Civilingenjörsprogram i industriell ekonomi - internationell, 300 hp

Master of Science in Industrial Engineering and Management - International, 300 credits

6CIEI

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Studietakt

Helfart

Syfte

  • En civilingenjör i Industriell ekonomi - internationell (Ii) från Linköpings universitet ska med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande. Ii-aren ska besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen teknisk-ekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärdisciplinära problem i syfte att utveckla industriella verksamheter.
  • Ii-programmet vid Linköpings universitet ska vara den nationellt ledande utbildningen som med internationell erfarenhet genom obligatoriska utlandsstudier integrerar teknik och matematik med ekonomi och ledarskap. Denna kombination definierar begreppet ”industriell ekonomi” vid LiU.
  • Kurserna i såväl ekonomiska som tekniska fördjupningar ska vara i nivå med internationellt framstående utbildningar inom respektive discipliner.
  • Industriell ekonomi - internationell vid Linköpings universitet ska vara det självklara valet för både studenter och näringsliv. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från programmet industriell ekonomi - internationell ha följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

En Ii-ingenjör från Linköping ska med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande i en internationell miljö. Ii-ingenjören ska besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen teknisk-ekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera och lösa komplexa tvärdisciplinära problem i syfte att utveckla industriella verksamheter såväl i Sverige som inom språkområdet.

Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen

En Ii-ingenjör har en stark grund i matematik vilket innefattar gedigna matematiska kunskaper i ämnen såsom analys och linjär algebra samt grundläggande kunskaper inom miljö, hållbar utveckling och mekanik. Ii-ingenjören har gedigen förmåga att tillämpa kunskaper i matematisk statistik och optimeringslära på verkliga problem och kan beskriva, matematiskt formulera och kritiskt värdera modeller inom olika tekniska tillämpningar, på svenska och det valda inriktningsspråket.

Kunskaper i grundläggande teknikvetenskapliga ämnen

En Ii-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom industriell ekonomi samt något av teknikområdena bioteknik, datateknik, energiteknik, maskinteknik eller systemteknik. Detta innebär att Ii-ingenjören, på svenska och det valda inriktningsspråket:

  • har kunskaper i såväl kvalitativa som kvantitativa metoder inom bland annat ekonomisk analys, produktionsekonomi och industriell organisation.
  • kan förstå och använda begrepp, teorier och metoder för att beskriva och analysera tekniska system. Detta innefattar också algoritmiska metoder för att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd.
  • kan utifrån ovanstående kunskaper beskriva, strukturera, abstrahera, modellera och lösa problem med vetenskapliga begrepp och modeller inom ovanstående teknikområden.

Fördjupade kunskaper, metoder och verktyg i något/några teknik- och natruvetenskapliga ämnen

En Ii-ingenjör har fördjupade kunskaper inom något av teknikområdena bioteknik, datateknik, energiteknik, maskinteknik eller systemteknik då respektive område innefattar såväl grundläggande som avancerade kurser.

En Ii-ingenjör har väsentligt frödjupade kunskaper inom industriell ekonomi då grundkurser på kandidatnivå följs av en specialisering på avancerad nivå.

Inom ovanstående områden kan Ii-ingenjören, på svenska och det valda inriktningsspråket:

  • Analysera komplexa problemställningar med utgångspunkt i ämnesrelaterad teori och praktisk kunskap.
  • Relatera och syntetisera olika teoretiska perspektiv och utforma egna analysmodeller.
  • Tillämpa vetenskapligt förankrade verktyg och modeller på teknikbaserade företag.
  • Kritiskt granska och analysera strategier, metoder, tillvägagångssätt och tekniker som tillämpas i teknikbaserade företag.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

En Ii-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dess giltighet. En Ii-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. Ii-ingenjören har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på hållbarhet, yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att Ii-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.

Analystiskt tänkande och problemlösning

Ii-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och teknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

En Ii-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. Ii-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.

Systemtänkande

Ii-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla industriella system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar och avvägningar.

Förhållningssätt, tänkande och lärande

En Ii-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. Ii-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

Etik, likabehandling och ansvarstagande

Ii-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

En Ii-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. Ii-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera industriella utvecklingsprojekt.

Ii-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska samt på det valda inriktningsspråket. 

Arbete i grupp

Ii-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.

Kommunikation

Ii-ingenjören ska på ett förtroendeingivande sätt kunna kommunicera skriftligt och muntligt med olika intressenter med varierande teknisk kunskap.

Kommunikation på främmande språk

Den ovan beskrivna kommunikationen ska även kunna ske på engelska och det valda inriktningsspråket.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav

En Ii-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.

Ii-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik och har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. Ii-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

En Ii-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En Ii-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.

Företags- och affärsmässiga villkor

En Ii-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.

Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

Ii-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.

Att konstruera produkter och system

Ii-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. Ii-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

Att realisera produkter och system

En Ii-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

Att ta i drift och använda produkter och system

En Ii-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. 

Innehåll

Utbildningens 300 hp är fördelade på följande sätt i normalfallet:

  • Matematik 50 hp
  • Industriell ekonomi 140 hp
  • Övrig teknik 90 hp
  • Språk/kultur 20 hp

Flertalet av kurserna samläses med industriell ekonomiprogrammet. För området språk/kultur är samtliga poäng obligatoriska.

Programmet Industriell ekonomi - internationell innehåller en teknisk inriktning och en masterprofil för att erhålla fördjupade kunskaper inom valda områden. Kombinationen av teknisk inriktning, masterprofil samt valet av övriga kurser ger den studerande en individuellt utformad utbildning.

Utbildningen under termin 1 och 2 består av gemensamma kurser och språkundervisning på inriktningsspråket. Termin 3 och 4 består av gemensamma kurser, språkundervisning på inriktningsspråket och inledande kurser till teknisk inriktning som väljs inför termin 4.

Den tekniska inriktningen fortsätter under den obligatoriska utlandsvistelsen som genomförs under termin 5 och 6 (när så är lämpligt kan även annan tidpunkt för utlandsstudierna komma ifråga). Utlandsåret tillbringas på en av de välrenommerade högskolor som tekniska högskolan samarbetar med (se vidare under Generella bestämmelser om regler för utlandsstudier).

Därefter sker val av masterprofil från och med termin 7. Språkundervisningen fortgår under termin 7.

Inriktningar

Inför utbildningens fjärde termin väljs teknisk inriktning. Syftet med den tekniska inriktningen är att ge möjlighet att fördjupa sig inom ett valt tekniskt område. Varje teknisk inriktning innehåller ett antal obligatoriska kurser, ett examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) samt ett antal valbara kurser. Studentens val av kurser inom inriktningen kan begränsas på grund av otillräckliga förkunskaper.

Den totala omfattningen på de tekniska inriktningarna är minst 70 hp.

Inom utbildningsprogrammet Industriell ekonomi - internationell finns följande tekniska inriktningar:

  • Bioteknik /Biotechnical Engineering/
  • Datateknik /Computer Science and Engineering/
  • Energiteknik /Energy Engineering/
  • Maskinteknik /Mechanical Engineering/
  • Systemteknik /Electrical Engineering/ ​

 

Profiler

Inför den sjunde terminen på programmet väljer studenten masterprofil. Den totala omfattningen på masterprofilen är minst 60 hp på avancerad nivå inklusive examensarbete.

Inom utbildningen erbjuds följande masterprofiler med huvudområde industriell ekonomi:

  • Digitalisering och management /Digitisation and Management/
  • Finans /Finance/
  • Industriell marknadsföring /Industrial Marketing/
    Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Industriell marknadsföring ska ingå i examen.
  • Projekt, innovation och entreprenörskap /Project, Innovation and Entrepreneurship/
  • Kvalitets- och verksamhetsutveckling /Quality Technology and Management/
    En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Kvalitets- och verksamhetsutveckling ska ingå i examen.
  • Logistik och supply chain management /Logistics and Supply Chain Management/
    En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för Logistik och supply chain management ska ingå i examen.
  • Produktionsledning /Operations Management/
  • Strategi och styrning /Strategic Management and Control/

 

Det är även möjligt, efter beslut av programnämnden, att välja en individuell masterprofil inom något av följande huvudområden:

  • Datateknik /Computer Science and Engineering/
  • Elektroteknik /Electrical Engineering/
  • Energi- och miljöteknik /Energy and Environmental Engineering/
  • Maskinteknik /Mechanical Engineering/
  • Tillämpad matematik /Applied Mathematics/

 

Notera att examenskravet på minst 30 hp inom huvudområde Industriell ekonomi på avancerad nivå gäller även den som väljer ett annat huvudområde för sin masterprofil.

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i block om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. 

I flertalet kurser på på programmet Industriell ekonomi - internationell tränas och praktiseras gruppdynamik, kommunikationsfärdigheter, presentationsteknik, projektledning och ledarskap, och undervisningen bedrivs ofta i projektform.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara och frivilliga. Kurser som ingår i en inriktning eller profil får ingå som valbara kurser i examen även för studenter med annan inriktning/profil. Frivillig kurs ingår ej i utbildningsprogrammet. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 samt för respektive språkinriktning: Franska 3, Spanska 3, Tyska 3, Japanska 3, Kinesiska 3 (Mandarin)
eller
Fysik B, Kemi A, Matematik E samt för respektive språkinriktning steg 3: Franska, Spanska, Tyska, Japanska, Kinesiska (Mandarin)
(Områdesbehörighet A9/9)

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

    • För att få påbörja kandidatprojekt inom ett civilingenjörsprogram (ej obligatoriskt för civilingenjörsexamen inom Industriell ekonomi - internationell, se även under rubriken Självständigt arbete nedan för mer information) ska den studerande ha:
      • minst 90 hp godkänt från programplanens kurser under termin 1-4 (frivilliga kurser räknas ej in). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen innan kandidatprojektet ska utföras.
      • slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för aktuell kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen innan kandidatprojektet ska utföras.
    • För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras.
    • För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 högskolepoäng inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser i termin 1 till och med 6 är avslutade samt 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet. 

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) inom vald teknisk inriktning bör utföras under termin 6 men är ej obligatoriskt för civilingenjörsexamen inom Industriell ekonomi - internationell. Kandidatprojekt måste dock utföras om kandidatexamen ska kunna tas ut. Kandidataprojekt ska då utföras inom vald teknisk inriktning. Huvudområde för kandidatexamen för studerande på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi - internationell är teknik.

    Examensarbete på masternivå utförs under termin 10. Examensarbetet ska utföras inom vald masterprofil. Tillåtna huvudområden för masterexamen i samband med civilingenjörsexamen från programmet Industriell ekonomi - internationell är industriell ekonomi, datateknik, elektroteknik, energi- och miljöteknik, maskinteknik samt tillämpad matematik.

    Examenskrav

    För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi - internationell, 300 hp, ska studenten, med godkänt resultat, ha fullgjort:

    • Samtliga obligatoriska kurser från programplanen.
    • Minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser från programplanen.
    • Teknisk inriktning om minst 70 hp.
    • Utlandsstudier om ett läsår (60hp) varav minst 30 hp ska vara utförda på inriktningsspråket och tillgodoräknat i programmet.
    • Minst 90 hp på avancerad nivå (A). Däri ska ingå:
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom vald masterprofil.
      • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom vald masterprofil.
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområde Industriell ekonomi.
    • Valbara kurser från programplanen så att kravet på minst 300 hp uppnås, dock inga valbara kurser inom språk/kultur.
    • Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. 

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

    Examensbenämning på engelska

    Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits

    Särskild information

    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på respektive institution. För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Termin 1 HT 2020

    Termin 2 VT 2021

    Termin 3 HT 2021

    Termin 4 VT 2022

    Termin 5 HT 2022

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TPPE13 Produktionsekonomi 6 G2X 1 O
    TSRT22 Reglerteknik 6 G2X 4 O
    TEIO91 Projektledning 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    För I/Ii: kursen ges på distans och kan läsas istället för TEIO04.
    Period 2
    TEIO04 Projektledning 6 G2X 2 O
    TEIM13 Interkulturell kommunikation 6 G1X 4 V
    TEIO91 Projektledning 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    För I/Ii: kursen ges på distans och kan läsas istället för TEIO04.
    Inriktning: Teknisk inriktning Biologiska resurser och hållbart nyttjande
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFBI22 Cellbiologi och mikrobiella processer 6 G1X 3 O
    Period 2
    TKMJ35 Industriell ekologi för ökad resurseffektivitet 6 G2X 3 O
    NBIB45 Fysiologiska principer och etik 6 G1X 1 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Datateknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSEA52 Digitalteknik 6* G1X 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE22 Datastrukturer och algoritmer 6 G2X 3 V
    Period 2
    TDTS10 Datorarkitektur 6 G1X 3 O
    TSEA52 Digitalteknik 6* G1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk inriktning Energiteknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMMV11 Strömningslära och värmeöverföring 6 G2X 2 O
    TMMV61 Tillämpad energiteknik 6* G2X 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TMMV61 Tillämpad energiteknik 6* G2X 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ39 Resurseffektiva produkter och produktion 6 G2X 1 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Maskinteknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMHL22 Hållfasthetslära 6 G2X 3 O
    TMKM86 Konstruktionsmaterial 6* G2X 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TMKM86 Konstruktionsmaterial 6* G2X 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMMI46 Industriell automation 6 G2X 1 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Systemteknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSDT84 Signaler och system samt transformer 8* G2X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSTE95 Elektronik 4 G1X 3 V
    Period 2
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSDT84 Signaler och system samt transformer 8* G2X 3 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 6 VT 2023

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIM32 Industriell marknadsföring 6 G2X 4 O
    Period 2
    TPTE06 Praktik 6 G1X - F
    Inriktning: Teknisk inriktning Biologiska resurser och hållbart nyttjande
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFBI23 Ekologi och miljö 6 G1X 3 O
    TFBI24 Kandidatprojekt bioteknik 18* G2X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TFBI24 Kandidatprojekt bioteknik 18* G2X 2/3/4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk inriktning Datateknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD81 Databasteknik för kandidatprojekt 6* G2X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD83 Kandidatprojekt datateknik 18* G2X 1/3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDD12 Databasteknik 6 G2X 4 O
    TDDD81 Databasteknik för kandidatprojekt 6* G2X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD83 Kandidatprojekt datateknik 18* G2X 1/3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk inriktning Energiteknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMMV58 Modellering och simulering av energi- och värmeöverföringsförlopp 6 G2X 1 O
    TMMV16 Kandidatprojekt energiteknik 18* G2X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TMMV16 Kandidatprojekt energiteknik 18* G2X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk inriktning Maskinteknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMMV04 Termodynamik 6 G1X 2 O
    För kull 2021 kommer TMHL22 ligga i denna period.
    TMPS32 Kandidatprojekt maskinteknik 18* G2X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TMPS32 Kandidatprojekt maskinteknik 18* G2X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk inriktning Systemteknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSBB18 Inbyggda perceptionssystem 6 G2X 3 O
    TSEA56 Elektronik kandidatprojekt 16* G2X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TSKS10 Signaler, information och kommunikation 4 G2X 3 O
    TSEA56 Elektronik kandidatprojekt 16* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 7 HT 2023

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    THTY18 Teknisk kommunikation på tyska III 6* G2X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAMS32 Stokastiska processer 6 A1X 1 V
    TAMS46 Sannolikhetslära, fortsättningskurs 6 A1X 3 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TAOP34 Optimering av stora system 6 A1X 3 V
    TATA34 Analys, överkurs 6* G2X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA44 Vektoranalys 4 G1X 1 V
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    THTY18 Teknisk kommunikation på tyska III 6* G2X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAOP04 Matematisk optimering 6 A1X 4 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TATA34 Analys, överkurs 6* G2X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA45 Komplex analys 6 G2X 1 V
    TDDD07 Realtidssystem 6 A1X 4 V
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA96 Fysiken bakom tekniken 6 G2X 4 V
    Inriktning: Masterprofil Digitalisering och management
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDEI72 Strategi och digitalisering - teknik, standarder och nätverkseffekter 6 A1X 4 O
    TDEI13 Affärssystem: process och implementering 6 A1X 2 V
    Period 2
    TDEI21 Strategisk organisatorisk IT-användning - workflow och knowledge management 6 A1X 4 O
    TDEI19 Ekonomisk styrning 6 A1X 2 V
    Inriktning: Masterprofil Finans
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TPPE17 Corporate Finance 6 G2X 4 V
    Period 2
    TPPE29 Finansiella marknader och instrument 6 A1X 2 O
    Inriktning: Masterprofil Industriell marknadsföring
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIE72 Affärsstrategier 6 A1X 4 V
    Period 2
    TEIE42 Industriell försäljning 6 A1X 4 O/V
    Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Industriell marknadsföring skall ingå i examen.
    TEIM10 Industriell tjänsteutveckling 6 A1X 2 O/V
    För I och Ii: Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Industriell marknadsföring skall ingå i examen.
    Inriktning: Masterprofil Kvalitets- och verksamhetsutveckling
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMQU03 Offensiv kvalitetsutveckling, gk 6 G2X 2 O
    Period 2
    TMQU12 Lean Production 6 A1X 2 V
    Inriktning: Masterprofil Logistik och supply chain management
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TETS37 Grundläggande logistik 6 G2X 4 O
    TETS23 Inköp 6 A1X 2 V
    Period 2
    TETS27 Supply Chain Logistics 6 A1X 2 O/V
    Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen ska ingå i examen
    Inriktning: Masterprofil Produktionsledning
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TPPE16 Produktionsstrategier 6 A1X 2 O
    Period 2
    TPPE76 Flödesplanering och -styrning 6 A1X 4 V
    Inriktning: Masterprofil Projekt, innovation och entreprenörskap
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 O
    TEIO07 Avancerad projektverksamhet 6 A1X 4 V
    TKMJ49 Miljödriven affärsutveckling 6* A1X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TKMJ49 Miljödriven affärsutveckling 6* A1X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Masterprofil Strategi och styrning
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIE72 Affärsstrategier 6 A1X 4 O
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 V
    TKMJ49 Miljödriven affärsutveckling 6* A1X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TPPE16 Produktionsstrategier 6 A1X 2 V
    Period 2
    TDEI19 Ekonomisk styrning 6 A1X 2 O
    TDEI21 Strategisk organisatorisk IT-användning - workflow och knowledge management 6 A1X 4 V
    TEIE42 Industriell försäljning 6 A1X 4 V
    Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Industriell marknadsföring skall ingå i examen.
    TKMJ49 Miljödriven affärsutveckling 6* A1X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk inriktning Biologiska resurser och hållbart nyttjande
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TKMJ31 Biofuels for Transportation 6 A1X 1 V
    Period 2
    NBID31 Modelling of Biological Systems 6 A1X 3/4 O
    Inriktning: Teknisk inriktning Datateknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDC88 Programutvecklingsmetodik 12* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2X 3 V
    TDDD23 Design och programmering av datorspel 6 A1X 2 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDC88 Programutvecklingsmetodik 12* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 V
    TSKS33 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1X 3 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Energiteknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMES27 Modellering av energisystem 6 A1X 3 V
    TMMV18 Fluidmekanik 6 A1X 1 V
    Period 2
    TMES17 Building Energy Systems 6 A1X 3 V
    TMES45 Energiplanering och modellering av stadsdelar 6 A1X 4 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Maskinteknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 V
    TMKM16 Hållbara materialval 6 A1X 4 V
    TMKT80 Träteknik - Material 6 G2X 2 V
    TMPS33 Virtuell produktion 6 A1X 4 V
    TMPS35 Framtidens fabriker 6 A1X 3 V
    TMPT03 Produktionsteknik, fk 6 G2X 2 V
    Period 2
    TMHP03 Tekniska system 6 A1X 4 V
    TMKA11 Modellbaserad utveckling av system-av-system 6 A1X 3 V
    TMKM90 Konstruktionsmaterial - deformationer och brott 6 A1X 2 V
    TMKT39 Maskinelement 6 G2X 2 V
    TMKT71 Affektiv produktutveckling 6 A1X 2 V
    TMPR01 Träteknik - Produktframtagning 6 G2X 1 V
    TMPS31 Hållbar produktion 6 A1X 1 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Systemteknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1X 4 V
    TSDT14 Signalteori 6 A1X 1 V
    TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1X 2 V
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
    Period 2
    TMKA11 Modellbaserad utveckling av system-av-system 6 A1X 3 V
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB21 Beräkningsfotografi 6 A1X 4 V
    TSEA81 Datorteknik och realtidssystem 6 A1X 4 V
    TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 V
    TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS33 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1X 3 V
    TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 V

    Termin 8 VT 2024

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIE06 Integrerad företagsplanering 6* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAMS29 Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller 6 A1X 3 V
    TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD57 Fysisk interaktion och spelprogrammering 6 A1X 1 V
    TDDD97 Webbprogrammering 6 G2X 3 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Kursen är inställd 2023
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIE88 Datajuridisk översiktskurs 4 G1X 1 V
    TFYA62 Introduktion till biosensorteknik 6 G2X 4 V
    TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1X 2 V
    TGTU94 Teknik och etik 6 G1X 1 V
    Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara.
    TVCB11 Cellbiologisk metodik 6 G2X 1/4 V
    Period 2
    TEIE06 Integrerad företagsplanering 6* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC78 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1X 2 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Kursen är inställd 2023
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE13 Affärsrätt 6 G1X 2 V
    TGTU84 Mångfald och genus inom teknikutveckling 6 G1X 4 V
    TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1X 4 V
    Inriktning: Masterprofil Digitalisering och management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDEI71 Digitalisering, affärsekologier och affärsmodeller 6 A1X 4 O
    Period 2
    TDEI35 Strategisk ekonomistyrning: Modeller för en stärkt konkurrenskraft 6 A1X 2 V
    Inriktning: Masterprofil Finans — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TPPE32 Finansiell riskhantering 6 A1X 2 O
    För kull 19 ingår TAMS29 och TAMS32 som valbara kurser i Finansprofilen istället
    TAMS29 Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller 6 A1X 3 V
    Period 2
    TPPE33 Portföljförvaltning 6 A1X 2 V
    För kull 19 ingår TAMS29 och TAMS32 som valbara kurser i Finansprofilen istället
    Inriktning: Masterprofil Industriell marknadsföring — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIM09 Internationellt företagande 6 A1X 2 O/V
    För I och Ii: Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Industriell marknadsföring skall ingå i examen.
    Period 2
    TEIM07 Industriell marknadsanalys 6 A1X 2 O
    Inriktning: Masterprofil Kvalitets- och verksamhetsutveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TETS56 Logistik och kvalitet inom vården 6 A1X 4 V
    TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1X 2 V
    Period 2
    TMQU04 Six Sigma Quality 6 A1X 2 O/V
    En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.
    TMQU13 Kundfokuserad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1X 4 O/V
    En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.
    Inriktning: Masterprofil Logistik och supply chain management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TETS57 Logistikanalys 6 A1X 2 O/V
    Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen ska ingå i examen
    TETS56 Logistik och kvalitet inom vården 6 A1X 4 V
    Period 2
    TETS36 Hållbara logistiksystem 6 A1X 4 O/V
    Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen ska ingå i examen
    Inriktning: Masterprofil Produktionsledning — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TPPE78 Kvantitativa modeller och analys inom verksamhetsstyrning 6 A1X 1 V
    Period 2
    TPPE74 Design och utveckling av produktionsverksamhet 6 A1X 4 O
    Inriktning: Masterprofil Projekt, innovation och entreprenörskap — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1X 4 V
    Period 2
    TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1X 2 V
    TEIO41 Corporate Social Responsibility 6 A1X 3 V
    Inriktning: Masterprofil Strategi och styrning — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIM09 Internationellt företagande 6 A1X 2 V
    För I och Ii: Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Industriell marknadsföring skall ingå i examen.
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1X 4 V
    Period 2
    TEIM07 Industriell marknadsanalys 6 A1X 2 V
    TETS36 Hållbara logistiksystem 6 A1X 4 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Biologiska resurser och hållbart nyttjande — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NBIB35 Miljövård 6 G1X 2/3/4 V
    TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar 6 G2X 4 V
    TKMJ47 Miljösystemanalytiska verktyg 6* A1X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TKMJ47 Miljösystemanalytiska verktyg 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk inriktning Datateknik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    TDDB68 Processprogrammering och operativsystem 6 G2X 3 V
    TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1X 3 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1X 3 V
    TDTS04 Datornät och distribuerade system 8 G2X 2 V
    Period 2
    TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1X 3 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1X 2 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1X 3 V
    TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1X 1 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Energiteknik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TKMJ55 Industriell ekologi 6 A1X 1 V
    TMES21 Industrial Energy Systems 6 A1X 3 V
    TMES41 Strategisk utveckling av hållbara energisystem 6 A1X 1 V
    TMMV08 Beräkningsmetoder i strömningslära 6 A1X 3 V
    Period 2
    TMES43 Analys och modellering av industriella energisystem 6 A1X 3 V
    TMKT83 Småskalig förnybar energiomvandling 6 A1X 4 V
    TMMV07 Beräkningsmetoder i strömningslära, fk 6 A1X 4 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Maskinteknik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMKA13 Träteknik - Innovation 6 A1X 1 V
    TMKT48 Konstruktionsoptimering 6 A1X 3 V
    TMKT74 Avancerad CAD 6 A1X 4 V
    TMMS21 Mekatronik 6 G2X 1 V
    TMPS22 Monteringsteknik 6 A1X 3 V
    Period 2
    TMHL24 Hållfasthetslära - Dimensioneringsmetoder 6 G2X 1 V
    TMKO06 Biopolymerer och biokompositer 6 A1X 2 V
    TMKT57 Produktmodellering 6 A1X 3 V
    TMKT77 Systemsäkerhet 6 A1X 4 V
    TMME11 Markfordonsmekanik 6 A1X 1 V
    TMPS27 Produktionssystem 6 A1X 3 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Systemteknik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK08 Datakompression 6 A1X 2 V
    TSKS13 Trådlös kommunikation 6 A1X 4 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
    TSRT09 Reglerteori 6 A1X 3 V
    Period 2
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK38 Bild- och ljudkompression 6 A1X 4 V
    TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
    TSKS14 Flerantennkommunikation 6 A1X 3 V
    TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1X 1 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V

    Termin 9 HT 2024

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAMS39 Multivariat statistik 6 A1X 4 V
    Varannatårskurs. Kursen ges udda år.
    Period 2
    TAOP18 Optimering av försörjningskedjor 6 A1X 1 V
    TDDB44 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
    TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
    TMES51 Internationella energimarknader 6 A1X 2 V
    Inriktning: Masterprofil Digitalisering och management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 2
    TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter 6 A1X 4 V
    Inriktning: Masterprofil Finans — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TPPE53 Finansiell värderingsmetodik 6 A1X 2 O
    TPPE66 Företagsvärdering 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TPPE61 Finansiell optimering 6 A1X 2 O
    TPPE66 Företagsvärdering 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Masterprofil Industriell marknadsföring — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIM04 Industriella marknads- och teknikstrategier 12* A1X 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TEIM04 Industriella marknads- och teknikstrategier 12* A1X 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Masterprofil Kvalitets- och verksamhetsutveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMQU27 Kvalitetsutveckling - projektkurs 12* A1X 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU47 Kvalitetsutveckling och robust konstruktion 6 A1X 4 V
    Period 2
    TMQU27 Kvalitetsutveckling - projektkurs 12* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Masterprofil Logistik och supply chain management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TETS38 Logistikprojekt 12* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1X 3 V
    Period 2
    TETS38 Logistikprojekt 12* A1X 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TETS31 Logistikstrategier 6 A1X 4 V
    Inriktning: Masterprofil Produktionsledning — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TPPE73 Produktionsledningsprojekt 12* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1X 3 V
    Period 2
    TPPE73 Produktionsledningsprojekt 12* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Masterprofil Projekt, innovation och entreprenörskap — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO89 Innovation och entreprenörskap - projektkurs 12* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TEIO89 Innovation och entreprenörskap - projektkurs 12* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Masterprofil Strategi och styrning — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEAE12 Strategisk analys och metoder för strategisk förändring 12* A1X 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDEI72 Strategi och digitalisering - teknik, standarder och nätverkseffekter 6 A1X 4 V
    Period 2
    TEAE12 Strategisk analys och metoder för strategisk förändring 12* A1X 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE18 Hållbara värdekedjor 6 A1X 4 V
    TEIM10 Industriell tjänsteutveckling 6 A1X 2 V
    För I och Ii: Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Industriell marknadsföring skall ingå i examen.
    TMQU12 Lean Production 6 A1X 2 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Biologiska resurser och hållbart nyttjande — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1X 3 V
    Period 2
    NBID79 Ekosystemtjänster inom CSR och bevarandebiologi 6 A1X 1 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Datateknik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 V
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1X 1 V
    TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TMKA11 Modellbaserad utveckling av system-av-system 6 A1X 3 V
    Inriktning: Teknisk inriktning Energiteknik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TKMJ31 Biofuels for Transportation 6 A1X 1 V
    TMMV59 Tillämpning av beräkningsmetoder i strömningslära 6 A1X 2 V
    TMPE10 Projektkurs avancerad - systemanalys inom energi- och miljösystemområdet 12* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TMPE10 Projektkurs avancerad - systemanalys inom energi- och miljösystemområdet 12* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk inriktning Maskinteknik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMKT79 Kollaborativ multidisciplinär designoptimering 6 A1X 2 V
    TMPM08 Projektkurs avancerad - Industriell produktion 12* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TKMJ32 Integrerad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1X 3 V
    TMKA03 Industridesign 6 G2X 1 V
    TMPM08 Projektkurs avancerad - Industriell produktion 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk inriktning Systemteknik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
    TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1X 1 V
    Period 2
    TSRT08 Optimal styrning 6 A1X 3 V

    Termin 10 VT 2025

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Regelverk för obligatoriska utlandsstudier för Ii & Yi via Tekniska högskolan vid Linköpings universitets (LiTH:s) utbytesavtal

    Studerande på civilingenjörsprogrammen Industriell ekonomi - internationell (Ii) och Teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Yi) ska förlägga ett läsår till ett universitet beläget i det aktuella språkområdet for den studerandes inriktning. Av de 60 hp som utlandsåret omfattar ska minst 30 hp vara utförda på inriktningsspråket och kunna tillgodoräknas i programmet. Regelverket för de obligatoriska utlandsstudierna finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/755476. 

    Programmens upplägg och organisation

    Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

    Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

    • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
    • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
    • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Examensfordringar

    För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Examina. 

    Högskolelagen 1 kap. 8 §:
    Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

    • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
    • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
    • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

    Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

    • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
    • följa kunskapsutvecklingen, och
    • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

    Examen inom ett program

    Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

    Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd

    Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

    För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645. 

    Antagning till senare del av program

    Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten. 

    Studieuppehåll

    Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär, https://www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-studieuppehall?l=sv. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet. 

    Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

    Avbrott på program

    Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

    Kurser inom utbildningsprogram

    I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna ska detta ansökas om till programnämnden.

    Frivilliga kurser

    De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.

    Kurser på annat program eller forskarutbildningskurser

    För att inkludera kurser från annat program eller forskarutbildningskurser i examen måste den studerande ansöka och få beviljande om detta hos programnämnden. I annat fall ses kursen som frivillig. 

    Vid val av kurs på annat program gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.

    Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig.

    För att ansöka om att få läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

    Studerande på civilingenjörsprogram

    Civilingenjörsstudenter kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

    Studerande på högskoleingenjörsprogram

    Studerande på högskoleingenjörsutbildningarna kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga högskoleingenjörsprogram.  

    Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatprogram

    Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar.  

    Fristående kurser eller kurser på annan fakultet eller annat lärosäte

    För att inkludera fristående kurser eller kurser från annan fakultet eller annat lärosäte i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden.

    Anmälan till programkurser

    Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.

    Anmälan till programkurs som fristående kurs

    Antagning till programkurs som fristående kurs kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella kursen.

    Vid resursbrist kan tekniska fakultetens styrelse besluta om inskränkning i möjligheten att läsa programkurs som fristående kurs.

    Anvisningar för studieplanering

    Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in. 

    Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

    • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
    • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

    Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

    • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
    • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
    • vid antagning till senare del av program,
    • efter genomförda utlandsstudier,
    • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

    Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

    Del av utbildningen utomlands

    Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

    Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.

    Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten.

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

    Avbrott på kurs

    Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
    tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

    Inställd kurs

    Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Tentamen

    Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti 

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

    När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

    Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
      ** markerar att tentan ges för näst sista gången
      * markerar att tentan ges för sista gången 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Regler för omprov

    För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

    Betyg

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    3. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment

    1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    2. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
    3. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    4. Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

    Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

    Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information och länkar till kursplan, anmälan, reflektionsdokument mm finns på www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

    Allmänna bestämmelser

    För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

    Mål

    Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv. Länkar till kursplanerna finns under Utbildningar (Civilingenjörsutbildning eller Masterutbildning). 

    Omfattning

    Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

    Miljö där examensarbetet genomförs

    Arbetet utförs som :

    • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
    • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
    • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

    Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

    Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på http://www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

    Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

    Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

    Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

    Val av examensarbete

    Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

    I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

    Påbörjande av examensarbete

    Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.

    Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-exjobb?l=sv. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

    Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från studievägledningen som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.

    Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

    Examensarbete tillsammans med annan studerande

    I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

    Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

    Examinator

    Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor samt ha kompetens att examinera examensarbete inom aktuellt huvudområde och vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.

    Examinator skall:

    • före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av studievägledare och delges examinator
    • kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
    • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
    • godkänna/underkänna planeringsrapport
    • godkänna/underkänna halvtidskontroll
    • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
    • i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
    • godkänna arbetet för framläggning
    • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
    • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
    • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
    • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=Godkänd, U=Underkänd)

    I de fall examensarbete utförs gemensamt av två studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i respektive huvudområde tillsättas.

    Handledare

    Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

    Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

    • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
    • problemformulering och avgränsningar för arbetet
    • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

    Då examensarbetet utförs utanför den tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

    Planeringsrapport

    Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

    • preliminär titel på examensarbetet
    • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
    • en preliminär beskrivning av angreppssätt
    • planerad litteraturbas
    • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

    Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

    Halvtidskontroll

    Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

    1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
    2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
    3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

    Redovisning

    Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

    Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

    Framläggning

    Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid den tekniska fakulteten vid LiU och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

    Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

    Examensarbetesrapport

    Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

    Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

    Opposition

    Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört tre auskultationer. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

    Opponenten skall:

    • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
    • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
    • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

    Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

    Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

    I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat, om skäl föreligger.

    Auskultation

    Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

    Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet.

    Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

    Reflektionsdokument

    Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via https://www.lith.liu.se/examensarbete/reflektionsdokument?l=sv.

    Betyg

    Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

    Rätten till handledning

    Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok. Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas. Examensarbetet behöver dock inte underkännas om det bedöms att det kan slutföras utan ytterligare handledning.

    Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete.

    Kvalitetsansvar

    Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

    Dispens

    Om särskilda skäl föreligger kan respektive programnämnd ge dispens från ovanstående regelverk. T.ex. kan den muntliga oppositionen efter godkännande av programnämnden ersättas med en utförlig skriftlig opposition

    • för internationella studerande då särskilda skäl föreligger
    • för övriga studerande då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet där framlagt och det finns synnerliga skäl

    Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

    • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
    • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

    Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

    Examinator ansöker till programnämnden om dispens för skriftlig opposition. Programnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

    Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

    Allmänna bestämmelser

    I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

    Mål

    Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:

    • Ämneskunskaper
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
      • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
      • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
    • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
      • söka och värdera vetenskaplig litteratur
    • Arbeta i grupp och kommunicera
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
      • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
      • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
    • Ingenjörsmässighet
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
      • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

    Kandidatprojekt under utlandsstudier

    I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

    Påbörjande av kandidatprojekt

    För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras

    Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

    Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.

    Examination

    Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

    Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

    Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

    I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.