Filosofi (16-30 hp), 15 hp

Philosophy (16-30), 15 credits

92FS21

Huvudområde

Praktisk filosofi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Studierektor eller motsvarande

Fredrik Stjernberg
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1GEN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska 3 (HT 2013) Svenska
L1GHI Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia 3 (HT 2013) Svenska
L1GIM Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik 3 (HT 2013) Svenska
L1GIS Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell samhällskunskap 3 (HT 2013) Svenska
L1GMA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik 3 (HT 2013) Svenska
L1GSA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap 3 (HT 2013) Svenska
L1GSV Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska 3 (HT 2013) Svenska

Huvudområde

Praktisk filosofi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Hi A samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, 1-30 hp i Ingångsämne, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- visa förtrogenhet med några av den praktiska filosofins klassiska texter,
- använda grundläggande kunskaper om värdeteori och normativa system och deras tillämpningar,
- demonstrera kunskaper om problem och metoder inom ett specialområde av den praktiska filosofin,
- diskutera filosofiska frågor på ett klargörande och sakligt sätt med hjälp av filosofiska verktyg såväl muntligen som i skrift
- analysera och jämföra filosofiläromedel, i vid bemärkelse, för gymnasieskolan
- diskutera förutsättningar för kommunikation och begreppsförståelse i gymnasieskolans filosofiundervisning

Kursinnehåll

I kursen läser studenten några av den praktiska filosofins större klassiker och har en ordnad ram för diskussion av dessa inför redovisning. Det moralfilosofiska stoffet systematiseras under kursen via en genomgång av de vanligaste normativa moralsystemen, deras grundläggande antaganden och strukturella uppbyggnad. Vidare underkastas
teorier, värderingar och normer behandling ur ett metaetiskt perspektiv.

Under den senare delen av kursen gör studenten en specialisering i form av en uppsats som inriktas mot något av den praktiska filosofins områden utanför moralfilosofin, t ex rättsfilosofi, religionsfilosofi, samhällsfilosofi eller estetik. Information om aktuella valmöjligheter ges inför varje kurstillfälle. Studenten har alltid möjlighet att styra behandlingen av sitt ämne för att belysa tematik av didaktisk relevans.

Under kursen bedrivs kontinuerligt träning i filosofiskt skrivande. Studenten övar presentation och diskussion av filosofiska teorier och argument genom aktivt deltagande på diskussionsforum.

I kursens ämnesdidaktiska delar diskuteras och analyseras filosofiläromedel i vid bemärkelse, inklusive digitala verktyg. Vidare diskuteras förutsättningar för kommunikation och begreppsförståelse i gymnasieskolans filosofiundervisning.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och övningar samt litteraturstudier. Deltagande på diskussionsforum.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig salstentamen och skriftlig redovisning som seminariebehandlas.

PROVKODER:
STN1 Skriftlig salstentamen 5 hp U-VG
KLAS Skriftlig redovisning 2 hp U-VG
SRE1 Skriftlig redovisning av uppgift som seminariebehandlas 2 hp U-VG
UPS1: Uppsats: uppsats som seminariebehandlas pf-specialisering, 5,5 hp U-VG
SEM1: Uppsatsseminarier 0,5 hp U-VG


Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för kultur och kommunikation

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Ämnesdidaktisk litteratur: Arevik, Sten & Ove Hartzell Att göra tänkande synligt – en bok om begreppsbaserad undervisning, HLS förlag, Stockholm, 2007 Bronäs, Agneta & Niclas Runebou, Ämnesdidaktik som undervisningskonst, Norstedts, Stockholm, 2010 Englund, Boel (2006) Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning, forskarbilaga till Skolverkets rapport 2006:284, hämtas på www.skolverket.se I enlighet med skolans värdegrund?, Skolverkets rapport 2006:285, hämtas på www.skolverket.se Moment 3: Moralfilosofi Shafer-Landau, Russ: The Fundamentals of Ethics, Oxford University Press 2009 Moment 4: Den praktiska filosofins klassiker John Locke, Andra avhandlingen om styrelseskicket, (1998), Daidalos. ISBN10: 9171730567 John Stuart Mill, Utilitarism, (2003), Daidalos. ISBN10: 9171731679 Mom 5: Specialisering (väljs av studenten) Observera att endast 2 av 3 kurser kommer erbjudas a) RELIGIONSFILOSOFI Davies, Brian: Introduction To The Philosophy Of Religion, 3:e upplagan, Oxford, USA, 2003 eller b) ESTETIK Dickie, G. Introduction to Aesthetics: An Analytic Approach, Oxford U. P, 1997 eller c) RÄTTSFILOSOFI Nergelius, Joakim. Rättsfilosofi. Samhälle och moral genom tiderna, 2:a upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2005 Rekommenderade uppslagsverk: Det finns några i en volym: The Oxford Dictionary of Philosophy, red. av Simon Blackburn, Oxford University Press, första uppl. 1994 The Cambridge Dictionary of Philosophy, red. av Robert Audi, Cambridge University Press, första uppl. 1995 Filosofilexikonet, Forum, Stockholm, flera upplagor Alla dessa fungerar utmärkt, och de kompletterar dessutom varandra, så det kan vara bra att regelbundet använda sig av flera olika. På nätet finns några användbara källor: Stanford Encyclopedia of Philosophy: http://plato.stanford.edu/contents.html Via Universitetsbiblioteket får man tillgång till Routledge Encyclopedia of Philosophy. Gå till http://www.bibl.liu.se/ och klicka dig vidare därifrån. Internet Encyclopedia of Philosophy: http://www.iep.utm.edu/ Eliasmiths Dictionary of the Philosophy of Mind: http://philosophy.uwaterloo.ca/MindDict/ Av dessa kan särskilt Stanford och Routledge rekommenderas. Artiklarna är skrivna av experter, och innehåller många bra litteraturhänvisningar om man vill veta mer. Annan rekommenderad läsning Här har vi listat några saker som vi inte kommer att ta upp till ingående granskning i någon specifik delkurs, men som vi tänker oss kunde vara lämpligt för en filosofistudent att arbeta med under första terminen. Dessa texter kommer alltså inte att tenteras, men föreläsarna kan mycket väl förutsätta att vissa av texterna är bekanta. Under terminen bör man ha läst minst tre av texterna på denna lista. Några Platondialoger, till exempel Theaitetos, Menon, Parmenides, Staten. Descartes, Betraktelser över den första filosofin Blackburn, Think Russell, Filosofins problem Berkeley , Three dialogues between Hylas and Philonous Nagel, "What is it like to be a bat?" Hansson, Verktygslära för filosofer, 2010, 3uppl Priest, G., Logic. A very short introduction Nietzsche, "Om sanning i den utommoraliska meningen" McGinn, C., "Can we solve the mind-body problem?" Unger, P., Ignorance. The case for scepticism Searle, J., "Medvetanden, hjärnor och program", i Marc-wogau, Filosofin genom tiderna. Efter 1950

Ladda ner

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.