Förskolepedagogik 1, Förskolans pedagogiska innehåll och mål i relation till barns utveckling och livsvillkor, 7.5 hp

Preschool education 5, Preschool educational content and objectives in relation to children, 7.5 credits

970G05

Kursen är nedlagd. Ersätts av 970G42.

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Block Språk Ort/Campus VOF
L1FOR Förskollärarprogrammet 2 (VT 2012) 3 Svenska Norrköping

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Förskollärarprogrammet

Förkunskapskrav

Genomgångna kurser i utbildningsvetenskaplig kärna 1, Allmändidaktik, 5 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 2, Utveckling och lärande, 8,5 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 2, Utveckling och lärande,verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 3, Dokumentation, uppföljning och utvärdering i förskolans praktik och utveckling, 7,5 hp och utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, förskolans samhälleliga roll och värdegrund, 7,5 hp eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

- redogöra för förskolepedagogikens olika delar och förskolans pedagogiska innehåll med utgångspunkt i centrala styrdokument
- redovisa för och reflektera över olika teorier om barns kognitiva och socioemotionella utveckling
- redogöra för hur olika sociala kategorier inverkar på barns kognitiva och socioemotionella utveckling
- redogöra för konsekvenser av barns kognitiva och socioemotionella utveckling relaterat till förskolepraktiken och för barns förberedelse för framtida skolgång
- redogöra för hur barns livsvillkor och synen på barn varierar över tid och kontext
- redogöra för vilka konsekvenser olika synsätt på barn kan få för barns vardagsliv i förskolan

Kursinnehåll

Kursen fokuserar på teorier och begrepp om barns kognitiva och socioemotionella utveckling relaterat till förskolepraktiken. Frågor om kön, ålder, klass, etnicitet, funktionshinder samt kontextens betydelse belyses samtidigt.

Kursen organiseras i följande delområden: a) förskolans innehåll med fokus på omsorg, fostran och lärande; b) barns utveckling och livsvillkor i tid och rum samt c) barndomssociologiska perspektiv på barn och barndom. Kursens innehåll relateras till läroplanen för förskolan, förskoleverksamheten samt till förskolans pedagogiska och didaktiska innehåll.
I kursen behandlas även vetenskapligt förhållningssätt och vad som kännetecknar vetenskapliga studier.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, självständiga studier samt arbete i grupp. En del av kursens kommunikation sker med hjälp av den nätbaserade lärplattformen ”It´s learning”.

Examination

Kursen examineras genom salstentamen.

Provkoder

STN1 - Salstentamen, 7,5 hp U-VG



Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Abrahamsson, G. (2006). En god start i förskolan – tolerans för tårar vid avsked och tid till det nödvändiga, sid 64-75. I Lökken, Gunvor; Haugen, Synnöve & Röthle, Monika (Red.) Småbarnspedagogik: Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber. Buyse, E., Verschueren, K. & Doumen, S. (2009). Preschoolers’ Attachment to Mother and Risk for Adjustment Problems in Kindergarten: Can Teachers Make a Difference? Social Development, 20, 33-50. Eilard, A. (2010). Perspektiv på barndom och barns villkor i relation till lärande. I Perspektiv på barn och barns lärande, sid 21 – 62. Skolverket.se. Halldén, G. (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson Bokförlag. (Sid 1-118 och 164-186.) Hughes, C. & Leekam, S. (2004). What are the links between theory of mind and social relations? Review, reflections and new directions for studies of typical and atypical development. Social Development, 13, 4, 591-619. Jones, E. J. H., & Herbert, J. S. (2006). Exploring Memory in Infancy: Deferred Imitation and the Development of Declarative Memory. Infant and Child Development, 15, 195–205. Schiller, P. (2010). Early brain development research review and update. Brain Development, 26-30. Trawick-Smith, J. (2010). Early childhood development. A multicultural perspective. (5th ed.) Upper Saddle River, New Jersey: Merril. (Kapitel: 2, 7, 14, 15,17 och 18, repetera kapitel 6,7, 9,11 och 13.) Utbildningsdepartementet (2011). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. James, A., Jenks, C. & Prout, A. (1998) Theorizing childhood. Oxford: Polity Press. Egna valda artiklar tillkommer

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.