Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå samt Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och ungdomsperspektiv
- identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning
- redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid
- resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar

Kursinnehåll

Kursen utgörs av fyra delområden (a) skolans samhälleliga roll och funktioner (b) utbildningssystemets organisation och styrning (c) utbildningshistoria (d) inkludering, exkludering, sortering och kategorisering i utbildningssystem. Ett kritiskt perspektiv på skola och utbildning präglar kursen.

A
I detta delområde behandlas övergripande frågor om skolans roll och funktioner så som varför barn omfattas av skolplikt och erbjuds kostnadsfri undervisning. Här diskuteras skolans värdegrund, demokratiska fostransuppdrag, lärares yrkesetik samt barns rättigheter.

B
I detta delområde behandlas utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar, förordningar och läroplaner.

C
Inom detta delområde behandlas avgörande händelser i svensk utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, med särskilt fokus på gymnasieskolan. Här görs även jämförelser med andra länders utbildningssystem. Lärarprofessionens förändring och en förändrad syn på barn och barndom, unga och ungdom är centrala infallsvinklar i detta område.

D
Inom detta delområde behandlas utbildningssociologiska frågor om hur utbildningssystem hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus och etnicitet samt elevers olika förutsättningar att klara av skolarbetet. Här diskuteras även innebörder i det som beskriv som normalt och avvikande.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och individuella uppgifter, samt självständiga studier. I kursen används även digitala verktyg för eget lärande.

OBLIGATORISKT MOMENT:
Deltagande i seminarieserie. I studiehandledningen anges vilka seminarier som utgör de obligatoriska momenten. För betyget D (deltagit) krävs att den studerande är närvarande och deltar aktivt i diskussionen. Vid frånvaro ersätts seminariedeltagandet av en annan uppgift.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig hemtentamen och skriftlig salstentamen.
Därutöver omfattar kursen obligatoriska moment i form av seminarier.

PROVKODER
STN2 Skriftlig tentamen: hemtentamen 4 hp U-VG
STN3 Skriftlig tentamen: salstentamen, 3,5 hp U-G
OBL1 Seminarier 0 hp D
 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution