Avancerade nätverk, 6 hp

Advanced Networking, 6 credits

TDTS21

Huvudområde

Datateknik Datavetenskap

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Niklas Carlsson

Studierektor eller motsvarande

Patrick Lambrix

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 30 h
Rekommenderad självstudietid: 130 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CDDD Civilingenjör i datateknik 8 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V
6CDDD Civilingenjör i datateknik (Datorsystem) 8 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V
6CDDD Civilingenjör i datateknik (Kommunikation) 8 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V
6CDDD Civilingenjör i datateknik (Säkra system) 8 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi 8 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi (Datorsystem) 8 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi (Säkra system) 8 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V
6CMJU Civilingenjör i mjukvaruteknik 8 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V
6CMJU Civilingenjör i mjukvaruteknik (Säkra system) 8 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V
6MICS Datavetenskap, masterprogram 2 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V
6MICS Datavetenskap, masterprogram (Datornätverk, distribuerade system och säkerhet) 2 (VT 2022) 1, 2 1, 1 Engelska Linköping, Valla V

Huvudområde

Datateknik, Datavetenskap

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i datateknik
  • Civilingenjörsprogram i informationsteknologi
  • Civilingenjörsprogram i mjukvaruteknik
  • Masterprogram i datavetenskap

Rekommenderade förkunskaper

Grundläggande kurs i datornät. (För LiU studenter motsvarar detta normalt TDTS06, TDDE35/TDDD93, TDTS11, eller TDTS04.)

Lärandemål

Att deltagarna genom teoretiska studier samt utforskning av mätdata får en djupare förståelse för moderna datornätverk, applikationer, och nätverkstjänster. Kursen kompletterar grundläggande nätverkskurser både på djupet och på bredden, och kommer fokusera på nuvarande "hot topics" inom datornätverk. Deltagare kommer efter genomgången kurs att ha erfarenhet av och kunna:

  • i detalj förklara ett brett spektrum av tekniker som används inom datanät
  • med hjälp av konkreta exempel förklara grundläggande nätverksdesignprinciper och skalbarhetsavvägningar
  • förutsäga och förklara hur olika nätverkstekniker på samma eller olika nätverkslager samverkar och påverkar varandra i ett storskaligt system
  • kritiskt utvärdera nätverkstekniker med avseende på systemkrav och baserat på information från aktuell forskning och teknisk dokumentation
  • utforma och genomföra målinriktade försök/studier för att kritiskt utvärdera nätverkstekniker
  • tillämpa grundläggande systemmodeller och analysmetoder för att analysera system och nätverk
  • planera och genomföra en omfattande studie av ett identifierat problem inom ett valt teknikområde, som integrerar kunskap från flera källor (såsom aktuell forskning, teknisk dokumentation och experiment från verkliga datakällor - i vissa fall insamlat av studenterna själva)
  • generalisera och syntetisera information från flera källor (och typer av källor) i datornätområdet för att bilda originella och välmotiverade slutsatser, och
  • baserat på en omfattande studie, presentera och förklara (både muntligt och skriftligt) resultat och kunskap inom ett valt teknikområde, för en publik med liknande generella kunskaper om datornätverk.

 

Kursinnehåll

Det exakta innehållet i kursen varierar något från år till år, för att hålla jämna steg med utvecklingen på området, och för att fokusera på ett urval av de nuvarande "hot topics". Återkommande teman är: grundläggande egenskaper inom datornätverk (t.ex., skalbarhetslager, rik-blir-rikare fenomen,) skalbar systemdesign (t.ex. hierarkisk vs. platt design, flerlagersdesignkonstruktioner,) protokollinteraktioner (t.ex. mellan de grundläggande och kanske mest använda protokollen, såsom HTTP, TCP, IP, och Ethernet, liksom flera applikations/domänspecifika protokoll,) mätning, modellering och analysmetoder baserat på nätverksdata, viktiga moderna datorarkitekturer (t.ex. molntjänster såsom EC2, CDN, Internet routing-arkitekturen i sig, smarta nät, och sociala nätverk).

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen består av både teori (diskussionsföreläsningar, seminarier, och artiklar) och praktisk hands-on träning och utforskning (projektstudie). Det underliggande temat för kursen är att använda data, analys, och experiment för att förstå nätverk och deras tjänster. Kursen har en skriftlig tentamen. Projektet ska resultera i en skriftlig rapport som presenteras i ett seminarium under vilket studenterna kommer att fungera som både presentatörer och opponenter (utvärdera och ge varandra feedback, till exempel för att förbättra rapporter och projekt).
Kursen pågår under hela vårterminen.

Examination

PRA1Projektarbete med muntlig redovisning3.5 hpU, G
TEN1Skriftlig tentamen2.5 hpU, 3, 4, 5
Seminarierna kräver aktivt deltagande.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Påbyggnadskurser: Exjobb eller individuella projekt.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
  • Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution

Institutionen för datavetenskap

Kurslitteratur

Övrigt

  • Forskningsrapporter och annan litteratur (tillgänglig online) som identifieras/presenteras under kursen.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
PRA1 Projektarbete med muntlig redovisning 3.5 hp U, G
TEN1 Skriftlig tentamen 2.5 hp U, 3, 4, 5
Seminarierna kräver aktivt deltagande.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

Nedlagd kurs

För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
  • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
  • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva

Övrigt

Forskningsrapporter och annan litteratur (tillgänglig online) som identifieras/presenteras under kursen.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
E.g., prestanda uträkningar
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
X
X

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
Protokol, system, och arkitekturer
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
Protokol, system, och arkitekturer
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
X
X
X
Current research is central in the course.
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
X
Centralt i kursen
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
X
Forskningsartiklar och projekt arbete ger mycket utrymme för både teori och praktik av experimentellt kunskapsinhämtande
2.3 Systemtänkande
X
X
X
Centralt i kursen
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
X
Planering och problemlösning
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
Grupprojekt
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
Gruppbaserad planering och problemlösning
3.2 Kommunikation
X
Seminarie, diskussioner, och rapport
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
X
Seminarie, diskussioner, och rapport. 
(Course is given in English ...)
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
X
Hållbarhet och ekonomiska (skalbara) lösningar
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
X
X
Systemtänkande centralt
4.4 Att konstruera produkter och system
X
X
Artiklar om design/implementering av systemkomponenter, såväl som projektarbete
4.5 Att realisera produkter och system
X
X
Artiklar om design/implementering av systemkomponenter, såväl som projektarbete
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
X
During the project, students encouraged to build upon existing tools and systems
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
Projektarbete (mini-research project)
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
Projektarbete (mini-research project)
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
Projektarbete (mini-research project)

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.