Civilingenjörsprogram i mjukvaruteknik, 300 hp

Master of Science in Computer Science and Software Engineering, 300 credits

6CMJU

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Studietakt

Helfart

Syfte

Civilingenjörsprogrammet i mjukvaruteknik kommer förse studenter med en bred och solid uppsättning praktiska och teoretiska färdigheter och kompetenser inom datavetenskap, programmering och programvaruteknik. Dessa färdigheter ger förmågan att utveckla både små och storskaliga integrerade mjukvarusystem och driva teknisk innovation associerad med deras användning i samhället och i industrin framåt. Programmet är till stor del projektdrivet, där projekt binder samman teori och praktik i aktuella och framtida applikationsområden genom hela utbildningen. Specifika ämnesområden som kommer tas upp är bland annat mjukvaruintensiva system, inbyggda system, mobila plattformar, mobilitet och Internet, mjukvara för robotar, artificiell intelligens, sociala nätverk och interaktion, datornät, datadrivet beslutsfattande, storskaliga distribuerade system och hållbara mjukvarusystem för framtiden. Programmet kommer göra studenterna till ytterst kompetenta programmerare, innovatörer och utvecklare av integrerade mjukvarusystem och ge grunden för en livslång högintressant karriär med ett försprång i den utmanade globala arbetsmarknaden både i dag och i framtiden.

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från mjukvaruteknikprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

Kunskaper i grundläggande matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen

Utbildningen ger en bred matematisk grund med både kontinuerlig och diskret matematik inklusive logik, formella språk, automatateori, statistik, sannolikhetslära samt grundläggande naturvetenskapliga kunskaper anpassade för programmets teknikområde. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna kan använda matematiken som verktyg för att beräkna, strukturera, abstrahera och modellera datavetenskapliga och mjukvarutekniska problem.

Utbildningen ger breda kunskaper inom datavetenskap (computer science) och programvaruteknik (software engineering) som omfattar flera programspråk och -paradigm, utvecklingsmetodiker, distribuerade och inbyggda system, mjukvaruintensiva system, användbarhet och människa-dator-interaktion samt artificiell intelligens. De färdiga ingenjörerna kan designa, utveckla, verifiera och underhålla bland annat storskaliga distribuerade och inbyggda system samt avancerade mobila och sociala applikationer. De har också en helhetsförståelse för mjukvaruutvecklingens alla dimensioner och aspekter.

Fördjupade och väsentligt fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

Civilingenjörerna i mjukvaruteknik har fördjupade kunskaper inom datavetenskap och programvaruteknik. De har även väsentligt fördjupade kunskaper inom sitt valda huvudområde och har därmed tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.

Civilingenjörerna i mjukvaruteknik har metodkunskap i sitt valda huvudområde där kunskapen uppnåtts via inslag i kurser under utbildningen samt en väsentligt fördjupad kurs i metodkunskap i nära anslutning till examensarbetet på avancerad nivå.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Genom att utbildningen genomförs i nära samverkan med flera starka forskningsmiljöer har civilingenjören i mjukvaruteknik god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom valt huvudområde för utbildningen.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning

Utbildningen ger både verktyg och metoder från matematiken och datavetenskapen som tekniska kunskaper för att identifiera, formulera, modellera och lösa komplexa tekniska problem. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna i mjukvaruteknik kan göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. De är särskilt bra på att ta fram exekverbara modeller i former av program för att undersöka och lösa problem (”computational thinking”). 

Experimenterande och kunskapsbildning

Mjukvaruteknikutbildningen ger studenterna förmågan att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och genom experimentell implementering av programvara, utvärdera hypoteserna. Det innebär att de färdiga civilingenjörerna kan formulera abstrakta modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera samt redovisa resultat. De har även förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området. 

Systemtänkande 

Efter utbildningen har civilingenjörerna i mjukvaruteknik förmågan att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla datatekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa, samt göra prioriteringar av avvägningar. 

Individuella färdigheter och förhållningssätt

De utexaminerade civilingenjörerna visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Det innebär också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. De har även förmågan att planera sin tid och sina resurser. 

Professionella färdigheter och förhållningssätt 

Civilingenjörerna i mjukvaruteknik kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Det innebär även att de är medvetna i sin karriärplanering och håller sig informerade om professionens utveckling. 

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

Att arbeta i grupp

Under mjukvaruteknikutbildningen inhämtar studenterna kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar och vad som kännetecknar en effektiv grupp. Därigenom får de förmågan att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupprojekt är de färdigexaminerade civilingenjörerna i mjukvaruteknik  förberedda för att agera i olika grupproller och är, efter viss yrkeserfarenhet, framförallt redo att växa i projektledarrollen eller andra ansvarsfyllda roller. De har även en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. 

Att kommunicera

Utbildningen ger goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Det innebär att studenterna kan presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel såväl i tal som i skrift.

Att kommunicera på främmande språk

Studenterna ska kunna läsa texter på engelska inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling 

Utbildningen ger perspektiv på teknikens betydelse och på den egna rollen som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och lär studenterna beakta hållbar tillämpning av teknik. 

Företags- och affärsmässiga villkor

En civilingenjör i mjukvaruteknik har insikter i de gällande affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.

Att planera system 

Under utbildningen inhämtar studenterna kunskaper och färdigheter i kravsättning av system och produkter. Det innebär att de efter examen kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta, modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.

Att utveckla system

Civilingenjörer i mjukvaruteknik har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. De har stora färdigheter i att tillämpa kunskaper från sina teknikspecialiteter vid utvecklingsarbete.

Att realisera system 

Utbildningen ger kunskaper i utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

Att ta i drift och använda system 

Efter utbildningen har civilingenjörerna i mjukvaruteknik kännedom om utformning, och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. 

 

Innehåll

Mjukvaruteknikprogrammet har en obligatorisk del som ges under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller:

Ett teknikblock med datavetenskap (computer science) och programvaruteknik (software engineering).

Kurserna i datavetenskap skall ge en förståelse för olika programspråk och -paradigm, datastrukturer och algoritmer, artificiell intelligens, användbarhet och människa-dator-interaktion, sociala och mobila applikationer, mjukvaruintensiva system, operativsystem, distribuerade system, inbyggda system, databassystem samt mobila och sociala applikationer. Kurserna i programvaruteknik skall ge en förståelseför olika modeller för programutvecklingsmetodik och utveckling av storskaliga mjukvarusystem. 

Ett matematikblock

Består av diskret matematik, logik, formella språk och automatateori, kontinuerlig matematik med analys och linjär algebra samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, och sannolikhetslära. 

Dator- och systemtekniska kurser

Ger grunderna i datorsystem och reglerteknik. 

Naturvetenskapliga kurser

Ger grunderna i mekanik och fysik. 

 

Under de två avslutande åren ges studenterna stor valfrihet, dels genom möjligheterna att kunna fördjupa sig inom ett mjukvarutekniskt område och dels genom att kunna bredda sig och välja kurser inom angränsande områden eller kurser mer för den personliga utvecklingen.. Inom programmet erbjuds ett antal profiler med ämnesfördjupning. Under dessa två år på den avancerade nivån skall studenterna välja kurser så de uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde. 

I programplanen framgår det vilka kurser som planerar att ges, vilken programtermin kursen är placerad i och när, tidsmässigt, kursen ges.

Varje kurs återges i en kursplan där bland annat kursens mål och innehåll och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen är beskrivna. I kursplanen anges kursens nivå, grundläggande nivåer; G1, G2 eller avancerad nivå A, samt det huvudområde kursen tillhör.

Profiler

De ämnesfördjupande profilerna påbörjas termin 7 och innehåller vanligen flera kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk som bestämmer hur profilkurser kan väljas.

Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning. 

Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler fastställs inför termin 7 i programplanen. Huvudområdet för profilen beror på vilket val av valbara kurser som gjorts inom profilen. Tillåtna huvudområden för programmet, se avsnitt Examenskrav.

Profiler och regelverk

  • AI och maskininlärning
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
  • Industriell ekonomi
    • Obligatoriska kurser, kompletterat med minst 30 hp på avancerad nivå i för programmet tillåtet huvudområde
  • International Software Engineering (endast för antagna till utbytesstudier termin 8 till Harbin Institute of Technology, Kina)
    • Obligatoriska kurser
    • tillgodoräknade utbytesstudier omfattande minst 30 hp
  • Medicinsk informatik
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå.
  • Programmering och algoritmer
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
    • Därav minst en av TATA64, TDDD08, TDDD20, TDDE34
  • Spelprogrammering
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
  • Storskalig mjukvaruutveckling
    • Valbara kurser i profilen, minst 30 hp på avancerad nivå.
  • Säkra system
    • Obligatoriska kurser
    • Minst en kurs av TDDD27, TDDD38, TDTS21
    • Minst en kurs av TDDD97, TDTS06, TDDD37 eller en till av TDDD27, TDDD38, TDTS21
    • TDDD93 tillgodoräknas som TDTS06

Undervisnings- och arbetsformer

Under de tre första åren är programmet organiserat så att man vanligen läser tre kurser parallellt under en period, där en av kurserna är av matematisk natur och en av kurserna är ett projekt eller en kurs med projektdel. Dessutom läses, utöver de större kurserna, även en strimma ingenjörsprofessionalism varje termin.

 
Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Speciellt genomförs fem obligatoriska grupprojekt där teori och praktik integreras för att förstärka och fördjupa ämnesförståelsen. Flera av projekten kommer att genomföras enligt ett industriellt arbetssätt. Projektet under första terminen är till för att ge perspektiv på ämnesområdet och avslutas med en konferens. Andra terminen ska en mobil eller social applikation utvecklas enskilt eller i en mindre grupp. Fjärde och femte terminen görs projekt inom distribuerade och inbyggda system respektive AI/robotik enligt en lättrörlig (agil) metodik. Sjätte terminen görs ett större projekt i grupper om 5-7 studenter med en extern kravställande kund som beställare där utvecklingsmetodik väljs utifrån projektets förutsättningar. I dessa kurser utvecklas både förmågan att arbeta i grupp och den kommunikativa förmågan genom muntliga presentationer och skriftliga tekniska rapporter. 

 

Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och ges därför ofta på engelska. 


I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan kurser klassade som frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen från mjukvaruteknikprogrammet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som, för skilda studerandegrupper inom utbildningen, utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra får inte ingå i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbar kurs.

 

En profil består av ett antal profilkurser samt ett regelverk för profilen och hur val av dess profilkurser skall göras. En profil påbörjas vanligen termin 7 och för varje profil utses en profilansvarig. Uppfyller studenten kraven för en profil anges denna profil i examensbeviset för civilingenjörsexamen.

 

Profilkurserna kommer, i möjligaste mån, att placeras i programplanen så att de kan läsas i lämplig ordning. Om det är möjligt placeras de även i olika schemablock för att undvika schemakollisioner.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4
eller
Fysik B, Kemi A, Matematik E
Områdesbehörighet A9/9

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

    • För tillträde till kandidatprojektkursen på programmet gäller:
      • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
      • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
    • för tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. Då ska, i första hand, de kurser som inte är avklarade från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer. 
    • för tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 hp inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser från termin 1 till och med 6 är avslutade samt att studenten har 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet. 

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Studenter som vill ha en profil angiven i examensbeviset bör, för att få sin civilingenjörsexamen, välja ett examensarbete som motsvarar profilens allmänna inriktning.

    För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet.

    För tillträde till examensarbetet se "Tillträdeskrav till högre termin eller kurser". 

    För att kunna ta ut den masterexamen som krävs för att få civilingenjörsexamen från programmet, är de tillåtna huvudområden datavetenskap, datateknik och informationsteknologi. 

    De aktuella institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU där ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras, återfinns i det gemensamma regelverket för examensarbete.

    Examenskrav

    För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i mjukvaruteknik, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:

    • kursfordringar med godkänt resultat omfattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Andra kurser kan, efter särskilt beslut av programnämnden, inräknas.
    • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Där ska ingå:
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
      • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
    • examensarbete examinerat på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
    • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

    För studier inom Tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning så att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. 

    Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall görs av programnämnden. 

    När kraven för civilingenjörsexamen i mjukvaruteknik är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina. 

    Examensbenämningar är Civilingenjör i mjukvaruteknik och Teknologie master i datavetenskap, datateknik eller informationsteknologi.

    Särskilda kurskrav:

    • Minst en av följande kurser vara avklarad med godkänt resultat:
      • TAOP33 Kombinatorisk optimering gk
      • TAOP07 Optimeringslära grundkurs
      • TAOP88 Optimering för ingenjörer

    Maximalt kan 30 hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i examen.

     

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

    Särskild information

    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för studenter på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, kontakta forskarstudierektor på respektive institution. För att få räkna med en sådan kurs som valfri i civilingenjörsexamen, lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Beaktande av särskilda perspektiv enligt styrelsens direktiv.

    Termin 1 HT 2018

    Termin 2 VT 2019

    Termin 3 HT 2019

    Termin 4 VT 2020

    Termin 5 HT 2020

    Termin 6 VT 2021

    Termin 7 HT 2021

    Termin 8 VT 2022

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAOP07 Optimeringslära grundkurs 6 G1X 3 O/V
    För Civilingenjör mjukvaruteknik gäller att en av de grundläggande optimeringskurserna ska ingå i examen. Se utbildningsplan.
    TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O/V
    För Civilingenjör mjukvaruteknik gäller att en av de grundläggande optimeringskurserna ska ingå i examen. Se utbildningsplan.
    TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1X 1 V
    TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA54 Talteori 6* G2X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA64 Grafteori 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1X 3 V
    TDDD25 Distribuerade system 6 A1X 2 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1X 3 V
    TDDD50 Grön IT 4 G2X 4 V
    TDDD57 Fysisk interaktion och spelprogrammering 6 A1X 1 V
    TDDD75 Effektdriven utveckling och humancentrerad design av interaktiva system 6 G2X 3 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD97 Webbprogrammering 6 G2X 3 V
    TDDE05 AI-robotik 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE55 Data- och programstrukturer 6* G2X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDTS07 Systemkonstruktion och metodik 6 A1X 1 V
    TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIE88 Datajuridisk översiktskurs 4 G1X 1 V
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1X 4 V
    TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU94 Teknik och etik 6 G1X 1 V
    Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara.
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ15 Miljömanagement 6 G1X 3 V
    TNM048 Informationsvisualisering 6 A1X 3 V
    TSBB15 Datorseende 12* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK08 Datakompression 6 A1X 2 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA54 Talteori 6* G2X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA64 Grafteori 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1X 1 V
    TDDC78 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1X 2 V
    TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1X 3 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD48 Automatisk planering 6 A1X 1 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE05 AI-robotik 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1X 2 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1X 3 V
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 V
    TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1X 1 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE55 Data- och programstrukturer 6* G2X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE13 Affärsrätt 6 G1X 2 V
    TEIE44 Intellectual Property Rights 4 G1X 1 V
    TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1X 2 V
    TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1X 4 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM079 Modellering och animering 6 A1X 2 V
    TSBB15 Datorseende 12* A1X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
    Inriktning: AI och maskininlärning
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1X 3 V
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1X 3 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE05 AI-robotik 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TDDD48 Automatisk planering 6 A1X 1 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE05 AI-robotik 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1X 2 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1X 3 V
    TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
    Inriktning: Industriell ekonomi
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1X 4 O
    Period 2
    TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1X 2 O
    Inriktning: Medicinsk informatik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    TBMI31 Medicinsk information och kunskap 6 A1X 4 V
    TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1X 1 V
    TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1X 3 V
    TEIO95 E-hälsa: innovation och entreprenörskap 6 G2X 2/4 V
    Inriktning: Programmering och algoritmer
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA64 Grafteori 6* A1X 2 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1X 3 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1X 3 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
    TDDE55 Data- och programstrukturer 6* G2X 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TATA64 Grafteori 6* A1X 2 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDC78 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1X 2 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE55 Data- och programstrukturer 6* G2X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Spelprogrammering
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD57 Fysisk interaktion och spelprogrammering 6 A1X 1 O
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    Period 2
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM079 Modellering och animering 6 A1X 2 V
    Inriktning: Storskalig mjukvaruutveckling
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1X 4
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1X 4
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 V
    TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1X 1 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Säkra system
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD97 Webbprogrammering 6 G2X 3 V
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1X 3 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 9 HT 2022

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X 2/4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1X 1 V
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1X 1 V
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDEI13 Affärssystem: process och implementering 6 A1X 2 V
    TDEI72 Strategi och digitalisering - teknik, standarder och nätverkseffekter 6 A1X 4 V
    TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 V
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 V
    TNCG15 Advanced Global Illumination and Rendering 6 A1X 4 V
    TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1X 3 V
    TNM095 Artificiell intelligens för interaktiv media 6 A1X 2 V
    TSBB19 Maskininlärning för datorseende 6 A1X 2 V
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
    TSIN01 Informationsnät 6 A1X 3 V
    TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1X 1 V
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
    Period 2
    TDDD89 Vetenskaplig metod 6 A1X 3 O
    TAOP04 Matematisk optimering 6 A1X 4 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1X 1 V
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDB44 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
    TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
    TDDE13 Multiagentsystem 6 A1X 1 V
    TDDE16 Text Mining 6 A1X 2 V
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM086 VR-teknik 6 A1X 2 V
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
    Inriktning: AI och maskininlärning
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1X 1 V
    TSBB19 Maskininlärning för datorseende 6 A1X 2 V
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
    Period 2
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE13 Multiagentsystem 6 A1X 1 V
    TDDE16 Text Mining 6 A1X 2 V
    Inriktning: Industriell ekonomi
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 O
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 O
    TDEI72 Strategi och digitalisering - teknik, standarder och nätverkseffekter 6 A1X 4 V
    Inriktning: International Software Engineering
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD69 Programutvecklingsmetodik - företagsprojekt 6* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
    TDEI13 Affärssystem: process och implementering 6 A1X 2 V
    Period 2
    TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter 6 A1X 4 O
    TDDD69 Programutvecklingsmetodik - företagsprojekt 6* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
    TDDD07 Realtidssystem 6 A1X 4 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDEI19 Ekonomisk styrning 6 A1X 2 V
    TEIM13 Interkulturell kommunikation 6 G1X 4 V
    Inriktning: Medicinsk informatik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X 2/4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
    Inriktning: Programmering och algoritmer
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD08 Logikprogrammering 6 A1X 4 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TDDB44 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Spelprogrammering
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNCG15 Advanced Global Illumination and Rendering 6 A1X 4 V
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
    Inriktning: Storskalig mjukvaruutveckling
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Säkra system
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 O
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TDDC90 Software Security 6 A1X 1 O
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 10 VT 2023

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Programmens upplägg och organisation

    Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

    Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

    • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
    • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
    • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Examensfordringar

    För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Examina. 

    Högskolelagen 1 kap. 8 §:
    Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

    • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
    • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
    • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

    Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

    • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
    • följa kunskapsutvecklingen, och
    • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

    Examen inom ett program

    Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

    Studiernas påbörjande och anstånd

    Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

    Man kan vid ett antagningstillfälle antas till endast en utbildningsplats på utbildningsprogram. En studerande som fått utbildningsplats på ett utbildningsprogram och som i kompletterande antagning erbjuds och accepterar plats på ett annat utbildningsprogram stryks från den första platsen.

    Regler för anstånd är föreskrivna i antagningsordning för Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645. 

    Den som fått anstånd skall inför den termin då studierna skall påbörjas vid ordinarie anmälningstid lämna ny programanmälan samt kopia av anståndsbeslutet till antagningsmyndigheten. 

    Antagning till senare del av program

    Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten. 

    Studieuppehåll

    Anmälan om studieuppehåll görs i Studentportalen. Görs inte sådan anmälan och inte heller registrering den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med terminsregistrering för påföljande termin, efter uppehållet. Görs ej terminsregistrering betraktas det som studieavbrott.

    Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina om den studerande är omregistrerad på senast lästa programtermin. Om den studerande önskar läsa någon ny kurs under studieuppehållet måste detta ansökas särskilt. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

    Avbrott på program

    Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte registrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

    Kurser inom utbildningsprogram

    I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna ska detta ansökas om till programnämnden.

    Frivilliga kurser

    De kurser som anges som frivilliga (f) i programplan räknas endast som frivilliga och får inte inräknas i examen.

    Kurser på annat program

    De kurser som är valbara på annat utbildningsprogram kan efter särskilt beslut av programnämnden inräknas som valbar i examen. I annat fall ses kursen som frivillig. 

    Vid val av kurs på annat program gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.

    Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig.

    Studerande på civilingenjörsprogram

    Civilingenjörsstudenter kan läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på avancerad nivå krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

    Studerande på högskoleingenjörsprogram

    Studerande på högskoleingenjörsutbildningarna kan läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga högskoleingenjörsprogram.  

    Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatprogram

    Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar kan läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar.  

    Forskarutbildningskurser

    Forskarutbildningskurser kan efter särskilt beslut av programnämnden inräknas som valbar i examen. I annat fall ses kursen som frivillig. 

    Studerande på civilingenjörsprogram

    Det finns möjligheter för de studerande på civilingenjörsutbildning att läsa vissa forskarutbildningskurser. Det förutsätter dock att man uppnått masternivå, dvs årskurs 4-5. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

    Studerande på masterprogram

    Det finns möjligheter för de studerande på masterprogram att läsa vissa forskarutbildningskurser. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

    Anmälan till programkurser

    Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan anslås på särskild informationssida, meddelas till studerande via e-post och vid schemalagda informationstillfällen.

    Anmälan till programkurs som fristående kurs

    Antagning till programkurs som fristående kurs kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella kursen.

    Vid resursbrist kan LiTH:s styrelse besluta om inskränkning i möjligheten att läsa programkurs som fristående kurs.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av kurser görs efter beslutad blockindelning för kursen. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

    Anvisningar för studieplanering

    Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen.

    Avslutade grundkurser är en förutsättning för lyckade studier i högre årskurser. Av den anledningen är grunden vid en studieplanering att prioritera kurser från de tidigare årskurserna som inte har slutförts och i mån av utrymme läsa nya kurser.

    Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

    • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
    • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

    Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

    • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
    • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
    • vid antagning till senare del av program,
    • efter genomförda utlandsstudier,
    • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

    Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

    Del av utbildningen utomlands

    Studerande kan byta ut studier vid LiTH mot studier vid en utländsk högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

    Vid utbyte av studier (kurser) vid LiTH mot studier utomlands svarar berörd programnämnd (utbildningsledare) för beslut om i förväg uppgjorda individuella studieprogram och om slutligt kursgodkännande och tillgodoräknande. Studerande som planerar att delta i ett utlandsprogram skall därför kontakta utbildningsledare eller motsvarande vid Tekniska fakultetskansliet.

    Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via LiTHs utbytesavtal samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten.

    Kursplan

    För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

    Avbrott på kurs

    Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
    tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

    Inställd kurs

    Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

    Föreskrifter rörande examination och examinator 

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

    Examination

    Tentamen

    Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
    • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
    • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
    • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

    Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
      ** markerar att tentan ges för näst sista gången
      * markerar att tentan ges för sista gången 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Regler för omprov

    För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

    Betyg

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

    1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment

    1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
    3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
    4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

    Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

    Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information och länkar till kursplan, anmälan, reflektionsdokument mm finns på www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

    Allmänna bestämmelser

    För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

    Mål

    Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv. Länkar till kursplanerna finns under Utbildningar (Civilingenjörsutbildning eller Masterutbildning). 

    Omfattning

    Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

    Miljö där examensarbetet genomförs

    Arbetet utförs som :

    • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
    • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
    • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

    Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

    Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på http://www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

    Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

    Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

    Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

    Val av examensarbete

    Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

    I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

    Påbörjande av examensarbete

    Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

    Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-exjobb?l=sv. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start, men efter att terminsregistrering gjorts.

    Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från studievägledningen som kontrollerar den allmänna behörighetenför att påbörja examensarbetet.

    Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

    Examensarbete tillsammans med annan studerande

    I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

    Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

    Examinator

    Examinatorn ska vara anställd vid LiU som professor, biträdande professor, universitetslektor, biträdande/junior universitetslektor, forskarassistent, postdoktor (inklusive gäst- och adjungerad lärare) eller vara utsedd till docent vid LiU, ha kompetens att examinera examensarbete inom aktuellt huvudområde samt vara utsedd av respektive programnämnd. Examinator skall

    • före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av studievägledare och delges examinator
    • kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
    • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
    • godkänna/underkänna planeringsrapport
    • godkänna/underkänna halvtidskontroll
    • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
    • innan framläggningen kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
    • godkänna arbetet för framläggning
    • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
    • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
    • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
    • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)

    Handledare

    Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

    Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

    • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
    • problemformulering och avgränsningar för arbetet
    • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

    Då examensarbetet utförs utanför LiTH ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

    Planeringsrapport

    Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

    • preliminär titel på examensarbetet
    • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
    • en preliminär beskrivning av angreppssätt
    • planerad litteraturbas
    • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

    Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

    Halvtidskontroll

    Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

    1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
    2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
    3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

    Redovisning

    Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

    Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

    Framläggning

    Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid LiTH och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

    Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

    Examensarbetesrapport

    Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

    Tekniska högskolan vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

    Opposition

    Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört tre auskultationer. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

    Opponenten skall:

    • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
    • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
    • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

    Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

    Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

    I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat, om skäl föreligger.

    Auskultation

    Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

    Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet.

    Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

    Reflektionsdokument

    Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv

    Betyg

    Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

    Rätten till handledning

    Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok. Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas.

    Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete.

    Kvalitetsansvar

    Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

    Dispens

    Om särskilda skäl föreligger kan respektive programnämnd ge dispens från ovanstående regelverk. T.ex. kan den muntliga oppositionen efter godkännande av programnämnden ersättas med en utförlig skriftlig opposition

    • för internationella studerande då särskilda skäl föreligger
    • för övriga studerande då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet där framlagt och det finns synnerliga skäl

    Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

    • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
    • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

    Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

    Programnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

    Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

    Allmänna bestämmelser

    I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

    Mål

    Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid LiTH:

    • Ämneskunskaper
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
      • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
      • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
    • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
      • söka och värdera vetenskaplig litteratur
    • Arbeta i grupp och kommunicera
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
      • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
      • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
    • CDIO ingenjörsmässighet
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
      • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

    Kandidatprojekt under utlandsstudier

    I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

    Påbörjande av kandidatprojekt

    För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

    Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras på särskild webblankett, www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-kandidatprojekt?l=sv.

    Examination

    Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

    Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

    Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

    I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.