01 | Informationsnät | 6 | A1N | 3 | V |
|
TSIT03 | Kryptoteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSIT14 | Digital forensik och incidentrespons | 6 | A1F | 3 | V |
|
TSKS12 | Modern kanalkodning, inferens och inlärning | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSRT10 | Reglerteknisk projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TDDD89 | Vetenskaplig metod | 6 | A1F | 3 | O |
|
TANA09 | Datatekniska beräkningar | 4 | G2F | 1 | O/V |
|
För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.
|
||||||
TAOP04 | Matematisk optimering | 6 | A1N | 4 | V |
|
Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
|
||||||
TBMI28 | E-hälsa: projekt | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD43 | Datamodeller och databaser, avancerad kurs | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD56 | Multicore- och GPU-Programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDE02 | Mjukvarutekniskt entreprenörskap | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDE13 | Multiagentsystem | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE16 | Text Mining | 6 | A1F | 2 | V |
|
TDDE19 | Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE20 | Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE21 | Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE52 | Programmeringsprojekt med öppen källkod | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE57 | Analys och utvärdering av kommunikationsnätverk | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE63 | Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE66 | Kompilatorkonstruktion | 6 | A1N | 1 | V |
|
TGTU49 | Teknikhistoria | 6 | G1F | 1 | V |
|
TNA010 | Matrismetoder för AI | 6 | G2F | 2 | V |
|
TNM116 | Utvidgad verklighet (XR) - principer och programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSBB11 | Bilder och grafik, projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBK03 | Teknik för avancerade datorspel | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSFS22 | Feldetektion och diagnos av tekniska system | 6 | A1X | 2 | V |
|
TSRT10 | Reglerteknisk projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDE19 | Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning | 6* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE15 | Avancerad maskininlärning | 6 | A1F | 1 | V |
|
TSBB19 | Maskininlärning för datorseende | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSFS12 | Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSRT92 | Modellering och inlärning för dynamiska system | 6 | A1N | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDE19 | Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning | 6* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE13 | Multiagentsystem | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDE16 | Text Mining | 6 | A1F | 2 | V |
|
TNA010 | Matrismetoder för AI | 6 | G2F | 2 | V |
|
TSFS22 | Feldetektion och diagnos av tekniska system | 6 | A1X | 2 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDE21 | Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system | 6* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
Obligatorisk i profilen Datorsystem för studenter med antagningsår 2020 och senare.
|
||||||
TDDD43 | Datamodeller och databaser, avancerad kurs | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSIT03 | Kryptoteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
TSKS35 | Informations- och kommunikationsteknik | 6* | A1N | 3 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TDDE21 | Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system | 6* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
Obligatorisk i profilen Datorsystem för studenter med antagningsår 2020 och senare.
|
||||||
TDDC90 | Software Security | 6 | A1N | 1 | V |
|
TDDD43 | Datamodeller och databaser, avancerad kurs | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD56 | Multicore- och GPU-Programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDE66 | Kompilatorkonstruktion | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSIN02 | Internetteknik | 6 | A1N | 1 | V |
|
TSKS35 | Informations- och kommunikationsteknik | 6* | A1N | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TEIM11 | Industriell marknadsföring | 6 | G2F | 3 | O |
|
TEIO90 | Innovationsledning | 6 | A1N | 2 | O |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TBMI28 | E-hälsa: projekt | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDC17 | Artificiell intelligens | 6 | G2F | 3 | V |
|
TDDD43 | Datamodeller och databaser, avancerad kurs | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TBMI28 | E-hälsa: projekt | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD43 | Datamodeller och databaser, avancerad kurs | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE01 | Maskininlärning | 6 | A1N | 1 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDE52 | Programmeringsprojekt med öppen källkod | 6* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSIT03 | Kryptoteknik | 6 | A1N | 2 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDE52 | Programmeringsprojekt med öppen källkod | 6* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD56 | Multicore- och GPU-Programmering | 6 | A1N | 2 | V |
|
TDDE66 | Kompilatorkonstruktion | 6 | A1N | 1 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TSBK03 | Teknik för avancerade datorspel | 6* | A1N | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE20 | Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TNCG15 | Advanced Global Illumination and Rendering | 6 | A1N | 4 | V |
|
TSBB11 | Bilder och grafik, projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TSBK03 | Teknik för avancerade datorspel | 6* | A1N | 1 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDE20 | Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling | 6* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSBB11 | Bilder och grafik, projektkurs, CDIO | 12* | A1F | 4 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSIN02 | Internetteknik | 6 | A1N | 1 | V |
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDE52 | Programmeringsprojekt med öppen källkod | 6* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 2 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD53 | Avancerad interaktionsdesign | 6 | A1N | 1 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDE52 | Programmeringsprojekt med öppen källkod | 6* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TDDD38 | Avancerad programmering i C++ | 6* | A1N | 1 | V |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TDDD04 | Programvarutestning | 6 | A1N | 2 | O |
|
TDDE63 | Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet | 6* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
TSIT14 | Digital forensik och incidentrespons | 6 | A1F | 3 | V |
|
Period 2 | ||||||
TDDC90 | Software Security | 6 | A1N | 1 | O |
|
TDDE63 | Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet | 6* | A1F | 4 | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Termin 10 VT 2027
Kurskod | Kursnamn | Hp | Nivå | Block | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
Period 1 | ||||||
TQXX33 | Examensarbete | 30* | A2E | - | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
||||||
Period 2 | ||||||
TQXX33 | Examensarbete | 30* | A2E | - | O |
|
*Kursen läses över flera perioder
|
Programmens upplägg och organisation
Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.
Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.
- Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
- Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
- I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Examensfordringar
För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Examina.
Högskolelagen 1 kap. 8 §:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Examen inom ett program
Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.
Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd
Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.
För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645.
Antagning till senare del av program
Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten.
Studieuppehåll
Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär Blanketter och formulär. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet.
Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.
Avbrott på program
Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.
Kurser inom utbildningsprogram
I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna ska detta ansökas om till programnämnden.
Frivilliga kurser
De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.
Kurser på annat program eller forskarutbildningskurser
För att inkludera kurser från annat program eller forskarutbildningskurser i examen måste den studerande ansöka och få beviljande om detta hos programnämnden. I annat fall ses kursen som frivillig.
Vid val av kurs på annat program gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna bör vara inhämtade.
Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig.
För att ansöka om att få läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.
Studerande på civilingenjörsprogram
Civilingenjörsstudenter kan läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.
Studerande på högskoleingenjörsprogram
Studerande på högskoleingenjörsutbildningarna kan läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga högskoleingenjörsprogram.
Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatprogram
Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar kan läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar. För tillträde till kurs på annat kandidatprogram krävs även att behörighetskraven till programmet är uppfyllda.
Fristående kurser eller kurser på annan fakultet eller annat lärosäte
För att inkludera fristående kurser eller kurser från annan fakultet eller annat lärosäte i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden.
Anmälan till programkurser
Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.
Anmälan till programkurs som fristående kurs
Antagning till programkurs som fristående kurs kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella kursen.
Vid resursbrist kan tekniska fakultetens styrelse besluta om inskränkning i möjligheten att läsa programkurs som fristående kurs.
Anvisningar för studieplanering
Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in.
Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:
- inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
- inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.
Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:
- när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
- studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
- vid antagning till senare del av program,
- efter genomförda utlandsstudier,
- vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.
Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna.
Del av utbildningen utomlands
Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.
Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.
Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten.
Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled
Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information om anmälan, reflektionsdokument, möjliga examinatorer med mera finns på Information
Allmänna bestämmelser
För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.
Mål
Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se https://liu.se/studieinfo.
Omfattning
Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.
Miljö där examensarbetet genomförs
Arbetet utförs som :
- ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
- ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
- ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.
Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.
Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på Information
Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier
Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.
Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.
Val av examensarbete
Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.
I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.
Påbörjande av examensarbete
Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.
Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på Anmälan. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.
Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från studievägledningen som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.
Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.
Examensarbete tillsammans med annan studerande
I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.
Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.
Examinator
Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor samt ha kompetens att examinera examensarbete (via till exempel forskning, handledning, undervisning) inom aktuellt huvudområde och vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.
Examinator skall:
- före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av studievägledare och delges examinator
- kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
- fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
- i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet och att det finns en utsedd handledare
- godkänna/underkänna planeringsrapport
- godkänna/underkänna halvtidskontroll
- ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
- godkänna arbetet för framläggning
- innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
- godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
- godkänna ett avslutande reflektionsdokument
- tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=Godkänd, U=Underkänd)
I de fall examensarbete utförs gemensamt av två studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i respektive huvudområde tillsättas.
Handledare
Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.
Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med
- expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
- problemformulering och avgränsningar för arbetet
- tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder
Då examensarbetet utförs utanför den tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.
Planeringsrapport
Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:
- preliminär titel på examensarbetet
- en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
- en preliminär beskrivning av angreppssätt
- planerad litteraturbas
- en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning
Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.
Halvtidskontroll
Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall
- Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
- Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
- Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.
Redovisning
Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.
Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.
Framläggning
Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen av examensarbetet ska genomföras på plats på LiU och vid en tidpunkt då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.
Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.
Examensarbetesrapport
Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Ra