Bedömning och betygssättning, 7.5 hp

Pedagogy for Vocational Education and Training (VET) and Learning in Vocational Subjects, part I, 7.5 credits

976G05

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1YRK Yrkeslärarprogrammet 4 (VT 2014) Svenska Linköping O

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Yrkeslärarprogrammet

Förkunskapskrav

Genomgångna kurser Den egna yrkeskunskapen och lärande i yrkesämne, 7,5 hp, Perspektiv på skola. utbildningens styrning och organisation, 7,5 hp, Yrkesdidaktik och lärande i yrkesämne del 1, 15 hp, Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp, Yrkesdidaktik och lärande i yrkesämne del II, 7,5 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för de nationella riktlinjer som finns för lärares arbete med kunskapsbedömning
- behärska centrala begrepp som rör kunskapsmätning och -bedömning
- använda bedömningsteoretiska begrepp och modeller för att analysera hur undervisning, bedömning och elevers lärande samspelar
- diskutera principer för validering av kunskap och kompetens
- konstruera examination som relaterar till eget yrkesämne och föra kritiska resonemang kring val av olika metoder för att uppnå rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning
- beskriva hur styrdokument och pedagogiskt dokumentation kan användas för återkoppling av bedömningar till elever och vårdnadshavare
- diskutera etiska aspekter i samband lärares arbete med bedömning och betygsättning

Kursinnehåll

Kursen behandlar lärares formella bedömningsuppdrag, så som det formuleras i aktuella styrdokument, och vad det uppdraget innebär i yrkesutbildningspraktiken och i relation till olika branschers bedömningssystem. Studenten utvecklar kunskap i grundläggande teorier om mätning och kunskapsbedömning. Här innefattas såväl kvantitativa som kvalitativa metoder för mätningar och bedömningar. I kursen får studenten problematisera kunskapsbedömningens olika funktioner och dess betydelse för undervisning och lärande. Formativa och summativa bedömningars betydelse för elevers kunskapsutveckling behandlas. I kursen studeras även bedömningar med olika syften, insamling och värdering av varierande bedömningsunderlag samt validering av kunskap och kompetens. Studenten diskuterar samverkan mellan betygsättande yrkeslärare och handledare i arbetsplatsförlagt lärande och arbetsplatsförlagd validering. Studenten konstruerar olika typer av examinationer. Återkoppling, bedömning och betygsättning som redskap för lärande problematiseras. I kursen behandlas utvecklingssamtal ur lärar-, elev- och vårdnadshavarperspektiv. Studenten diskuterar och problematiserar etiska aspekter såsom rättvis bedömning och påverkan i samband med betygsättning.

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen organiseras dels i form av nätbaserade studier, dels som campusförlagd utbildning. Utbildningen genomförs som halvfartstudier. I kursen förekommer föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, grupparbete och självständiga studier. Fältuppgift används som lärstöd för den studerande.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig tentamen och redovisning.
Provkoder: STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen 1,5 hp, U-G
SRE1 Skriftlig redovisning, 6 hp U-VG

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Andersson, Per & Fejes, Andreas (2010). Kunskapers värde: Validering i teori och praktik, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Valda delar, kap. 1, 2, 5, 6 [73] DS 2008:13: En ny betygsskala. Stockholm: Utbildningsdepartementet. s.6–83 [78] Fjellström, Roger (2002) Betygsättandets etik. I: Skolverket, Att bedöma eller döma: Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket, s. 77-90. [14] http://www.skolverket.se/publikationer?id=933 Hofvendahl, Johan (2010) Utvecklingssamtalen – några vanligt förekommande problem. I C. Lundahl & M. Folkesson Fichtelius (red.) Bedömning i och av skolan (s. 31-46) Lund: Studentlitteratur. Nordgren, Kenneth, Odenstad, Christina & Samuelsson, Johan (red.) (2012). Betyg i teori och praktik: Ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium, andra upplagan. Malmö: Gleerups, s. 9-102. (Första upplagan från 2008, red. Jansdotter Samuelsson & Nordgren, kan också användas, s. 7-74, 133-150.) Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket, s. 8–122. [115] http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat Lindström, Lars, Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (red.) (2011). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, andra upplagan. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Valda delar, s. 9–58, 127–216. [140] Skolinspektionen (2011). Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken – en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Stockholm: Skolinspektionen. s. 10–34 [25] Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. s. 5–65 [61] http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660 Skolverket (2011). Bedömning i yrkesämnen: dilemman och möjligheter. Stockholm: Skolverket. s. 5–35 [31] http://www.skolverket.se/publikationer?id=2572 Skolverket (2012). Skolverkets allmänna råd: Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. s. 6–45 [40] http://www.skolverket.se/publikationer?id=2841 Skolverket (2013). Betygsskalan och betygen B och D – en handledning. Stockholm: Skolverket, s. 7–17 [11] http://www.skolverket.se/publikationer?id=2953 Artiklar: Allen, James D. (2005). Grades as valid measures of academic achievement of classroom learning. The Clearing House: A Journal of Educational Strategies, Issues and Ideas, 78 (5), 218–222. [5] Black, Paul & Wiliam, Dylan (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21 (1), 5–31. [27] Hattie, John & Timperley, Hellen (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77 (1), 81-112. [32] Hofvendahl, Johan (2004). Relata refero: “positiv, pigg och bra attityd”. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, E-tidskrift 2004: 2. [13] http://forskning.edu.uu.se/upi/sv_3_etidskr_start.lasso Lindh, Gunnel & Lindh-Munther, Agneta (2005). ”Antingen får man skäll eller beröm”. En studie av utvecklingssamtal i elevers perspektiv. Studies in Educational Policy and Educational philosophy: E-tidskrift, 2005:1. [25] http://forskning.edu.uu.se/upi/sv_3_etidskr_start.lasso Referenslitteratur: Andersson, Per & Fejes, Andreas (2010). Kunskapers värde: Validering i teori och praktik, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (Övriga delar.) Lindström, Lars, Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (red.) (2011). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, andra upplagan. Stockholm: Stockholms universitets förlag. (Övriga delar.) Nordgren, Kenneth, Odenstad, Christina & Samuelsson, Johan (red.) (2012). Betyg i teori och praktik: Ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium, andra upplagan. Malmö: Gleerups. (Övriga delar.) Tsagalidis, Helena (2008). Därför fick jag bara godkänt – Bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet. Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen. Stockholms universitet.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.