Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp

Educational Sciences 4, History of Education, Societal role and values, 7.5 credits

973G04

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1G46 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 1 (HT 2011) Svenska Linköping, Valla O

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

Förkunskapskrav

Genomgångna kurser i Utbildningsvetenskaplig kärna 1, Allmändidaktik 5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2, Utveckling och lärande 10 hp och Utbildningsvetenskaplig kärna 3, Kunskapsbedömning 7,5 hp eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och barnperspektiv med fokus på år 4-6
- identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning
- redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid
- resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar

Kursinnehåll

KURSINNEHÅLL:
Kursen utgörs av fyra delområden (a) skolans samhälleliga roll och funktioner (b) organisation och styrning (c) utbildningshistoria (d) inkludering, exkludering, sortering och kategorisering i utbildningssystem. Ett kritiskt perspektiv på skola och utbildning präglar kursen.

A
I detta delområde behandlas övergripande frågor så som varför barn omfattas av skolplikt och garanteras kostnadsfri undervisning. Här diskuteras skolans värdegrund, demokratiska fostransuppdrag och lärares yrkesetik.

B
I detta delområde behandlas utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar, förordningar och läroplaner.

C
Inom detta delområde behandlas avgörande händelser i svensk utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, däribland införandet av enhetsskolan. Här görs även jämförelser med andra länders utbildningssystem. Lärarprofessionens förändring och en förändrad syn på barn och barndom är en central infallsvinkel i detta område.

D
Inom detta delområde behandlas utbildningssociologiska frågor om hur grundskolan hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus och etnicitet liksom elevers olika förutsättningar att klara skolarbetet. Här diskuteras således innebörder i det som beskrivs som normalt och avvikande.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, arbete i grupp samt självständiga studier. Vidare används digitala verktyg för eget lärande.

Examination

Kursen examineras genom en salstentamen.

PROVKODER:
STN. Skriftlig salstentamen, 7,5 hp, U-VG.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Fritzes. Böcker Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002/2010). Respekt för läraryrket: om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS förlag. Gruber, Sabine, Skolan gör skillnad: etnicitet och institutionell praktik. Diss. Linköping: Linköpings universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-877. Martinsson Lena & Reimers, Eva (red.)(2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup. Pierre Jon, (2007) (red.). Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerup. Artiklar och rapporter Colnerud, Gunnel, Fostran som pedagogisk uppgift. Pedagogiska magasinet 2010:1, http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/02/26/fostran-pedagogisk-uppgift. Dahlstedt, Magnus. Skola, fostran, medborgarskapande: Utbildningspolitiska reformer från 1940-tal till millennieskiftet. Lärares yrkesetik. http://lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/711D4E365700B648C1256EAD003BF71D/$file/pdf.pdf. Persson, Anders (2003). Människoförflyttning och tvången att gå i skola. I Makt och skola. Sandin, Bengt (2003). Skolan, barnen och samhället – i ett historiskt perspektiv. I Selander, S. (red), Kobran, nallen och majjen: tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Sjöberg, Mats (2003). Att fostra ett skolbarn. Den nya skolan och barndomens förändring 1950-1970. I Sandin, B. & Halldén, G. (red.), Barnets bästa: en antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. Stockholm/Stehag: Symposion. Texter i urval från Skolverket

Ladda ner

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.