Civilingenjörsprogram i informationsteknologi, 300 hp

Master of Science in Information Technology, 300 credits

6CITE

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Studietakt

Helfart

Syfte

Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi utbildar civilingenjörer med helhetssyn på tekniken och dess användning i samhället. Med bred teknisk bas i informationsteknologi och datavetenskap, utvecklar och anpassar de utexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi olika lösningar för säkra och användaranpassade system. Lösningarna möjliggör att överföra, strukturera och presentera olika slags information och möta de behov som samhället ställer. Utbildningen ger genom kurser i ämnen som etik, juridik, mångfald, genus, och hållbarhet förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv och verktyg för att kunna möta samhällets och enskilda individers krav på hållbar teknikutveckling som sätter människan i centrum.

Utbildningen präglas av studentcentrerat lärande med samarbete mellan studenterna. Det förbereder dem för ett livslångt lärande genom att de redan under studietiden övar på att själva avgöra vad som behöver läras för att lösa ett givet problem. Utbildningen präglas också av kurser med starka projektinslag. 

Studenterna utvecklar under utbildningen, bl.a. genom den pedagogiska modellen, sina personliga förmågor till samarbete, problemlösning och kommunikation med andra yrkesgrupper. De kan också leda högteknologiska projekt av olika slag. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från informationsteknologiprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter: 

Ämneskunskaper

Kunskaper i grundläggande matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen

Civilingenjörer i Informationsteknologi har en gedigen matematisk kompetens med både kontinuerlig och diskret matematik, matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering samt naturvetenskap anpassat för IT-området. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna kan använda matematiken som verktyg för att beräkna, strukturera, abstrahera och modellera problem inom informationsteknologi.

Utbildningen ger en datateknisk bas i programmering, datastrukturer, operativsystem och datorteknik, samt kunskap och förståelse för utrustning och system för data och multimedia. Ingenjörerna ska behärska ett teknikblock inom informationsteknologi som omfattar:

  • Cybersäkerhet, som handlar om hur informationssystem kan skyddas från angrepp.
  • Datornät, som handlar om nätstrukturer och kommunikationsprotokoll, speciellt Internet.
  • Informationssystem, som handlar om hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerade media.
  • Interaktion, som här handlar om hur människan, baserat på sin kognitiva förmåga och olika designmodeller för interaktion, interagerar med olika typer av gränssnitt.

Fördjupade och väsentligt fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen.

Civilingenjörer i informationsteknologi har fördjupade kunskaper inom informationsteknologi. De har även väsentligt fördjupade kunskaper inom sitt valda huvudområde och har därmed tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.

Civilingenjörerna i informationsteknologi har metodkunskap i sitt valda huvudområde där kunskapen uppnåtts via inslag i kurser under utbildningen samt en väsentligt fördjupad kurs i metodkunskap i nära anslutning till examensarbetet på avancerad nivå.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Genom att utbildningen genomförs i nära samverkan med flera starka forskningsmiljöer har civilingenjören i informationsteknologi god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom valt huvudområde för utbildningen.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning

Utbildningen ger både verktyg och metoder från matematiken som tekniska kunskaper för att identifiera, formulera och modellera komplexa datatekniska problem. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi kan göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. 

Experimenterande och kunskapsbildning

Informationsteknologiutbildningen ger studenterna förmågan att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och genom experimentell implementering av programvara och datorkonstruktion, utvärdera hypoteserna. Det innebär att de färdiga civilingenjörerna kan formulera abstrakta modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera samt redovisa resultat. De har även förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området.

Systemtänkande

Efter utbildningen har civilingenjörerna i informationsteknologi förmågan att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla informationstekniska system och processer. Det innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa, samt göra prioriteringar av avvägningar. Begreppet system här inbegriper sociotekniska, ekonomiska och ekologiska system. Vid analys av dessa kan ingenjören även kritiskt granska hur systemavgränsningar påverkar möjligheter till konsekvensanalys.

Individuella färdigheter och förhållningssätt

De utexaminerade civilingenjörerna visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Det innebär också självkännedom samt förmåga till personligt ledarskap och livslångt lärande. De har även förmågan att planera sin tid och sina resurser.

Professionella färdigheter och förhållningssätt

Civilingenjörerna i informationsteknologi kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande.. Det innebär även att de är medvetna i sin karriärplanering och håller sig informerade om professionens utveckling och samhällets krav på ny kunskap.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

Att arbeta i grupp

De färdiga ingenjörerna är, väl förberedda för att arbeta i och leda grupper. De har kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar och vad som kännetecknar en effektiv grupp. De får därigenom förmågan att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupprojekt, inklusive ett helterminsprojekt, är de färdigexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi förberedda för att agera i olika grupproller. De är redo att växa i projektledarrollen eller andra ansvarsfyllda roller, och har en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.

Att kommunicera

Utbildningen ger goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Det innebär att studenterna efter utbildningen kan presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt, med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift. 

Att kommunicera på främmande språk

Civilingenjörerna i informationsteknologi kan obehindrat läsa texter på engelska inom det egna teknikområdet samt presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav

Att relatera tekniken till samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

Utbildningen ger perspektiv på teknikens betydelse och på den egna rollen som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och lär studenterna beakta hållbar tillämpning av teknik. Civilingenjörer i informationsteknologi ska, för att kunna skapa användarvänlig interaktion, ha kunskap om människans kognitiva processer och kommunikationsförmågor som bas, och ska förstå teknikens roll i samhället utifrån etiska, juridiska, ekologiska och sociala perspektiv.

Att utvärdera företags- och affärsmässiga villkor

Civilingenjörerna i informationsteknologi har, baserat på insikter i affärsmässiga och företagsmässiga villkor, förmågan att utveckla och utvärdera införandet av ny teknik.

Att planera system 

De färdiga civilingenjörerna har kunskaper och färdigheter i att engagera breda grupper av intressenter vid framtagande av systemgränser, mål och behov. De har även färdigheter i att utforma system, produkter och tjänster. I och med detta kan de efter examen medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta, modellera produkter/system samt utvärdera dessa gentemot olika intressentgruppers perspektiv.

Att utveckla system

Civilingenjörer i informationsteknologi har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. De har stora färdigheter i att tillämpa kunskaperna från sina teknikspecialiteter vid utvecklingsarbete.

Att realisera system

En utexaminerad ingenjör från programmet har kunskaper i utformning, design, implementering och test av mjukvarusystem. 

Att ta i drift och använda system

Efter utbildningen har civilingenjörerna i informationsteknologi kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade IT-system. 

Innehåll

Programmet har en obligatorisk del, som ges under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller:

Datavetenskap, datorteknik och systemteknik 

Kurserna i datavetenskap ger en förståelse för programmering, datastrukturer och algoritmer, databaser och processprogrammering. Kurserna i datorteknik och systemteknik ger en grund i digitalteknik, en djupare förståelse för hur datorn och dess komponenter är konstruerade, samt grunderna i signalbehandling och reglerteknik. 

Informationsöverföring, lagring, cybersäkerhet

Kurser i datakommunikation behandlar nätstrukturer och protokoll, databasteknik behandlar hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerad media. Tredje året innehåller programmet ett helterminsprojekt inriktat mot cybersäkerhet.

Ekologisk och social hållbarhet

Kurser i mångfald, genus, etik, juridik och hållbarhet ger bredare och djupare förståelse för informationsteknologi i en samhällskontext

Interaktion

Behandlar människans kontakt via olika typer av gränssnitt, baserat på människans kognitiva förmåga och olika designmodeller. 

Matematik och naturvetenskap

Består dels av kontinuerlig matematik som analys, linjär algebra och transformer, dels av diskret matematik och logik samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering. Naturvetenskapen ges i form av grunderna i mekanik och fysikaliska modeller.

Kommunikation och ledarskap

Muntlig och skriftlig kommunikation behandlas vid flertalet moment under programmets gång med successivt ökande krav på kvalitet och vetenskaplighet. En kurs i ledarskap under tredje året i samband med projektterminen förbereder för en yrkeskarriär med ledarroller.

 

Under de två avslutande åren ges en stor valfrihet för att dels kunna fördjupa sig inom ett informations-, eller datatekniskt område och dels kunna bredda sig genom att välja kurser inom angränsande områden eller kurser för att utveckla yrkesprofessionen.

Inom programmet erbjuds ett antal profiler med ämnesfördjupning. Under dessa två år på den avancerade nivån skall studenten välja kurser så att man uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde, se vidare under rubriken Examenskrav.

Programmets pedagogiska modell

Under den grundläggande delen är den pedagogiska modellen baserad på studentcentrerat lärande, i huvudsak problembaserat lärande (PBL), där basgruppen är en grund för lärandet. I PBL ligger fokus på problemlösningsförmåga, förmåga att självständigt identifiera inlärningsbehov i relation till det aktuella problemet, samt förmåga att samarbeta både i lärande och i problemlösning. 


Basgrupperna innehåller 6-8 studenter och de omformas varje termin; de skapas så att grupperna blir varierade vad gäller bakgrund, ålder, kön och erfarenhet. Varje grupp har en handledare vars uppgift är att underlätta, stödja och stimulera lärandet och samarbetet i gruppen. Handledaren i basgruppen lär därför inte ut; hen styr istället varsamt gruppens eget arbete så att det inriktas mot relevanta kursmål. 


Basgruppen utgår från vinjetter, verklighetsanknutna situationer, som är kortfattat beskrivna i text, bild eller i annan form. 


PBL tränar studenternas förmåga att arbeta självständigt och i grupp; därtill ger arbetsformen träning i att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade kunskaper. 


Under de 3 första åren finns för varje termin en terminssammanhållande kurs. Examinator för kursen har ansvar för helheten av terminen med avseende på samordning och planering av vinjetterna till terminens samtliga kurser. Examinator ansvarar för och leder handledarna för bas- och projektgrupper. 
Examinatorerna för dessa kurser ingår i IT-programmets programplanegrupp efter beslut av programnämnden. 


För övergripande pedagogiskt ansvar finns en PBL-ansvarig lärare. Den PBL-ansvarige läraren ansvarar för introduktionsmomenten till PBL under termin 1. 

Profiler

De ämnesfördjupande profilerna påbörjas termin 7 och innehåller vanligen flera kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk som bestämmer hur profilkurser kan väljas.

Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning. 

Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler fastställs inför termin 7 i programplanen. Huvudområdet för profilen beror på vilket val av valbara kurser som gjorts inom profilen. Tillåtna huvudområden för programmet, se avsnitt Examenskrav.

Profiler och regelverk

  • AI och maskininlärning
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
  • Datorsystem
    • Valbara kurser i profilen, minst 48 hp ska ingå.
  • Industriell ekonomi
    • Obligatoriska kurser, kompletterat med minst 30 hp på avancerad nivå i för programmet tillåtet huvudområde
  • International Software Engineering (endast för antagna till utbytesstudier termin 8 till Harbin Institute of Technology, Kina)
    • tillgodoräknade utbytesstudier omfattande minst 30 hp
    • Obligatoriska kurser
  • Medicinsk informatik
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå.
  • Programmering och algoritmer
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36hp varav 30hp på avancerad nivå.
    • Därav minst två av TATA64, TDDD08, TDDD14, TDDD20, TDDE34
  • Spelprogrammering
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36hp varav 30hp på avancerad nivå.
  • Storskalig mjukvaruutveckling
    • Valbara kurser i profilen, minst 30 hp på avancerad nivå.
  • Säkra system
    • Obligatoriska kurser
    • Minst en kurs av TDDD27, TDDD38, TDTS21
    • Minst en kurs av TDDD97, TDTS06, TDDD37 eller en till av TDDD27, TDDD38, TDTS21

Undervisnings- och arbetsformer

Under de tre första åren är programmet organiserat så att man vanligen läser två-tre kurser parallellt under en period, där en av kurserna ofta är av matematisk natur. Samtliga kursers lärandemål omsätts i egna inlärningsmål genom arbete i problembaserade basgrupper två gånger i veckan.

Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Framför allt genomförs en projekttermin med grupper om 5-7 deltagare, där ett större projektarbete varvas med ämnesmässiga moment. I dessa kurser, och även i andra kurser, utvecklas dels den kommunikativa förmågan genom både muntliga presentationer och skriftliga tekniska rapporter, dels kunskaper och erfarenheter att arbeta i grupp. Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och ges därför på engelska. 


I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som, för skilda studerandegrupper inom utbildningen, utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte inge i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valfri kurs. 
 

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4
eller
Fysik B, Kemi A, Matematik E
Områdesbehörighet A9/9

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande: 

    • För tillträde till kandidatprojektkursen på programmet gäller:
      • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
      • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras. 
    • För tillträde till termin 7 krävs att studenten har minst 150 hp inom programmets första 6 terminer vid terminsstarten. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. Då ska i första hand de kurser som inte är avklarade  från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer. 
    • För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 hp inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser från termin 1 till och med 6 är avslutade samt att studenten har 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet. 

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Studenter som vill ha en profil angiven i examensbeviset bör, för att få sin civilingenjörsexamen, välja ett examensarbete som motsvarar profilens allmänna inriktning.

    För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet.

    För tillträde till examensarbetet se "Tillträdeskrav till högre termin eller kurser". 

    För att kunna ta ut den masterexamen som krävs för att få civilingenjörsexamen från programmet, är de tillåtna huvudområden Informationsteknologi, datateknik, elektroteknik, och medicinsk teknik.

    De aktuella institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU där ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras, återfinns i det gemensamma regelverket för examensarbete
     

    Examenskrav

    För att uppfylla civilingenjörsexamen i informationsteknologi, 300 hp, skall studenten ha fullgjort: 

    • kursfordringar med godkänt resultat omfattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Andra kurser kan, efter särskilt beslut av programnämnden, inräknas. 
    • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Där ska ingå: 
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet. 
      • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet. 
    • examensarbete examinerat på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. 
    • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. 

    För studier inom Tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning så att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. 

    Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall görs av programnämnden. 

    Uppfylls profilkraven för en masterprofil anges detta i examensbeviset. 

    När kraven för civilingenjörsexamen i informationsteknologi är uppfyllda, är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina. 

    Examensbenämningar är Civilingenjör i informationsteknologi och Teknologie master i informationsteknologi, datateknik elektroteknik eller medicinsk teknik. 

    Maximalt kan 30 hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i programexamen. 

    • Minst en av följande kurser vara avklarad med godkänt resultat: 
      • TANA09 Datatekniska beräkningar
      • TANA21 Beräkningsmatematik

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

    Särskild information

    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för studenter på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, kontakta forskarstudierektor på respektive institution.

    För att få räkna med en sådan kurs som valfri i civilingenjörsexamen, lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.

    Övriga föreskrifter

    Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i regelverket.

    Beaktande av särskilda perspektiv enligt styrelsens direktiv.

    Termin 1 HT 2018

    Termin 2 VT 2019

    Termin 3 HT 2019

    Termin 4 VT 2020

    Termin 5 HT 2020

    Termin 6 VT 2021

    Termin 7 HT 2021

    Termin 8 VT 2022

    Termin 9 HT 2022

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 O/V
    För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X 2/4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1X 1 V
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1X 1 V
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDEI13 Affärssystem: process och implementering 6 A1X 2 V
    TDEI72 Strategi och digitalisering - teknik, standarder och nätverkseffekter 6 A1X 4 V
    TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 V
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 V
    TNCG15 Advanced Global Illumination and Rendering 6 A1X 4 V
    TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1X 3 V
    TNM095 Artificiell intelligens för interaktiv media 6 A1X 2 V
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB19 Maskininlärning för datorseende 6 A1X 2 V
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
    TSIN01 Informationsnät 6 A1X 3 V
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
    TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1X 1 V
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDD89 Vetenskaplig metod 6 A1X 3 O
    TANA09 Datatekniska beräkningar 4 G2X 1 O/V
    För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.
    TAOP04 Matematisk optimering 6 A1X 4 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDB44 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
    TDDE13 Multiagentsystem 6 A1X 1 V
    TDDE16 Text Mining 6 A1X 2 V
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM086 VR-teknik 6 A1X 2 V
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: AI och maskininlärning
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1X 1 V
    TSBB19 Maskininlärning för datorseende 6 A1X 2 V
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
    Period 2
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE13 Multiagentsystem 6 A1X 1 V
    TDDE16 Text Mining 6 A1X 2 V
    Inriktning: Datorsystem
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
    TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDB44 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
    TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
    TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Industriell ekonomi
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 O
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 O
    TDEI72 Strategi och digitalisering - teknik, standarder och nätverkseffekter 6 A1X 4 V
    Inriktning: International Software Engineering
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD69 Programutvecklingsmetodik - företagsprojekt 6* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
    TDEI13 Affärssystem: process och implementering 6 A1X 2 V
    Period 2
    TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter 6 A1X 4 O
    TDDD69 Programutvecklingsmetodik - företagsprojekt 6* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
    TDDD07 Realtidssystem 6 A1X 4 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDEI19 Ekonomisk styrning 6 A1X 2 V
    TEIM13 Interkulturell kommunikation 6 G1X 4 V
    Inriktning: Medicinsk informatik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X 2/4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2X 3 V
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
    Inriktning: Programmering och algoritmer
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD08 Logikprogrammering 6 A1X 4 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TDDB44 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Spelprogrammering
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNCG15 Advanced Global Illumination and Rendering 6 A1X 4 V
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V