Strategisk organisatorisk IT-användning - workflow och knowledge management, 6 hp

Strategic Organisational Application of IT - Workflow and Knowledge Management, 6 credits

TDEI21

Kursen är nedlagd.

Huvudområde

Industriell ekonomi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Alf Westelius

Studierektor eller motsvarande

Daniel Ellström

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CDPU Civilingenjör i design och produktutveckling 9 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, franska (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, franska (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, japanska (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, japanska (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, kinesiska (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, kinesiska (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, spanska (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, spanska (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, tyska (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, tyska (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CIII Civilingenjör i industriell ekonomi (Masterprofil Digitalisering och management) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla O
6CIII Civilingenjör i industriell ekonomi (Masterprofil Strategi och styrning) 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi 7 (HT 2023) 2 4 Svenska/Engelska Linköping, Valla V

Huvudområde

Industriell ekonomi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i design och produktutveckling
  • Civilingenjörsprogram i industriell ekonomi
  • Civilingenjörsprogram i informationsteknologi
  • Civilingenjörsprogram i industriell ekonomi - internationell

Rekommenderade förkunskaper

Förstå innebörden av termer som informationssystem, information, data, och ha grundläggande insikter i samspelet mellan organiserad verksamhet och informationssystemanvändning.

Lärandemål

Fokus läggs på de mer och mindre strukturerade kommunikationsprocesserna inom organisationen. Genom att lära dig mer om medverkan och inflytande i utveckling och implementering, grupproller, incitament, ansvar och roller i kunskapshanteringen bygger du upp en förståelse som kan hjälpa dig att omsätta visioner och strategier i handling. Men det är inte bara det i förväg planerade som kan vara strategiskt betydelsefullt. Minst lika viktigt kan vara att du lär dig känna igen spontana och tillfälliga initiativ och utvecklingar som förtjänar uppmärksamhet och stöd. Syftet är att ge dig insikter så att du kan göra nyanserade bedömningar av potentialen bakom “hypen”.
Efter genomgången kurs ska du:

  • Kunna bedöma potentialen för en strategisk IT-tillämpning som stöder processer inom organisationen,
  • Kunna söka reda på och tolka akademiska artiklar med relevans för en strategisk IT-tillämpning
  • Kunna muntligen och skriftligen presentera egna analyser och konstruktivt diskutera andras analyser.

Kursinnehåll

Kursens grundidé är att utifrån aktuella trender diskutera strategisk vikt, affärspåverkan, aktuella tillämpningar och kommersiella möjligheter. Utifrån fallstudier och deltagarnas egna erfarenheter följs kedjan från vision till genomförande. Workflow och Knowledge Management är två centrala perspektiv i analysen av IT-användningen. Läsning och diskussion av publicerad empirisk forskning inom området är ett genomgående inslag i kursen. Deltagarnas undersökande projekt och egna litteratursökningar och utbytet mellan arbetsgrupperna är en central del av kursens knowledge managementtema.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen omfattar föreläsningar och seminarier - i klassrum och virtuella. Deltagarnas undersökande projekt, egna litteratursökningar och utbytet mellan arbetsgrupperna är en central del av kursens knowledge managementtema.

Examination

UPG2Seminarier1 hpU, G
PRA2Projektarbete2 hpU, 3, 4, 5
UPG5Inlämningsuppgifter3 hpU, 3, 4, 5

För att bli godkänd ska studenten vidare ha aktivt deltagit i seminarier, fullgjort inlämning av reflektionsrapporter avseende litteratur och undervisningsfall, förberett deltagit i diskussioner av kurslitteratur, undervisningsfall och andra gruppers arbeten, samt aktivt ha medverkat i ett avslutat projektarbete som presenterats muntligt och skriftligt enligt de riktlinjer som ges i kursen.

Slutbetyg sätts genom en övergripande bedömning.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
  • Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Kursen är campusförlagd på den ort som anges för kurstillfället om inget annat anges under ”Undervisnings – och arbetsformer”. I en campusförlagd kurs kan dock enstaka moment på distans ingå.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Kurslitteratur

Huvudsakligen empiriskt grundade artiklar som presenterar aktuell forskning inom området. Den slutgiltiga läslistan bestäms inför och under kursen, delvis av deltagarna själva. Ett exempel på hur litteraturlistan kan se ut ges nedan: 1) Bensaou, M. & Earl, M. (1998) The right mind-set for managing information technology. Harvard Business Review 76 (5), 119-128. 2) Carr, N. G. (2003) IT Doesn’t matter. Harvard Business Review 81 (5) 41-49. 3) Brown, J.S.; Hagel, J.III; Varian, H; Carr, N. (2003) Does IT Matter? Letters to the Editor. Harvard Business Review 81 (7), 109-112. 4) Markus, M.L. & Benjamin R.I. (1997) The magic bullet theory in IT-enabled transformation, Sloan Management Review 1997 Winter, 55-68. 5) Choi, Byounggu and Lee, Heeseok, (2003) An empirical investigation of KM styles and their effect on corporate performance, Information & Management 6) Ikujiro Nonaka and Ryoko Toyama (2003) The knowledge-creating theory revisited: knowledge creation as a synthesizing process, Knowledge Management Research & Practice, Vol. 1, pp. 2–10. 7) Christensen, Peter Holdt (2007) Knowledge sharing: moving away from the obsession with best practices. Journal of Knowledge Management, 11(9) 36-47. 8) Daft, Richard L.; Robert H. Lengel (1986) Organizational Information Requirements, Media Richness and Structural Design. Management Science; May 1986, Vol. 32 Issue 5, p554, 18p. 9) Ojetanki K. Ngwenyama; Allen S. Lee (1997) Communication Richness in Electronic Mail: Critical Social Theory and the Contextuality of Meaning. MIS Quarterly, Vol. 21, No. 2. (Jun., 1997), pp. 145-167. 10) Newell, Sue, Huang, J.C., Galliers Robert D., Pan, S.L. (2003) Implementing enterprise resource planning and knowledge management systems in tandem: fostering efficiency and innovation complementarity. Information and Organization Vol. 13, No. 1, pp. 25-52. 11) Newell, Sue, Pan, S., Galliers, Robert, Huang, J. (2001) The myth of the boundaryless organization: Limitations of collaborative technologies in global firms. Communications of the ACM, Vol. 44, No 12, pp. 74–76. 12) Pan, S.L., Leidner, D.E. (2003) Bridging communities of practice with information technology in pursuit of global knowledge sharing. Journal of Strategic Information Systems 12 (1) 71–88. 13) Suchman, Lucy (1995) Making Work Visible. Communications of the ACM, September 1995, Vol. 38, No. 9, pp. 56-64. 14) Alf Westelius and Pär Mårtensson (2004) The Midas Touch in Knowledge Management Projects – Beware, Your Wish Could Come True, The Electronic Journal of Knowledge Management, 2(2) 35-44, available online at www.ejkm.com. 15) Westelius, Alf (2006) Muddling through – the life of a multinational, strategic enterprise systems venture at BT Industries. Linköping Electronic Articles in Computer and Information Science, Vol. 10, No. 1. Linköping University Electronic Press, Linköping, Sweden. 16) Alf Westelius and Pablo Valiente (2006) Bringing the Enterprise System to the Frontline - Intertwining Computerised and Conventional Communication at BT Europe. In Unwired Business: Cases in Mobile Business, Stuart J. Barnes and Eusebio Scornavacca (Eds.), IRM Press, Hershey. 17) Ke, Weiling; Wei, Kwok Kee (2004) SUCCESSFUL E-GOVERNMENT IN SINGAPORE, Communications of the ACM; Jun2004, Vol. 47 Issue 6, p95, 5p
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG2 Seminarier 1 hp U, G
PRA2 Projektarbete 2 hp U, 3, 4, 5
UPG5 Inlämningsuppgifter 3 hp U, 3, 4, 5

För att bli godkänd ska studenten vidare ha aktivt deltagit i seminarier, fullgjort inlämning av reflektionsrapporter avseende litteratur och undervisningsfall, förberett deltagit i diskussioner av kurslitteratur, undervisningsfall och andra gruppers arbeten, samt aktivt ha medverkat i ett avslutat projektarbete som presenterats muntligt och skriftligt enligt de riktlinjer som ges i kursen.

Slutbetyg sätts genom en övergripande bedömning.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

Nedlagd kurs

För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
  • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
  • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva

Huvudsakligen empiriskt grundade artiklar som presenterar aktuell forskning inom området. Den slutgiltiga läslistan bestäms inför och under kursen, delvis av deltagarna själva. Ett exempel på hur litteraturlistan kan se ut ges nedan: 1) Bensaou, M. & Earl, M. (1998) The right mind-set for managing information technology. Harvard Business Review 76 (5), 119-128. 2) Carr, N. G. (2003) IT Doesn’t matter. Harvard Business Review 81 (5) 41-49. 3) Brown, J.S.; Hagel, J.III; Varian, H; Carr, N. (2003) Does IT Matter? Letters to the Editor. Harvard Business Review 81 (7), 109-112. 4) Markus, M.L. & Benjamin R.I. (1997) The magic bullet theory in IT-enabled transformation, Sloan Management Review 1997 Winter, 55-68. 5) Choi, Byounggu and Lee, Heeseok, (2003) An empirical investigation of KM styles and their effect on corporate performance, Information & Management 6) Ikujiro Nonaka and Ryoko Toyama (2003) The knowledge-creating theory revisited: knowledge creation as a synthesizing process, Knowledge Management Research & Practice, Vol. 1, pp. 2–10. 7) Christensen, Peter Holdt (2007) Knowledge sharing: moving away from the obsession with best practices. Journal of Knowledge Management, 11(9) 36-47. 8) Daft, Richard L.; Robert H. Lengel (1986) Organizational Information Requirements, Media Richness and Structural Design. Management Science; May 1986, Vol. 32 Issue 5, p554, 18p. 9) Ojetanki K. Ngwenyama; Allen S. Lee (1997) Communication Richness in Electronic Mail: Critical Social Theory and the Contextuality of Meaning. MIS Quarterly, Vol. 21, No. 2. (Jun., 1997), pp. 145-167. 10) Newell, Sue, Huang, J.C., Galliers Robert D., Pan, S.L. (2003) Implementing enterprise resource planning and knowledge management systems in tandem: fostering efficiency and innovation complementarity. Information and Organization Vol. 13, No. 1, pp. 25-52. 11) Newell, Sue, Pan, S., Galliers, Robert, Huang, J. (2001) The myth of the boundaryless organization: Limitations of collaborative technologies in global firms. Communications of the ACM, Vol. 44, No 12, pp. 74–76. 12) Pan, S.L., Leidner, D.E. (2003) Bridging communities of practice with information technology in pursuit of global knowledge sharing. Journal of Strategic Information Systems 12 (1) 71–88. 13) Suchman, Lucy (1995) Making Work Visible. Communications of the ACM, September 1995, Vol. 38, No. 9, pp. 56-64. 14) Alf Westelius and Pär Mårtensson (2004) The Midas Touch in Knowledge Management Projects – Beware, Your Wish Could Come True, The Electronic Journal of Knowledge Management, 2(2) 35-44, available online at www.ejkm.com. 15) Westelius, Alf (2006) Muddling through – the life of a multinational, strategic enterprise systems venture at BT Industries. Linköping Electronic Articles in Computer and Information Science, Vol. 10, No. 1. Linköping University Electronic Press, Linköping, Sweden. 16) Alf Westelius and Pablo Valiente (2006) Bringing the Enterprise System to the Frontline - Intertwining Computerised and Conventional Communication at BT Europe. In Unwired Business: Cases in Mobile Business, Stuart J. Barnes and Eusebio Scornavacca (Eds.), IRM Press, Hershey. 17) Ke, Weiling; Wei, Kwok Kee (2004) SUCCESSFUL E-GOVERNMENT IN SINGAPORE, Communications of the ACM; Jun2004, Vol. 47 Issue 6, p95, 5p
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
UPG2
PRA2
UPG5

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
UPG2
PRA2
Diskussioner och projektarbete
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
UPG2
PRA2
Diskussioner och projektarbete
2.3 Systemtänkande
X
Grundläggande synsätt inom ämnesområdet
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
UPG2
PRA2
UPG5
Kritiskt tänkande är en kärnpunkt i kursen
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
Ansvar, pålitlighet och professionellt uppträdande
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X

                            
3.2 Kommunikation
X
PRA2

                            
3.3 Kommunikation på främmande språk
X

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
UPG2
PRA2
Centralt i diskussioner av strategi
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
UPG2
PRA2
UPG5
Centralt i diskussioner av strategi
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
PRA2
Föremål för analys, inte eget genomförande
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
X
PRA2
Föremål för analys, inte eget genomförande
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
PRA2

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
PRA2

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.