Matematik: Didaktik 2, 6 hp

Mathematics Education 2, 6 credits

91MAD9

Kursen är nedlagd.

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Peter Frejd

Kursansvarig

Peter Frejd

Studierektor eller motsvarande

Jesper Thorén
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång matematik, 270 hp (Ingång matematik) 2 (VT 2018) 201803-201822 Svenska Linköping, Valla O

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Ma D samt genomgångna kurser 974G01/975G01 Utbildningsvetenskapligkärna 1: Allmändidaktik (5hp), 91MAD1 Matematik: Didaktik 1 (5,5hp), 91MAV1 Matematik: Verksamhetsförlagd utbildning (1,5hp), 9GMA01 Matematik: Algebra (5hp), 9GMA02 Matematik: Envariabelanalys 1 (6hp), 9GMA04 Matematik: Envariabelanalys 2 (6hp), 9GMA03 Matematik: Linjär algebra (6hp), 9GMA06 Flervariabelanalys (4hp), 9GMA05 Statistik (5hp) eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

- beskriva, analysera och jämföra några centrala teoretiska perspektiv och begrepp inom matematikens didaktik och dess konsekvenser för undervisningspraktik

- utifrån aktuella läro- och kursplaner kunna redogöra för och analysera det matematiska innehåll som utgör grund för undervisningsplanering

- redogöra för och analysera barns och ungdomars föreställningar om och sätt att tillägna sig grundläggande matematiska begrepp och färdigheter

- beskriva, dokumentera och bedöma elevers kunskaper i matematik

- analysera förutsättningar och mönster för kommunikation inom matematik i skolan 

- redogöra för betydelsen av sociala och kulturella faktorer i samband med undervisningsverksamhet, inklusive genusperspektiv

- söka, granska, sammanställa och reflektera över skolrelevant forskning inom matematikens didaktik 

- formulera relevanta problemställningar som grund för vetenskapligt inriktat arbete i matematikdidaktik och kunna bearbeta och analysera insamlat empiriskt material med utgångspunkt i sådana problemformuleringar

Kursinnehåll

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

- beskriva, analysera och jämföra några centrala teoretiska perspektiv och begrepp inom matematikens didaktik och dess konsekvenser för undervisningspraktik

- utifrån aktuella läro- och kursplaner kunna redogöra för och analysera det matematiska innehåll som utgör grund för undervisningsplanering

- redogöra för och analysera barns och ungdomars föreställningar om och sätt att tillägna sig grundläggande matematiska begrepp och färdigheter

- beskriva, dokumentera och bedöma elevers kunskaper i matematik

- analysera förutsättningar och mönster för kommunikation inom matematik i skolan 

- redogöra för betydelsen av sociala och kulturella faktorer i samband med undervisningsverksamhet, inklusive genusperspektiv

- söka, granska, sammanställa och reflektera över skolrelevant forskning inom matematikens didaktik 

- formulera relevanta problemställningar som grund för vetenskapligt inriktat arbete i matematikdidaktik och kunna bearbeta och analysera insamlat empiriskt material med utgångspunkt i sådana problemformuleringar

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, litteraturstudier samt självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig tentamen samt skriftlig och muntlig redovisning.

MRE1 Muntlig redovisning: Litteraturseminarier, 1,5 hp (U-G)
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen Matematikdidaktik, 3 hp (U-VG)
SRE1 Skriftlig redovisning: Ämnesdidaktisk rapport, 1,5 hp (U-VG)


Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Matematiska institutionen

Det finns inga examinationsmoment att visa.

- Adler, J. (1998). A language of teaching dilemmas: Unlocking the complex multilingual secondary mathematics classroom. For the Learning of Mathematics, (24-33) - Bergsten, C. m. fl (1997). Algebra för alla. Nämnaren Tema. Göteborg: NCM. - Bergsten, C. (2006). Euklides i nya kläder - om dynamiska geometriprogram. Svenska Matematikersamfundets medlemsutskick, maj. - Björklund Boistrup, L. (2010) Assessment Discourses in Mathematics Classrooms (Doktorsavhandling):Stockholms universitet. - Blomhøj, M. (2000). Villkor för lärande i en datorbaserad matematikundervisning. I B. Grevholm (red.), Matematikdidaktik Ett nordiskt perspektiv (ss. 185-218). Lund. Studentlitteratur. - Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber AB - Dowling, P. (1996). A sociological analysis of school mathematics texts. Educational Studies in Mathematics, 31, 389-415. - Englund, Tor, Pettersson, Astrid, Tambour, Torbjörn (red) (2007). Matematikdidaktiska texter del 2 Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm. - Hagland, K., Hedrén, R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem - inspiration till variation. Stockholm: Liber. - Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. (Doktorsavhandling) Göteborg: Göteborgs universitet. - Jablonka, E. (2003). Mathematical literacy. I A. Bishop et al (red.), Second international handbook of mathematics education, Part one (ss. 75-102). Dordrecht: Kluwer. - MSU (2008). Mer än matematik- om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm. - Noren, E. (2007) Tvåspråkig matematikundervisning. Nämnaren, (4). - Olteanu, C. (2003) Algebra – Viktigt men svårt. Nämnaren, (3). - Persson, I. O. (2007). Om negativa tal. Nämnaren, (2). - Persson, I. O. (2007). Två tänkbara modeller för undervisning om negativa tal. Nämnaren, (3). - Petersson, J. (2012). Rare mathematics - a needle eye for teachers of second language learners. In G. H. Gunnarsdóttir, F. Greinsdóttir, G. Pálsdóttir, M. Hannula, M. Hannula-Sormunnen, E. Jablonka, U. T. Jankvist, A. Ryve, P. Valero, K. Waege (Eds.), Proceedings of Norma 11, the 6th Nordic conference on mathematics education. (pp. 483-492). - Pettersson, A. (1997). Analys av elevernas arbeten med mer omfattande matematikuppgifter i år 9. Stockholm: PRIM-gruppen, Lärarhögskolan i Stockholm. - Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning (s. 47-63), Skolverkets allmänna råd 2004, Skolverket. - Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm. Kursplanen för matematik. - Skolverket. (2011) Kunskapsbedömning i skolan ­ praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. - Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Stockholm. - Skott, J. m.fl. (2010) Matematik för lärare Delta didaktik. Malmö: Gleerups

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.