Religionskunskap (31-45 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Engelska
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Historia
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Samhällskunskap
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Svenska
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Trä- och metallslöjd
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Textilslöjd

Förkunskapskrav

Kursen förutsätter Religionskunskap (1-30 hp) varav kursen Religionskunskap (1-15 hp), 15 hp ska vara godkänd, eller motsvarande. Dessutom ska kurserna Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp och Kunskapsbedömning och betygssättning, 7,5 hp samt VFU-kurser i ämne 1 och 2 vara godkända, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- analysera samtida religionsutövning inom judendom, islam, hinduism, buddhism samt inom nyandlighet, afro-karibiska synkretistiska religioner och forntida religioner med fokus på dess påverkan inom moderna religiösa uttryck
- relatera genomförd analys av samtida religionsutövning till aktuell forskning och teori- och metoddiskussion inom ämnet religionshistoria,
- använda och problematisera begrepp inom ämnet religionshistoria och fältet levd religion,
- kritiskt diskutera konsekvenser av samtida religionsutövning,
- kritiskt diskutera hur religionshistorisk forskning används, eller inte används, i samhället för att interagera med och ta beslut om denna religionsutövning,
- planera ett mindre ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i skolan och motivera val av innehåll, arbetsformer och läromedel,
- diskutera förutsättningar för kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i skolan, och
- argumentera för val av olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i skolan.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i två delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.

Nyandlighet, synkretism och folkreligiositet (6,5 hp)
I den andra delkursen berörs levd religion i form av nyandlighet, afro-karibisk religiös synkretism och folkreligiositet. En viktig fråga i delkursen är hur samtida nyandlig religionsutövning brukar forntida religioner för att konstruera identitet och gemenskap. Här ingår även en introduktion till forntida religioner. Det görs också en kritisk bearbetning av traditionsanvändning i modern tid och av problemet med att dra gränser mellan religioner.

Judendom, islam, hinduism och buddhism (6,5 hp)
Den första delkursen behandlar judendom, islam, hinduism, och buddhism som levd religion. Den innefattar en fortsatt bearbetning av det centrala trosinnehållet i dessa religioner. Men det sker en breddning mot levd religion och fokus ligger på att analysera samtida religionsutövning i ett modernt samhälle mot bakgrund av aktuell forskning och teori- och metoddiskussion. Denna breddning innefattar en problematisering av samtida religionsutövning och dess konsekvenser för samhälle, religiös grupp och individ.

I delkurserna ingår en strimma om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en introduktion till aktuell religionshistorisk forskning och till centrala begrepp inom levd religion ligger ett särskilt fokus på etnografiska och antropologiska teorier och metoder som används i analys av samtidiga religionsutövning.

Ämnesdidaktiskt stråk (2 hp)
Inom ämnesdidaktiken tränas den studerande att utforma en planering för ett mindre ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i skolan som relaterar till kursinnehållet med utgångspunkt i styrdokumenten. I planering ingår att kunna motivera val av innehåll, arbetsformer och läromedel. Dessutom görs en uppföljning av erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen. Särskilt fokus läggs på kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i skolan. Olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i skolan diskuteras och problematiseras.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självständiga litteraturstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga tentamina, individuella skriftliga inlämningsuppgifter och muntlig presentation i samband med aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution