Förskolepedagogik 4, Samverkansprocesser i förskolan, 10.5 hp

Preschool Education 4, Collaboration in Preschool, 10.5 credits

970G16

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Maria Simonsson

Kursansvarig

Maria Simonsson

Studierektor eller motsvarande

Birgitta Plymoth
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1FOR Förskollärarprogrammet 5 (HT 2020) 202042-202103 Svenska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Förskollärarprogrammet

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
- Redogöra för och kritisk granska sin egen betydelse som förebild i arbetet med barn i förskolan
- Redogöra för och kritiskt granska, utifrån ett förskollärarprofessionsperspektiv, samverkan kring barnet i förskolan
- Beskriva och tolka förskollärares ansvar i förhållande till utvecklingssamtal och föräldrasamverkan
- Redogöra för och analysera hur olika samverkansformer kan användas i mötet med föräldrar och andra skolformer

Kursinnehåll

I kursen behandlas olika typer av relationer i arbetet i förskolan: relationer mellan förskollärare, barn och barnens föräldrar. Samverkan mellan de olika aktörerna i förskolekontexten har betydelse för barns utveckling och lärande. Här synliggörs och granskas det särskilda ansvar förskolläraren har i arbetslaget för att utveckla samverkan med föräldrar i såväl den dagliga informella kontakten som i de formella planerade utvecklingssamtalen. Ett annat område som kommer att behandlas är föräldrars roll i förskolan och hur arbetslaget hanterar mötet med föräldrar med olika bakgrunder.Centrala teman i kursen: samverkan, föräldrar och familjen, inskolning, kommunikation och utvecklingssamtal, förskolans stödjande funktion, vetenskapligt förhållningssätt.

Undervisnings- och arbetsformer

I kursen ingår föreläsningar, verkstäder, rollspel, seminarier, grupparbete och självstudier.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga och muntliga redovisningar .
För VG som kursbetyg krävs att SRE4 och SRE5 är bedömda som VG

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
SRE5 Miniuppsats 5.5 hp U, G, VG
SRE4 Paper 3 hp U, G, VG
MRE2 Seminarium 2 hp U, G
Obligatorisk litteratur: Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan, Skolverkets allmänna råd. 2005.(går att ladda ner från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1397 ) Bae, Berit (1996) Voksnes definisjonsmakt og barns selvopplevelse. I: Berit Bae (1996). Det intressante i det alminnelige. –en artikelsamling. Pedagogiskt forum. Dahlberg, Gunilla. & Lenz Taguchi, Hillevi. (1994). Förskola och skola – om två skilda traditioner och visionen om en mötesplats. Stockhom: HLS Förlag (44 s.). Dahlberg, Gunilla, Moss Peter & Pence Alan (2002). Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: HLS förlag. Kapitel 3 och 4. Foot, H, Howe, C, Cheyne, B, Terras, M & Rattray, C, Parental Participation and Partnership in Preschool Provision. - International Journey of Early Years of Education, 2002, Vol. 10, No. 1, s 5-19. Harju, Anne & Tallberg Boman, Ingegerd (2013). Föräldrar, förskola och skola. Lund Studentlitteratur. Karlsson, Marie (2006) Föräldraidentiteter i livsberättelser. Uppsala universitet. Markström, Ann-Marie & Simonsson, Maria (2013). Utvecklingssamtal i förskolan. Lund: Studentlitteratur Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. Liber AB (130 s.). Simonsson, Maria & Thorell, Mia (2010) Att börja på förskolan. Exempel på barns sociala samspelsprocesser under inskolningen. Educare, 2010, 1, 53-72. Skolverket, (2010) Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes Förlag. Vuorinen, T. (2010). Supporting Parents in their Parental Role - Approaches Practiced by Preschool Teachers in Preschool. International Journal about Parents in Education, 4 (1), 65-75. Zimsen, Karen (2004), Samtal som verktyg. En introduktion i samtalsteknik. Stockholm: Prisma. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar tillkommer.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.