Samhällskunskap (1-30 hp), 30 hp
Social Science, (1-30), 30 credits
92SH11
Huvudområde
Inget huvudområdeUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursKursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|
L1GEN | Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska | 4 (VT 2013) | Svenska | |||
L1GHI | Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia | 4 (VT 2013) | Svenska | |||
L1GIM | Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik | 4 (VT 2013) | Svenska | |||
L1GMA | Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik | 4 (VT 2013) | Svenska | |||
L1GSV | Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska | 4 (VT 2013) | Svenska |
Huvudområde
Inget huvudområdeUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska
Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Sh B, Ma B samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Kunskapsbedömning och betyssättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp samt Ingångsämne 1-60 hp, eller motsvarande.Lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- jämföra sociala, politiska och ekonomiska institutioner på olika nivåer i det svenska samhället,
- jämföra demokratiska och ekonomiska processer i det svenska samhället,
- jämföra politiska ideologier och samhällsteorier,
- jämföra och diskutera EU:s politiska system och framväxt,
- jämföra och jämföra olika politiska system,
- förklara hur ekonomiska, sociala och politiska förhållanden hänger samman och påverkar varandra,
- förklara vad olika samhällsvetenskapliga perspektiv innebär applicerat på olika samhällsfrågor,
- jämföra samhällskunskapens framväxt som skolämne, lärarutbildningsämne och universitetsämne,
- diskutera konsekvenser av olika former av politisk styrning av samhällskunskapsämnets innehåll, i synnerhet styrdokument och nationella/internationella utvärderingar för gymnasiet,
- diskutera och relatera till olika teorier om samhällskunskapsämnets centrala begrepp i gymnasiets undervisning,
- diskutera och relatera till olika teorier om och perspektiv på kunskap och lärande i gymnasiets samhällskunskapsundervisning,
- diskutera konsekvenserna av samhällskunskapsämnets innehåll i relation till genus, klass, etnicitet, normalitet,
- diskutera konsekvenserna av lärarens roll och elevers lärande i samhällskunskapsundervisningen i gymnasieskolan.
Kursinnehåll
I kursen läser den studerande om grundläggande samhällsstrukturer, sociala, ekonomiska och politiska institutioner, t ex etnicitet, genus, klass, ägande, marknader, företag, kommuner och stat samt det politiska systemets uppbyggnad – kommuner, riksdag och regering, statsförvaltning, grundlagarna och lagstiftningsprocessen. I detta sammanhang preciseras även innebörden av ett ekonomiskt, sociologiskt respektive statsvetenskapligt perspektiv på samhälle och samhällsvetenskap. Den studerande studerar demokratibegreppet, massmediernas och intresseorganisationernas roll och inflytande i det svenska samhället, liksom marknadsmekanismer, faktorer som påverkar utbud och efterfrågan, nationalinkomst, BNP och dess användning, sysselsättning och inflation.
Den studerande diskuterar sambandet mellan det politiska och ekonomiska systemet i termer av den offentliga sektorns roll i en marknadsekonomi, där jämförelser görs mellan olika länder vad gäller politiska och ekonomiska system. Den studerande jämför innebörden av den svenska välfärdsmodellen med andra länder och studerar även EU:s uppbyggnad och betydelse.
De didaktiska inslagen i kursen behandlar teorier om lärande i relation till elevers lärande i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning, samhällskunskapslärarens roll och centrala begrepp och samhällskunskapsämnets innehåll i relation till genus, klass, etnicitet och normalitet. Vidare behandlas samhällskunskapsämnets utformning och innehåll på olika nivåer i utbildningssystemet. Styrdokument och nationella/internationella utvärderingar i samhällskunskap presenteras och teorier om perspektiv på kunskap och lärande i samhällskunskapsundervisning behandlas.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektioner och seminarier, samt självständiga studier.
Examination
Kursen examineras genom skriftlig och muntlig redovisning individuellt och i grupp, salstentamen samt hemtentamen.
PROVKODER:
MRE1 Muntlig redovisning med skriftligt underlag, 4 hp
MRE2 Muntlig redovisning med skriftligt underlag, 4 hp
MRE3 Muntlig redovisning med skriftligt underlag, 4 hp
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen, 6 hp
STN2: Skriftlig tentamen: hemtentamen, 6 hp
STN3: Skriftlig tentamen: hemtentamen, 6 hp
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.Institution
Institutionen för ekonomisk och industriell utvecklingDet finns inga examinationsmoment att visa.
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.