Utbildningsvetenskap som kunskapsområde och forskningsfält, 7.5 hp

Kursböcker Eriksson Barajas, Katarina, Christina Forsberg och Yvonne Wengström (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur (Kap. 1-5). Sandin, Bengt och Säljö, Roger, red. (2006). Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlsson. samt Dodilet, Susanne och Lundin, Sverker (2016) Kritiska perspektiv på svensk utbildningsvetenskap. EDUCARE, 2016:3, 7-13. Finns att ladda ner på http://muep.mah.se/bitstream/handle/2043/21448/Educare%202016.3.pdf?sequence=2&isAllowed=y) Skrivhandledning Løkensgard Hoel, Torlaug (2010). Skriva på universitet och högskolor. En bok för lärare och studenter. Lund: Studentlitteratur. Eller: Strömquist, Siv (2010). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups. Se även stenciler som läggs ut på LISAM. Inspirationstexter till uppgift 1 Lindqvist, Per och Ulla Karin Nordänger (2007). ”Lost in translation?” Om relationen mellan lärares praktiska kunnande och professionella språk. Pedagogiskt Forskning i Sverige, Arg 12 nr 3, 177-193. Finns att ladda ner på http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/v12/n3.html Aspelin, Jonas och Sven Persson (2008). Lärares professionella/personliga utveckling. EDUCARE 2008:1, 27-50. Finns att ladda ner på http://dspace.mah.se/handle/2043/7112 Cochran-Smith, Marilyn (2012). Composing a Research Life. Action in Teacher Education, 34:2, 99-110. Artiklar och annan vetenskaplig litteratur i urval Det här är ett urval av artiklar som vi rekommenderar. Närmare anvisningar ges i samband med kursuppgift 3 där ni också själv söker efter vetenskapliga artiklar. Arnesen, Anne-Lise and Lundahl, Lisbeth (2006). Still Social and Democratic? Inclusive Education Policies in the Nordic Welfare States. Educational Research 50 (3), pages 285-300. Arnesen, Anne-Lise, Elina Lahelma and Elisabet Öhrn (2008). Travelling discourses on gender and education - The case of boys underachievement. Nordisk Pedagogik 01/2008, pp. Askling, Berit (2006). Utbildningsvetenskap – ett vetenskapsområde tar form. Vetenskapsrådets rapportserie 16:2006. (Går att ladda ner från www.vr.se) Beach, Dennis (2011). Education Science in Sweden. Education Inquiry, vol 2, no 2, 207-220. Billett, Stephen (2010). Workplace Learning Frameworks International Encyclopedia of Education (Third Edition), 58-63. Bondestam, Fredrik. 2010. Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. Stockholm 2010. SOU 2010-35. Bromseth, Janne och Frida Darj (red.)(2010). Normkritisk pedagogic. Makt, lärande och strategier för förändring, Uppsala, Centrum för genusvetenskap. Colnerud, Gunnel (2013). Brief report: ethical problems in research practice. Journal of Empirical Research on Human Research Ethics, 8(4), 37-41. Dahlstedt, Magnus & Fejes, Andreas (2014). Family makeover: Coaching, confession and parental responsibilisation. Pedagogy, Culture & Society, 22(2), 169-188. Dillabough, Jo-Anne and Sandra Acker. 2002. Globalisation, women’s work and teacher education: a cross-national analysis, International Studies in the Sociology of Education, 12, no.3: 227–260. Dyment, Janette E. & Tom G. Potter (2014). Is outdoor education a discipline? Provocations and possibilities. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14(1), 1-16. Elwér, Åsa, Keenan, J., Olson, R., Byrne, B. & Samuelsson, S. (2013). Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders. Journal of experimental child psychology (Print), 115(3), 497-516. Englund, Thomas (2004). Nya trender inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna. Pedagogiskt Forskning i Sverige. 2004 (9) 1 (37-49). Englund, Thomas (2006). New Trends in Swedish Educational Research. Scandinavian Journal of Educational Research vol. 50, No 4 Sept 2006, 383-396. Erixon Arreman, Inger (2005). Att rubba föreställningar och bryta traditioner. Forskningsutveckling, makt och förändring i svensk lärarutbildning. Doktorsavhandlingar i Pedagogiskt arbete Nr 3. Erixon Arreman, Inger and Gaby Weiner (2007). Gender, research and change in teacher education: A Swedish dimension. Gender and Education, 19, no.3: 317–377. Field, John (2010): Lifelong Learning, International Encyclopedia of Education (Third Edition) 89-95. Forslund Frykedal, Karin & Hammar Chiriac, Eva (2014). Group work management in the classroom. Scandinavian Journal of Educational Research, 58(2), 222-234. Haglund, Björn (2016) Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap. EDUCARE 2016:01, 64-85. Går att ladda ner via http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Publikationer/EDUCARE/Educare%202016.1.pdf Hallqvist, Anders (2013). Biographical learning: two decades of research and discussion. Educational review (Birmingham). 10.1080/00131911.2013.816265 Hjalmarsson, Maria. 2009. Lärarprofessionens genusordning. En studie av lärarnas uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar. Diss. Göteborg University. Acta Universitatis Gothoburgensis. Hultman, Glenn, Ann-Sofi Wedin & Jan Schoulz (2011). Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder. Handledning och överföring av yrkeskunnande. Didaktisk Tidskrift 22(2), Kamran Namdars (2012). In Quest of the Globally Good Teacher – Exploring the need, the possibilities, and the main elements om a globally relevant core curriculum for teacher education. Avhandling, Mälardalens Högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Kan laddas ner via Skolporten http://www.skolporten.se/forskning/avhandlingar/ Kreitz-Sandberg, Susanne (2013). Gender inclusion and horizontal gender segregation: stakeholders' strategies and dilemmas in Swedish teachers' education. Gender and Education, 25(4), 444-465. Lundgren, Ulf P, Säljo, Roger och Caroline Liberg (red.) (2012, andra uppl): Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur. Lundgren, Ulf P. (2002). Utbildningsforskning och utbildningsreformer. Pedagogiskt Forskning i Sverige 7 (3), 233-243. Martinsson, Lena, Eva Reimer, and Jolanta Reingarde (eds.)(2008). Norms at Work. Challenging Homophobia and Heteronormativity. Stockholm: Under Ytan, 54-68. Sahlström, Fritjof (2008). Från lärare till elever, från undervisning till lärande – några utvecklingslinjer i klassrumsforskningen. Vetenskapsrådets rapportserie 9:2008. Går att ladda ner från www.vr.se Sellbjer, Staffan (2006/2007). Pedagogik som disciplin. En bestämmning utifrån kurslitteratur. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, E-tidskrift 2006:2/2007,1 (16 s.) Sellbjer, Staffan (2010). Profilering och likformighet: Om pedagogikämnets innehåll vid sex svenska universitet 1975-2000. Pedagogiskt Forskning i Sverige 15 (2/3), 187-205. Sundberg, Daniel (2006) Pedagogikämnet i ett förändrat akademiskt landskap. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, E-tidskrift 2006:2/2007:1, (23 s.) Szczepanski, Anders och Lars Owe Dahlgren (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift 20(2), 119-144. Säfström, Carl-Anders (2005). Skillnadens pedagogik: nya vägar inom den pedagogiska teorin. Lund: Studentlitteratur. Thornberg, Robert (2012). A Grounded Theory of Collaborative Synchronizing in Relation to Challenging Students. Urban education (Beverly Hills, Calif.), 47(1), 312-342. Thornberg, Robert & Elvstrand, Helene (2012). Children's experiences of democracy, participation, and trust in school. International Journal of Educational Research, 53, 44-54. Thornberg, Robert & Jungert, Thomas (2013). Bystander behavior in bullying situations: basic moral sensitivity, moral disengagement and defender self-efficacy. Journal of Adolescence, 36(3), 475-483.