Samhällskunskap (91-97,5 hp), 7.5 hp

Social science (91-97,5), 7.5 credits

9ASH71

Kursen är nedlagd.

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Per-Olof Hansson

Kursansvarig

Per-Olof Hansson

Studierektor eller motsvarande

Lars Niklasson
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs genomgångna kurser i samhällskunskap 1-90 hp, varav 60 hp med godkänt resultat.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande
- analysera och visa förståelse för aktuella förhållanden, innebörder och problem relaterade till välbefinnande och fattigdom inom olika grupperingar i samhället
- analysera och visa förståelse för segregering och dess orsaker och effekter.
- problematisera och utveckla prov och bedömning i skolan samt självständigt förklara valet av perspektiv.
- visa förmåga att dokumentera och kommunicera formativ och summativ bedömning inom samhällskunskapsämnet till elever i gymnasieskolan .

Kursinnehåll

Trender och förhållanden i framför allt det svenska samhället diskuteras mot bakgrund av aktuella forsknings- och utredningsresultat. Särskild vikt läggs vid att fokusera motsättningar och problem som är förknippade med välfärdssystemens modernisering och anpassning till delvis nya politiska, ekonomiska och sociala förhållanden i det svenska samhället. De didaktiska delarna tar upp olika perspektiv på prov och bedömning inklusive formativ och summativ bedömning samt olika didaktiska verktyg, inklusive digitala verktyg, för lärande. Kursens innehåll appliceras på case-metodik, och innehållet seminariebehandlas.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, case-metodik samt självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig och muntlig redovisning, enskilt eller i grupp, samt enskild skriftlig hemtentamen. Projektarbetet examineras genom presentation i seminarium samt opposition på ett annat projektarbete.

PROVKODER:
PRO1 Projektarbete som seminariebehandlas, 4 hp UV
STN1 Skriftlig tentamen: hemtentamen, 2,5 hp UV
MRE2: Muntlig redovisning med skriftligt underlag: Ämnesdidaktik, 1 hp, UG
 

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Gustavsson, P. (2104). Samhällskunskapsämnets kris. I Persson, A., & Johansson, R. (red). Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet. (s. 65-78). Gärdenfors, P. (2014). Hur skapar man förståelse i undervisningen? I Persson, A., & Johansson, R. (red). Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet. (s. 269-284). Rothstein, B. (2011). Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik. Stockholm: SNS förlag. Sjödén, B. (2014). Vad är ett bra digitalt läromedel? I Persson, A., & Johansson, R. (red). Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet. (s. 79-94). Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i Samhällskunskap. Fritzes: Stockholm. Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. Fritzes: Stockholm. Skolverket. (2012). Betygsskalan och betyg B och D – en handledning. Fritzes: Stockholm. Ett av följande alternativ: Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. 3 uppl. Malmö: Gleerups. Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts. Slemmen Wille, T. (2013). Bedömning för lärande i klassrummet. Malmö: Gleerups.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.