Filosofi (46-60 hp), 15 hp

Philosophy (46-60 hp), 15 credits

92FS41

Huvudområde

Teoretisk filosofi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Martin Berzell
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1GEN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska 4 (VT 2017) 201814-201823 Svenska Linköping, Valla V
L1GHI Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia 4 (VT 2017) 201814-201823 Svenska Linköping, Valla
L1GMA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik 4 (VT 2017) 201814-201823 Svenska Linköping, Valla V
L1GSA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap 4 (VT 2017) 201814-201823 Svenska Linköping, Valla V
L1GSV Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska 4 (VT 2017) 201814-201823 Svenska Linköping, Valla

Huvudområde

Teoretisk filosofi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Hi A samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, 1-30 hp i Ingångsämne samt Filosofi 1-30 hp, eller motsvarande

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- för analys använda kunskaper om den teoretiska filosofins nyckelbegrepp och huvudområden
- redogöra för vetenskapsfilosofins huvudproblem och dess principiella diskussion om metodval
- demonstrera kunskaper om problem och metoder inom ett specialområde av den teoretiska filosofin
- argumentera för val av olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap i filosofiämnets olika delar.

Kursinnehåll

Under kursen lär sig studenten att arbeta med vetenskapsteoretiska begrepp som lag, hypotes, hypotesprövning, orsak och förklaring. Kursen utgår från kunskapsteoretiska frågor som behandlats i den föregående kursen men koncentreras till en diskussion som förts under de senaste hundra åren. Kursen får en allmän inriktning genom att exempel och problem väljs så att olika slag av vetenskaper berörs. Problem från såväl naturvetenskap som humaniora och samhällsvetenskap behandlas. Ur färdighetssynpunkt arbetar studenten i första hand med att bygga resonemang utifrån de perspektiv som fordras för att delta i sådan principiell diskussion som är inblandad i metodval.

Under den senare delen av kursen gör studenten en specialisering i form av en uppsats, som inriktas mot problem inom den teoretiska filosofin. På detta sätt innebär den en fördjupning genom fokusering i förhållande till föregående kursdel. Information om möjligheter att välja område för fördjupning ges inför varje kurstillfälle. Utöver att skaffa sig fördjupad insikter inom ett teoretisk-filosofiskt område, utarbetar studenten ett exempel på filosofisk analys i det valda området. Exemplet skall vara självständigt utformat och utgöras av t.ex. en argumentationsanalys eller en ordnad jämförelse. Studenten har alltid möjlighet att styra behandlingen av sitt ämne för att belysa tematik av didaktisk relevans eller för att knyta an till sitt andra examensämne.

Ämnesdidaktik: Erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen följs upp och diskuteras. Olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom filosofiämnet i gymnasieskolan diskuteras och problematiseras.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar samt litteraturstudier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig tentamen, genom en enskilt författad uppsats som diskuteras vid ett seminarium samt genom en skriftlig redovisning som seminariebehandlas.

PROVKODER:
STN1: Skriftlig tentamen: Vetenskapsfilosofi, 6,5 hp U-VG
UPS2: Uppsats som seminariebehandlas tf-specialisering, 6,5 hp U- VG
SRE1: Skriftlig redovisning av uppgift som seminariebehandlas 2 hp U-VG

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för kultur och kommunikation

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Didaktikdelkurs 1hp: Lundahl, Christian 2014, Bedömning för lärande, Studentlitteratur. Kenneth Nordgren (red.), Christina Odenstad (red.), Johan Samuelsson (red.) 2012, Betyg i teori och praktik 2:a uppl : ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium, Malmö Gleerups. Delkurs: Grundkurs i vetenskapsfilosofi, 6,5 hp Föllesdal, Wallöe, Elster (se moment 1 ovan), Ladyman, J., Understanding Philosophy of Science, London, Taylor & Francis, 2008, 0415221579 Viss övrig litteratur, som distribueras i samband med undervisningen, tillkommer. Delkurs: Vetenskapsteoretisk specialisering, 6,5 hp Rosen, G. et al.(ed), The Norton Introduction to Philosophy, Norton & Co., New York och London, 2015, isbn 978-0-393-93220-1 Ytterligare litteratur kan tillkomma och bestäms i samråd med handledaren för kursen. Många verk finns tillgängliga som ref-exemplar på Universitetsbiblioteket eller kan köpas på universitetsbokhandlarna, samt givetvis på många av de större nätbokhandlarna. Rekommenderade uppslagsverk: Inom filosofin används och diskuteras ett flertal centrala begrepp, och det kan vara bra att regelmässigt använda sig av filosofiska uppslagsverk. Det finns några i en volym: The Oxford dictionary of Philosophy, red. av Simon Blackburn, Oxford University Press, första uppl. 1994 The Cambridge Dictionary of Philosophy, red. av Robert Audi, Cambridge University Press, första uppl. 1995 Filosofilexikonet, Forum, Stockholm, flera upplagor Alla dessa fungerar utmärkt och de kompletterar dessutom varandra, så det kan vara bra att regelbundet använda sig av flera olika. På nätet finns några användbara källor: Stanford Encyclopedia of Philosophy: http://plato.stanford.edu/contents.html Via Universitetsbiblioteket får man tillgång till Routledge Encyclopedia of Philosophy. Gå till http://www.bibl.liu.se/ och klicka dig vidare därifrån. Internet Encyclopedia of Philosophy: http://www.iep.utm.edu/ Eliasmiths Dictionary of the Philosophy of Mind: http://philosophy.uwaterloo.ca/MindDict/ Av dessa kan särskilt Stanford och Routledge rekommenderas. Artiklarna är skrivna av experter, och innehåller många bra litteraturhänvisningar om man vill veta mer. Annan rekommenderad läsning Här har vi listat några saker som vi inte kommer att ta upp till ingående granskning i någon specifik delkurs, men som vi tänker oss kunde vara lämpligt för en filosofistudent att arbeta med under första terminen. Dessa texter kommer alltså inte att tenteras, men föreläsarna kan mycket väl förutsätta att vissa av texterna är bekanta. Under terminen bör man ha läst minst tre av texterna på denna lista. • Några Platondialoger, till exempel Theaitetos, Menon, Parmenides, Staten • Descartes, Betraktelser över den första filosofin • Blackburn, Think • Russell, Filosofins problem • Berkeley, Three dialogues between Hylas and Philonous • Nagel,”What is it like to be a bat?” • Hansson, S-O, Filosofisk verktygslåda • Priest, G., Logic. A very short introduction • Nietzsche, ”Om sanning i den utommoraliska meningen” • McGinn, C.,”Can we solve the mind-body problem?” • Unger, P., Ignorance. The case for scepticism • Searle, J., ”Medvetanden, hjärnor och program”, i Marc-Wogau, Filosofin genom tiderna. Efter 1950

Ladda ner

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.