Matematik (61-68,5 hp), 7.5 hp

Mathematics (61-68,5 cr), 7.5 credits

93MA51

Kursen är nedlagd.

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Peter Frejd

Kursansvarig

Peter Frejd

Studierektor eller motsvarande

Jesper Thorén
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1GBI Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Biologi 6 (VT 2018) 201803-201811 Svenska Linköping, Valla V
L1GEN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska 6 (VT 2018) 201803-201811 Svenska Linköping, Valla V
L1GHI Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia 6 (VT 2018) 201803-201811 Svenska Linköping, Valla V
L1GMA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik 6 (VT 2018) 201803-201811 Svenska Linköping, Valla V
L1GMA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik 8 (VT 2018) Svenska Linköping, Valla V

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Biologi
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs genomgångna kurser enligt gällande studiegång och utbildningsplan varav UK 1-4 om 30 hp samt genomgångna 1-60 hp i ämnet matematik varav 1-30 hp med godkänt resultat, eller motsvarande

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva, analysera och jämföra några centrala teoretiska
perspektiv och begrepp inom matematikens didaktik och dess
konsekvenser för undervisningspraktik
- utifrån aktuella läro- och kursplaner kunna redogöra för och
analysera det matematiska innehåll som utgör grund för
undervisningsplanering
- kunna redogöra för och analysera barns och ungdomars
föreställningar om och sätt att tillägna sig grundläggande
matematiska begrepp och färdigheter
- kunna analysera förutsättningar och mönster för
kommunikation inom matematik i skolan
- självständigt söka, kritiskt granska, sammanställa och
reflektera över skolrelevant forskning inom matematikens
didaktik
- utifrån kunskap om forskningsetiska principer kunna granska
och konstruktivt kommentera vetenskapliga arbeten
- kunna formulera relevanta problemställningar som grund för
vetenskapligt inriktat arbete i matematikdidaktik och kunna
bearbeta och analysera insamlat empiriskt material med
utgångspunkt i sådana problemformuleringar

Kursinnehåll

Ämnesdidaktiska och undervisningsmetodiska analyser av
centrala begrepp och metoder inom skolmatematik med fokus
på gymnasiet. Centrala matematikdidaktiska frågeställningar,
begrepp och forskningsresultat, utgående från
matematikämnets och undervisningspraktikens villkor.
Teoretiska perspektiv på undervisning och lärande i matematik
med tillämpning i undervisningspraktik: skolans kursplaner i
matematik; organisation, planering och uppföljning av
undervisning; matematikundervisningens sociala och affektiva
dimensioner; elevers uppfattning och utveckling av
matematiska begrepp och färdigheter; bedömning av kunskap i
matematik; arbetsformer och laborativa/tekniska hjälpmedel;
matematikdidaktisk forskning som berör skolans
matematikutbildning.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, lektioner, seminarier samt självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig och muntlig redovisning samt skriftlig salstentamen.

PROVKODER:
MRE1 Muntlig redovisning Litteraturseminarier, 1,5 hp (U-G)
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen Matematikdidaktik, 3 hp (G-V)
SRE1 Skriftlig redovisning Ämnesdidaktisk rapport, 3 hp (G-V)

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Matematiska institutionen

Det finns inga examinationsmoment att visa.

- Bergsten, C. m. fl (1997). Algebra för alla. Nämnaren Tema. Göteborg: NCM. - Bergsten, C. (2006). Euklides i nya kläder - om dynamiska geometriprogram. Svenska Matematikersamfundets medlemsutskick, maj. - Bergsten, C. (2008). Några aspekter av det matematiska formelspråket. I H. Lennerstad & C. Bergsten (red.), Matematiska språk. Stockholm: Santérus Förlag. - Blomhøj, M. (2000). Villkor för lärande i en datorbaserad matematikundervisning. I B. Grevholm (red.), Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv (ss. 185-218). Lund. Studentlitteratur. - Likvärdig bedömning och betygsättning (s. 47-63), Skolverkets allmänna råd 2004, Skolverket. - Olofsson G. (2007) Likvärdig bedömning? En studie av lärares bedömning av elevarbeten på ett nationellt prov i matematik Kurs A. Stockholm: PRIM-gruppen. - Palm T. m fl (2004). En tolkning av målen med den svenska gymnasiematematiken och tolkningens konsekvenser för uppgiftskonstruktion. PM NR 199. Umeå: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. - Dowling, P. (1996). A sociological analysis of school mathematics texts. Educational Studies in Mathematics, 31, 389-415. - Jablonka, E. (2003). Mathematical literacy. I A. Bishop et al (red.), Second international handbook of mathematics education, Part one (ss. 75-102). Dordrecht: Kluwer. - Jablonka, E., & Gellert, U. (2007). Mathematisation - demathematisation. In U. Gellert, & E. Jablonka (Eds.), Mathematisation and demathematisation: Social, philosophical and educational ramifications (pp. 1-18). Rotterdam: Sense Publishers. - Niss, M. (2000). Den matematikdidaktiska forskningens karaktär och status. I B. Grevholm (red.), Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv (s. 21-47). Lund: Studentlitteratur. - Wyndhamn, J., Riesbeck, E. & Schoultz, J. (2000). Problemlösning som metafor och praktik. Institutionen för tillämpad lärarkunskap, Linköpings universitet. (valda kapitel)

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.