Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Biologi
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell samhällskunskap
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska

Förkunskapskrav

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och ungdomsperspektiv
- identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning
- redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid
- resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar

Kursinnehåll

Kursen utgörs av fyra delområden (a) skolans samhälleliga roll och funktioner (b) utbildningssystemets organisation och styrning (c) utbildningshistoria (d) inkludering, exkludering, sortering och kategorisering i utbildningssystem. Ett kritiskt perspektiv på skola och utbildning präglar kursen. a) I detta delområde behandlas övergripande frågor om skolans roll och funktioner så som varför barn omfattas av skolplikt och erbjuds kostnadsfri undervisning. Här diskuteras skolans värdegrund, demokratiska fostransuppdrag, lärares yrkesetik samt barns rättigheter. b) I detta delområde behandlas utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar, förordningar och läroplaner. c) Inom detta delområde behandlas avgörande händelser i svensk utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, med särskilt fokus på gymnasieskolan. Här görs även jämförelser med andra länders utbildningssystem. Lärarprofessionens förändring och en förändrad syn på barn och barndom, unga och ungdom är centrala infallsvinklar i detta område. d) Inom detta delområde behandlas utbildningssociologiska frågor om hur utbildningssystem hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus och etnicitet samt elevers olika förutsättningar att klara av skolarbetet. Här diskuteras även innebörder i det som beskriv som normalt och avvikande.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och individuella uppgifter, samt självständiga studier. I kursen används även digitala verktyg för eget lärande.

OBLIGATORISKT MOMENT:
Deltagande i seminarier. I studiehandledningen anges vilka seminarier som utgör de obligatoriska momenten. För betyget D (deltagit) krävs att den studerande är närvarande och deltar aktivt i diskussionen. Vid frånvaro ersätts seminariedeltagandet av en annan uppgift.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig hemtentamen och skriftlig salstentamen.
Därutöver omfattar kursen obligatoriska moment i form av seminarier.

PROVKODER
STN2 Skriftlig tentamen: hemtentamen 4 hp U-VG
STN3 Skriftlig tentamen: salstentamen, 3,5 hp U-G
OBL1 Seminarier 0 hp D

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Institution