Industriell ekologi för ökad resurseffektivitet, 6 hp
Industrial Ecology, 6 credits
TKMJ35
Huvudområde
Energi- och miljöteknikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Niclas SvenssonStudierektor eller motsvarande
Niclas SvenssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Huvudområde
Energi- och miljöteknikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Civilingenjör i energi - miljö - management
- Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell
- Civilingenjör i industriell ekonomi
Särskild information
Får ej ingå i examen samtidigt som TKMJ10
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Allmäntekniska kunskaper under de två första studieåren på Tekniska Högskolan samt att kursen Miljöteknik är genomgången.Lärandemål
Kursen behandlar koncept och strategier för att minska miljöpåverkan från material- och energiflöden kopplat till produkter, organisationer och tekniska system. Efter avslutad kurs ska studenten kunna;
- värdera miljöpåverkan från olika produkter, organisationer och tekniska system i ett livscykelperspektiv,
- tillämpa koncept och strategier för ökad resurseffektivitet såsom dematerialisering, sluta kretslopp och ”life-cycle management”,
- redogöra för potentialen av att utvinna naturresurser från alternativa källor såsom deponier, infrastruktur och restprodukter,
- beskriva typiska användningsområden för miljösystemanalytiska verktyg och tolka innebörden av de olika typer av resultat som fås då dessa verktyg används,
- beskriva och använda livscykelanalys för att kvantifiera miljöpåverkan från ett system
- söka och analysera information om ett samhällsrelevant problem, föreslå realistiska systemlösningar för ökad resurseffektivitet med en medvetenhet om risken för problembyten samt presentera resultaten både skriftligt och muntligt.
Kursinnehåll
- Materialstrategier med särskild betoning av avfall och återvinning: Dematerialisering, Transmaterialisering (substitution), Miljöanpassade val av material och substanser, Livslängd, Avfallshantering i praktiken, Avfallshierarkier, Återanvändning, Materialåtervinning, Deponier, ”Urban and Land-fill mining”, Resursdissipation, Energiperspektiv på återvinning, Exergi och entropi, Nyttiggörande av restprodukter
- Miljösystemanalytiska verktyg och koncept med särskild betoning av flödesanalyser: Problembyten – val av verktyg, Materialflödesanalys, Totalt materialinflöde (TMR), Direkt materialinflöde (DMI), Materialintensitet, Ekologisk Ryggsäck, Ekologiskt fotavtryck, Substansflödesanalys, Livscykelanalys
- Affärsmässiga villkor: I samarbete med industriella partners genom projektarbeten och föreläsningar ges en inblick i vad som krävs av ett företag i avfalls-/återvinningsbranschen och vid särskilt resurskrävande industrier.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, gästföreläsningar, litteraturseminarium, olika former av gruppuppgifter samt en projektuppgift.
Examination
UPG1 | Godkända inlämningsuppgifter | 2 hp | U, G |
TEN1 | En skriftlig tentamen | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för ekonomisk och industriell utvecklingStudierektor eller motsvarande
Niclas SvenssonExaminator
Niclas SvenssonKurshemsida och andra länkar
Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Kurslitteratur
Vetenskapliga artiklar och rapporterKod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG1 | Godkända inlämningsuppgifter | 2 hp | U, G |
TEN1 | En skriftlig tentamen | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Andra examinationsformer
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
|||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
TEN1
UPG1
|
||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
TEN1
UPG1
|
Industriell Ekologi, materialstrategier, Miljösystemanalys, |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
|
TEN1
UPG1
|
kunna applicera materialstrategier, utvärdera och föreslå miljöförbättringar |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
|
UPG1
|
Övningar kring materialstrategier, miljösystemanalys och resurseffektivisering |
|
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
|
TEN1
UPG1
|
Kunna förstå systemperspektivets roll för att undvika problemskiften |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
|
X
|
TEN1
UPG1
|
kreativt/kritiskt tänkande kring samhällets material- och energiflöden |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
X
|
|
|
Gästföreläsningar kring hur Industriell Ekologi appliceras i industrin |
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
Övningar och större övning i projektliknande former |
||
3.2 Kommunikation |
|
|
X
|
Muntlig och skriftlig redovisning av övningar |
||
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
X
|
X
|
TEN1
UPG1
|
Kursens huvudfokus |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
X
|
X
|
TEN1
UPG1
|
Hur företag kan förbättra sina material- energiflöden genom nya villkor |
|
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
X
|
|
TEN1
UPG1
|
Övning kring samhällsproblem, realistiska systemlösningar för resurseffektivitet |
|
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
X
|
TEN1
UPG1
|
Hur företag kan förändra miljöprestanda genom att införa systemperspektiv |
|
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
X
|
TEN1
UPG1
|
Hur företag kan förändra miljöprestanda genom att införa systemperspektiv |
|
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
X
|
|
TEN1
UPG1
|
Hur material och energiflöden kan optimeras |
|
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
X
|
Ingenjörens roll i att optimera material och energiflöden |
||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.