Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Barns språkliga utveckling och kommunikation 1, Språk som form, interaktivt medel och medierande redskap, 12 hp
Children's language development and communication 1, Language as form, interactive resources and mediating tools, 12 credits
970G13
Huvudområde
Svenska språketUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
| Kursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L1FOR | Förskollärarprogrammet | 3 (HT 2015) | Svenska | |||
Huvudområde
Svenska språketUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Förskollärarprogrammet
Förkunskapskrav
Godkänd resultat i kursen Utbildningsvetenskaplig kärna, Utveckling och lärande eller motsvarande.Lärandemål
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för hur språk, språklig kompetens och språkutveckling kan förstås och beskrivas på olika sätt
- redogöra för vad som menas med språklig medvetenhet och relatera den till begreppet literacy
- beskriva och resonera kring förskollärares roll och den pedagogiska miljöns betydelse för barns språkutveckling med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv och förskolans uppdrag att möta alla barn
- relatera olika aspekter av samspel till barns språkliga utveckling
- redogöra för hur barn kan bli tvåspråkiga
- diskutera enspråkighet respektive flerspråkighet i relation till förskolans språkliga praktiker
- diskutera hur olika faktorer som ålder, genus, etnicitet och klass samverkar med varandra samt påverkar förutsättningarna för barns språkliga utveckling
- beskriva och diskutera hur olika estetiska uttryckssätt och digital media kan stödja barns kommunikativa förmåga samt läs- och skrivinlärning
- beskriva och exemplifiera hur bokpraktik kan fungera språkutvecklande i förskolan
Kursinnehåll
Barns språkliga utveckling studeras utifrån olika teoretiska perspektiv och i relation till förskolans verksamhet, mål och styrdokument. I kursen studeras hur barn utvecklar samtalsfärdigheter, ordförråd och språklig medvetenhet i såväl enspråkiga som flerspråkiga miljöer samt hur dessa bidrar till grundläggande läs- och skrivfärdigheter. Barns språkliga utveckling diskuteras och problematiseras utifrån ett intersektionellt synsätt (genus, klass, etnicitet, ålder). Genom litteraturstudier, föreläsningar och seminarier får den studerande möjlighet att fördjupa sig i olika perspektiv och olika vägar till språkutvecklande och språkstimulerande arbetssätt i förskolan. I kursen ges exempel på en mångfald didaktiska kunskapsformer med språket som navet för reflektion och lärande. Den pedagogiska miljön och aktuella styrdokument granskas och språkstimulerande arbetsformer och arbetssätt problematiseras.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, fältstudier, grupparbete samt självständiga studier.
Examination
Kursen examineras genom skriftlig salstentamen, skriftlig rapport, muntlig redovisning samt aktivt deltagande i seminarier.
PROVKODER:
MRE3 Muntlig redovisning, 3hp UG
MRE4 Obligatoriska seminarier, 0hp D
SRE3 Skriftlig salstentamen, 5hp UG
SRE4 Skriftlig rapport, 4hp UV
Salstentamen fokuserar för kursen centrala begrepp och den skriftliga rapporten utgör en bearbetning av kursens litteratur i relation till förskollärarprofessionen. Den muntliga redovisningen är en del i kursens praktiskt didaktiska moment.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.Institution
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudierDet finns inga examinationsmoment att visa.
Litteraturlistan är preliminär.
Björk-Willén P., Gruber S., & Puskás T. (red) (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Stockholm: Liber. Bok. Kap. 3-6.
Eidevald Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek (Doktorsavhandling). Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. S. 145-161: del 4, situation 4: ”Vedertagna teorier om måltid och flickors och pojkars språkutveckling”.
Gjems, Liv (2011) Barn samtalar sig till kunskap Lund: Studentlitteratur. Kap. 3 s. 59-82.
Gjems, Liv (2011).”Why explanations matter: a study of co-construction of explanations between teachers and children in everyday conversations in kindergarten”. European Early Childhood Education Research Journal, 19:4, 501-513.
Hoff, Erica (2006) “How social contexts support and shape language development”. Developmental Review 26(1): 55-88.
Riddersporre B. och Bruce B. (red) (2014) Berättande i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. Valda delar.
Skolverket (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stockholm: Fritzes.
Wagner Å K H., Strömqvist S. och Uppstad P H. (2010). Den flerspråkiga människan. En grundbok om skriftspråkslärande. Lund: Studentlitteratur.
OBS! Utöver den obligatoriska litteratur som anges här tillkommer 1-2 valbara texter i samband med kursens didaktiska moment samt ytterligare 1-2 skönlitterära titlar.
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.