Beteendevetenskapligt kandidatprogram, 180 hp

Inledning

Beteendevetenskapligt kandidatprogram är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder till kandidatexamen inom ett av fyra huvudområden: funktionsnedsättning och samhälle, pedagogik, psykologi eller sociologi. Utbildningen ger förutsättningar för arbete med människor inom så väl offentlig, privat som ideell sektor samt behörighet till fortsatta studier på avancerad nivå. Genom val av inriktning och valbara kurser inom programmet påverkar den studerandeinriktningen på sin utbildning och förutsättningar för kommande arbetsliv. Möjliga arbetsområden för beteendevetare innefattar kriminalvård, migrationsarbete, förändringsarbete, utvecklingsarbete, rehabilitering/behandling, stödjande och rådgivande arbete, kommunikation, personalfrågor, organisationsfrågor, arbetsmiljö, företagshälsovård och projektledning inom olika verksamheter.

Mål

Nationella examensmål enligt Högskoleförordningen

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål

• visa förmåga att kritiskt reflektera kring komplexa hållbarhetsutmaningar i förhållande till beteendevetenskaplig verksamhet 

Innehåll

Programmet omfattar 180 hp, varav 52,5 hp utgörs av ämnesspecifika kurser inom ett valt huvudområde (funktionsnedsättning och samhälle, pedagogik, psykologi eller sociologi), 97,5 hp utgörs av ämnesintegrerade kurser och 30 hp utgörs av valbara kurser. Val av huvudområde görs inför programmets fjärde termin (30 hp) och ligger till grund för vilket ämne det självständiga arbetet (15 hp) under termin sex skrivs i. De valbara kurserna, som ges under den femte terminen, innefattar både teoretiska kurser och praktikkurser. För att en valbar kurs ska genomföras krävs vanligtvis minst fem studenter. Det ges också möjlighet till utlandsstudier under denna termin. Inslaget av valbara kurser och praktik ger en möjlighet för den studerande att utveckla en egen profil. 

Beteendevetenskap behandlas på ett tvärvetenskapligt sätt utifrån funktionsnedsättning och samhälle, pedagogik, psykologi och sociologi, där målet är att sammanväva dessa ämnen för att få en fördjupad förståelse för människors beteende och hur det relaterar till det omgivande samhället på olika sätt. På så vis får den studerande en helhetssyn på människors beteende och hur det påverkas av psykologiska, biologiska, samhälleliga och sociala faktorer. Människors beteende beaktas på individ-, grupp- och samhällsnivå. Studenterna kommer att ges en grund inom programmets fyra olika huvudområden funktionsnedsättning och samhälle, pedagogik, psykologi eller sociologi. Under hela programmet löper hållbarhet som ett genomgående tema där fokus ligger på beteendevetarens roll i att bidra till ett hållbart samhälle. Termin ett innehåller ämnesspecifik introduktion som ger grunden för beteendevetenskap i bred bemärkelse samt i de fyra ingående ämnena. Under termin två sammanvävs de fyra ämnena i tvärvetenskapliga teman där alla fyra ämnen är representerade och integrerade. Termin tre består av en kurs i grundläggande vetenskaplig metod följt av kurser som ger en tydligare arbetslivsanknytning genom att de teoretiska kunskaperna från första årets studier kopplas samman med praktiska kunskaper. Under den fjärde terminen läses en kurs i det valda huvudområdet. Den femte terminen ger möjlighet för den studerande att utveckla en egen profil genom att välja olika kombinationer av valbara praktikkurser och teoretiska kurser. Det ges även möjlighet till utlandsstudier och valfria kurser vid Linköpings universitet eller vid andra lärosäten. Sjätte och sista terminen består av ämnes- och metodfördjupning inför och genomförande av, en kandidatuppsats inom det valda huvudområdet. 

Studierna på programmet är campusförlagda och sker på helfart. Undervisning sker i huvudsak på svenska, med undantag för termin fem som ges på engelska för att möjliggöra mottagande av utbytesstudenter. Under övriga terminer kan vissa undervisningsmoment vara på engelska.

Efter fullgjorda studier kan den studerande ansöka om en filosofie kandidatexamen i sitt huvudområde.

Se rubrik Programplan för förteckning över aktuella kurser. I kursplanerna beskrivs mer utförligt innehåll, undervisnings- och arbetsformer samt examination.

Inriktningar

Den studerande kan välja funktionsnedsättning och samhälle, pedagogik, psykologi eller sociologi som huvudområde. Studier inom programmet kommer att omfatta minst 90 hp inom det valda huvudområdet (p.g.a. att flertalet kurser är tvärvetenskapliga och därmed innefattar alla huvudområden). Huvudområdesval ligger till grund för examensbenämning (se ”Examensbenämning på svenska” nedan).

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisnings- och arbetsformerna på programmet planeras och genomförs utifrån den pedagogiska grundsynen om ett studentaktivt lärande. Vidare används arbetsformer som syftar till att utveckla förmågan att utforska och möta upp de dilemman som främjandet av ett hållbart samhälle kommer att innebära. 

I utbildningen förekommer olika undervisnings- och arbetsformer, exempelvis föreläsningar, seminarier, grupparbeten, handledning, praktiska övningar, individuella skriftliga uppgifter samt författande av kandidatuppsats.

I kursplanerna och tillhörande studieanvisningar beskrivs mer utförligt innehåll, undervisnings- och arbetsformer samt examination.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå.

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För tillträde till kurser inom utbildningsprogrammet, se respektive kursplan för särskilda behörighetskrav.

Examenskrav

Studerande som uppnått godkända 180 hp, varav minst 90 godkända hp (inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp) i ett av programmets huvudområden (funktionsnedsättning och samhälle, psykologi, pedagogik eller sociologi) uppfyller kraven för kandidatexamen i valt huvudområde. Studerande som följer programmets plan kommer att ha minst 90 hp i sitt huvudämne. Detaljerad information om examenskrav återfinns i programmets studieanvisningar.

Bestämmelser om krav på kursfordringar för att uppnå en examen finns i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Preciserade krav för generella examina på grundnivå och avancerad nivå återfinns i LiU:s gällande föreskrifter.

Examensbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen efter ansökan av den studerande. Ett diploma supplement biläggs examensbeviset.

Examensbenämning på svenska

Filosofie kandidatexamen med huvudområde Psykologi, Pedagogik, Sociologi eller Funktionsnedsättning och samhälle

Examensbenämning på engelska

Degree of Bachelor of Science with a major in Psychology, Education or Disability Research
or
Degree of Bachelor of Social Science with a major in Sociology

Särskild information

Undervisningsspråk

Huvudsakligt undervisningsspråk är svenska, men engelska kan förekomma. Kurser som är öppna för utbytesstudenter (termin fem) ges på engelska om det finns engelsktalande studenter på kursen.  
 

Tillgodoräknande

Beslut om tillgodoräknande fattas av fakultetsstyrelsen, eller av styrelsen utsedd funktion, efter ansökan av den studerande.

Övrigt

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.