Fritidspedagogik 4, Barn, kultur och samhälle, 13.5 hp

Schoolage Educare 4, Children, Society and Culture, 13.5 credits

971G31

Kursen är nedlagd.

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1FRI Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 4 (VT 2016) Svenska

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande
- med stöd av styrdokument och aktuell forskning analysera och kritiskt förhålla sig till innebörden av begreppet fritid.
- redogöra för distinktionen mellan barnkultur och barns kultur
- kunna utifrån vetenskaplig litteratur diskutera barns och elevers användning av medier, digitala arenor och miljöer
- utifrån olika kulturteoretiska perspektiv kunna förhålla sig till skola och fritidshem som medskapare av kultur
- diskutera och analysera betydelsen av samverkan mellan fritidshemmets aktörer och samhälls- och kulturinstitutioner
- i grupp genomföra ett vetenskapligt projektarbete baserat på kvalitativa intervjuer
- uppvisa fördjupad förmåga att både skriftligt och muntligt relatera teoretiska resonemang och begrepp till empirisk analys

Kursinnehåll

Kursen behandlar och problematiserar begreppen meningsfull fritid, samt kultur för, med och av barn. Fritidshemmet som institution och pedagogisk verksamhet belyses såväl ur samhälls- som kulturteoretiska perspektiv med särskilt fokus på samverkan mellan fritidshemmets
aktörer och omgivande samhälls- och kulturinstitutioner. Kursen inriktar sig på relationen mellan vuxen producerad kultur för barn och barns egen kulturproduktion samt grundlärarens roll att medla, samverka och förflytta sig mellan institutionsnivå (fritidshem och samverkande samhälle) och barnen.
Begreppet kultur ska i denna kurs förstås i bred bemärkelse och omfatta kanoniserad-, populär-, mediekultur, mångkultur och kultur i förtingligad form, såväl som kultur skapad genom sociala och kulturella relationer.

Med bas i FN:s barnkonvention och idén om barns rätt till kultur blickar kursen även ut mot internationella perspektiv på barns organiserade fritidsaktiviteter. Ett lokalt såväl som nationellt och internationellt perspektiv tillämpas på den organiserade fritidsverksamheten.
Inom ramen för kursen fördjupas metodkunskaper genom ett vetenskapligt projektarbete baserat på kvalitativ intervju och kvalitativ analys.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen grundar sig på studentaktiva arbetsformer. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, individuella och gruppvisa uppgifter samt handledning.

Examination

Examinationer sker såväl muntligt som skriftligt. Muntlig examination sker genom muntlig presentation av gruppexaminationsuppgifter och deltagande i diskussionen om uppgifterna. Skriftlig examination sker genom en individuell uppgift såväl som genom grupparbete. Kursen examineras i flera moment. För att bli godkänd krävs godkänt på samtliga dessa moment.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

PROVKODER

SRE3  Skriftlig redovisning, 6 hp   UV

MRE1  Muntlig redovisning av projektarbete, 1 hp  UG

SRE2  Skriftlig redovisning av projektarbete, 6,5 hp   UG

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Delkurs 1 Bruhn Jensen, Klaus (2009) Medier och samhälle. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 14-19, s 96-101) (10 sidor). Cardell, David (2008). ’Pop-sportens fält’, i Sociologisk forskning, nr 2. Cardell, David (2013). ’Tysta barn och talande robotar – om tema- och nöjesparksforskningens problem och barnstudiernas möjligheter’, i "Nu vill jag prata" (CBK) Findahl, Olle (2012). Svenskarna och Internet 2012. Läs kapitel 3 ”Barn och unga”. Laddas hem från https://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf s. 18-24 (6 sidor) Fuehrer, Paul (2010). Om tidens värde: en sociologisk studie av senmodernitetens temporala ¨ livsvärldar. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010. Tillgänglig via: http://su.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:342854. Läs: sidorna: 52-61, 115-117 (13 sidor) Giroux, Henry A. (2000). ’Att animera de unga – barnkulturens disneyfiering’, i Persson, Magnus (red.). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur, s. 105-137 Jenks, Chris. (1993). Culture. London: Routledge. Tillgänglig via bibliotekets E-bokssamling: http://site.ebrary.com.lt.ltag.bibl.liu.se/lib/linkoping/docDetail.action?docID=10017708 , kapitel 8 Kehily, Mary Jane & Swann, Joan (red.) (2003). Children's cultural worlds. Chichester: Wiley. Kapitel 1 Och 7. Lee, Lena (2008). Understanding gender through Disney’s Marriages: A study of young Korean immigrant girls. Early Childhood Education Journal, 36: 11-18. Livingstone, Sonia & Leslie Haddon (2010). ’Internet och unga i Europa’, i Carlsson, Ulla (red.). Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet. http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/Barn_unga%202010.pdf , s. 69-81 Rydin, Ingegerd (2010). ’Försvinner barndomen med Internet?’, i Carlsson, Ulla (red.). Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet. http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/Barn_unga%202010.pdf SCB (2009). Barns fritid. Tillgänglig via: http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=10664. Skollagen (2010) skrivning om Fritidshem. Tillgänglig via: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K14 Sparrman, Anna (2006). Barns visuella kulturer: skolplanscher och idolbilder. Lund: Studentlitteratur Sundin, S. 2011. Den svenska mediemarknaden 2011. Nordicom. Laddas hem från: http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/346_Den_svenska_mediemarknaden_2011.pdf Läs s. 4-7 (3 sidor). Williams, Raymond. (1983). Keywords: a vocabulary of culture and society. Rev. ed. New York: Oxford University Press. (boken finns i flera upplagor, du kan läsa valfri). Läs om begreppet ”Culture” Øksnes, Maria (2008). The carnival goes on and on! Children’s perceptions of their leisure time and play in SFO, i Leisure Studies 27(2): 149-164. Övrigt: UNCRC (Konventionen om barnets rättigheter Lgr 11 Kulturpolitiska mål (Regeringen) SCB (2009). Barns fritid Medierådets siffror (se: http://www.statensmedierad.se) Barns och ungas kultur. Kulturen i siffror (se: http://www.kulturradet.se/sv/publikationer_/Barns-och-ungas-ratt-till-kultur1/ Metodlitteratur används specifikt till delkurs 2 Etik: Alver, Bente Gullveig & Øyen, Ørjar, Etik och praktik i forskarens vardag, Lund, 1998. Forsman Birgitta 2010, Forskningsetik: en introduktion. Studentlitteratur. Lund. (finns även I andra upplagor samt som elektronisk resurs via universitetets bibliotek) Metod: Ahrne, Göran., Svensson, Peter (2011) Handbok i kvalitativa metoder Liber: Malmö Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber ekonomi 2002. Kvale, Steinar, & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund 2009.

Ladda ner

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.