Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp

Educational Sciences 4, History of Education, Societal role and values, 7.5 credits

975G04

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Biologi
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska

Förkunskapskrav

Genomgågna kurser i Utbildningsvetenskaplig kärna 1, Allmändidaktik 5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2, Utveckling och lärande, 8,5 hp och Utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp och Utbildningsvetenskaplig kärna 3, Bedömning och betygsättning, 7,5 hp.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och ungdomsperspektiv
- identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning
- redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid
- resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar

Kursinnehåll

Kursen utgörs av fyra delområden (a) skolans samhälleliga roll och funktioner (b) utbildningssystemets organisation och styrning (c) utbildningshistoria (d) inkludering, exkludering, sortering och kategorisering i utbildningssystem. Ett kritiskt perspektiv på skola och utbildning präglar kursen.

A
I detta delområde behandlas övergripande frågor om skolans roll och funktioner så som varför barn omfattas av skolplikt och erbjuds kostnadsfri undervisning. Här diskuteras skolans värdegrund, demokratiska fostransuppdrag, lärares yrkesetik samt barns rättigheter.

B
I detta delområde behandlas utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar, förordningar och läroplaner.

C
Inom detta delområde behandlas avgörande händelser i svensk utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, med särskilt fokus på gymnasieskolan. Här görs även jämförelser med andra länders utbildningssystem. Lärarprofessionens förändring och en förändrad syn på barn och barndom, unga och ungdom är centrala infallsvinklar i detta område.

D
Inom detta delområde behandlas utbildningssociologiska frågor om hur utbildningssystem hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus och etnicitet samt elevers olika förutsättningar att klara av skolarbetet. Här diskuteras även innebörder i det som beskriv som normalt och avvikande.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och individuella uppgifter, samt självständiga studier. I kursen används även digitala verktyg för eget lärande.

Examination

Kursen examinseras genom en skriftlig salstentamen

PROVKODER
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen, 7,5 hp U-VG

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för Tema

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Ur U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur – kan köpas på Bokakademin i Kårallen OBS! Köp 2012 års upplaga. I kapitel 4 och 17 i 2010 års upplaga hänvisas till den gamla, ej längre gällande skollagen! Kapitel 2-4, 11-14, 16-17 Ur Ekman & Pilo (2012) Skolan, demokrati och de unga medborgarna. Malmö: Liber – kan köpas på Bokakademin i Kårallen Kapitel 1, 2 (s 50-70), 3, 4 (s 90-110, 115-128, 140-153) Ur Nordenmark & Rosén (2008) Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola. Stockholm: Liber – kan köpas på Bokakademin i Kårallen Inledning (s 10-15), kapitel 1-5 Ertl, Hubert & Phillips, David (2000) ”The enduring nature of the tripartite system of secondary schooling in Germany: some explanations”, British Journal of Educational Studies vol. 48(4): 391-412. – laddas ner via universitetsbibliotekets hemsida Kurskompendium kommer att finnas till försäljning på Kopieringsservice i C-huset inför kursstart. OBS! Det finns ett kompendium för studenter som läser till lärare i år 7-9 och ett kompendium för studenter som läser till lärare på gymnasiet. Se till att du får rätt kompendium. Innehåll: Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26. (7-9) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (Gy) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (7-9) Berg, Gunnar (2003) ”Skolplikt, förvaring och elevers rättssäkerhet och inflytande”, Utbildning & Demokrati 12(1):129-148. (Gy) Lundahl, Lisbeth (2008) ”Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform”, Utbildning & Demokrati, vol. 17(1):29-51. Colnerud, Gunnel (2002) ”Den kollegiala paradoxen”, Pedagogiska Magasinet 2002(4):24-30. Colnerud, Gunnel (2010) ”Tillåts läraryrket att bli en profession?” i Vägval i skolans historia. Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria, vol.10(2):10-13. Thelander, Nina (2004) “Barnets rättigheter i skolan – omsorg eller rättvisa?” i G. Colnerud & S. Hägglund (red.) Etiska lärare – moraliska barn. Forskning kring värdefrågor i skolans praktik. Linköpings universitet. Yrkesetik i vardagen - ett fördjupningsmaterial (2006) Lärarförbundet & Lärarnas riksförbund. Dahlin, Bo (2007) ”Fristående skolor och segregation. Give a dog a bad name and hang him?”, Utbildning & Demokrati 16(1):31-51. Dahlstedt, Magnus (2007) ”I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier av skolformer”, Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 12(1):67-88. Seminarium 1: Utbildningshistoria – från folkskola till friskola (6/12 2012) För den som vill börja förbereda sig för det första seminariet är det följande litteratur som gäller Ur Lundgren, Säljö & Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bilding. Grundbok för lärare: Kap 2 (s 53-74) Den moderna skolan blir till Kap 3 (s 75-98) En gemensam skola Kap 4 (s 116-119) Det livslånga lärandet avsnitten om ”Ett fristående skolsystem” och Gymnasieskolan” (7-9) Berg, Gunnar (2003) ”Skolplikt, förvaring och elevers rättssäkerhet och inflytande” (problematiserar skolplikten) – i Kurskompendium Ertl, Hubert & Phillips, David (2000) ”The enduring nature of the tripartite system of secondary schooling in Germany: some explanations” (beskriver Tysklands parallella skolsystem som utgör en kontrast till den svenska gemensamma grundskolan) – ladda ner via universitetsbibliotekets hemsida. (Gy) Lundahl, Lisbeth (2008) ”Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform” (redogör för den politiska debatten om differentiering av elever som i Sverige främst har avsett gymnasienivå) – i Kurskompendium

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.