Elektrohydrauliska system, 6 hp

Electro Hydraulic Systems, 6 credits

TMMS13

Huvudområde

Maskinteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Magnus Sethson

Studierektor eller motsvarande

David Lundström

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CMMM Civilingenjör i maskinteknik 9 (HT 2023) 1 3 Engelska Linköping V
6CMMM Civilingenjör i maskinteknik (Mekatronik) 9 (HT 2023) 1 3 Engelska Linköping V
6MMEC Mechanical Engineering, masterprogram 3 (HT 2023) 1 3 Engelska Linköping V
6MMEC Mechanical Engineering, masterprogram (Mekatronik) 3 (HT 2023) 1 3 Engelska Linköping O

Huvudområde

Maskinteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i maskinteknik
  • Masterprogram i maskinteknik

Rekommenderade förkunskaper

Grundläggande kunskaper inom hydraulik, elektromekanik, mekanik, dynamiska system, reglerteknik, programmering, elektronik, elteknik och simuleringsteknik. 

Laborationer förutsätter en god förberedelse och förmåga till egna initiativ. Datorövningar underlättas betydligt av god datorvana och grundläggande kunskap om programmering gärna med kännedom om objektorienterad syntax. Ett flertal allmänna datorverktyg kommer användas i kursen så som 3D CAD, Mathematica, MATLAB/Simulink och texteditor.

Lärandemål

Kursen avser att ge en fördjupning i moderna fleraxliga rörelsestyrda system där mekatronikens alla delområden så som mekanik, elektronik, datorteknik och programvara utgör tydliga byggstenar. De maskintekniska system som studeras använder sig främst av hydraulik och elektromekanik som energiöverföringsprinciper men andra kan också förekomma.

Efter kursen ska studenten kunna redogöra i detalj för de olika ingående komponenternas funktion, integration och styrning i typiska industriapplikationer som kranar, truckar, entreprenadmaskiner eller verkstadsmaskiner. Förståelsen för de enskilda komponenterna ska kunna uttryckas i form av simuleringsmodeller eller matematiska uttryck. Man ska ha god uppfattning kring de maskintekniska och reglertekniska utmaningar som förknippas med temperatur, förslitning, vibrationer och säkerhet. Parallellt med en fördjupad och breddad insikt kring dessa systems funktion ska även metodik, praxis och arbetssätt kring både konstruktion av dylika system samt verifiering och mätning av sådana lösningar studeras. Målsättningen är att studenten ska med förvärvad kunskap kring främst simuleringsteknik kunna skapa en styrning av en maskin på ett tillförlitligt sätt trots dess icke ideala egenskaper.

Efter genomförd kurs skall studenten:

  • förstå kopplingen mellan rörelse, kraft, magnetisk flödesdensitet och elektrisk ström i en elektromekanisk konstruktion samt därtill hörande begränsningar.
  • kunna hantera, värdera och analysera simuleringsresultat från matematiska modeller av mekatroniska system.
  • kunna skapa enklare programkod för att uppnå styrning och/eller referenssignaler i styrsystem.
  • kunna analysera och utvärdera fler-axliga system utifrån olika prestandamått så som positionsfel, energiförbrukning och stabilitet. Både övergripande och i detalj.
  • kunna enskilt redogöra för en mekatronisk design genom digital media och text i rapportform.

Efter kursen ska studenten därtill ha en god och allmän uppfattning om den moderna datorteknikens användning för att studera, bygga och hantera maskiner i vår industri och vardag.

Kursinnehåll

Kursen använder sig främst av simuleringsteknik för förståelse kring de fenomen, motsatsförhållanden och utmaningar som återfinns i fleraxliga moderna maskintekniska system. Simuleringstekniken är den bärande metoden för utvärdering av olika tekniska lösningar genom kursen, där studenten kommer att få reflektera över och analysera ett flertal problemställningar typiska för modern maskinbyggnad. Exempelvis toleranser på parametrar, glapp, torrfriktion, bistabila system, ditherrörelser, styvhetsvariationer i aktuatorer och signalfördröjningar i digitala system. Lastbalanseringsproblematik i fleraxliga system med endast en kraftkälla är ett exempel på hur energieffektivitet studeras. Utifrån tidigare kurser i mekatronik utökas bredden av sensorkunskap för mätning av maskintekniska storheter. En stor del av metodiken i kursen fokuserar på integrerad analys av systemlösningar. Föreläsningar följer i stort den typiska signalkedjans väg inom mekatroniken, från sensor till aktuator.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker främst i form av konstruktionsuppgifter med lärarledda datorövningar. Men även ett mindre antal föreläsningar, lektioner och laborationer ingår. En stor del av arbetet fokuserar på eget arbete och eget ansvar för de lösningar och konstruktioner som tas fram. I kursen genomförs ett flertal hemuppgifter där just det självständiga arbetet med konstruktion och analys av mekatroniska system står i centrum. Föreläsningar och lektioner utgår främst från utdelade forskningsrapporter.

Examination

UPG1Individuell skriftlig uppgift3 hpU, 3, 4, 5
LAB2Laborationskurs1 hpU, G
UPG3Inlämningsuppgifter2 hpU, G

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Påbyggnadskurser

Kursen kan ske i nära anslutning till TMPM06 - Projektkurs avancerad - Mekatronik

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
  • Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Kursen är campusförlagd på den ort som anges för kurstillfället om inget annat anges under ”Undervisnings – och arbetsformer”. I en campusförlagd kurs kan dock enstaka moment på distans ingå.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Kurslitteratur

Ordinarie litteratur

Artiklar

Webbsidor

Kompletterande litteratur

Böcker

  • Clarence W. de Silva, CRC Press, Mechatronics, An Integrated Approach
    ISBN: 0-84931274-4
  • William Bolton, Pearson, Mechatronics, Electronic control systems in Mechanical and Electrical Engineering 6
    ISBN: 978-1-292-07668-3
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG1 Individuell skriftlig uppgift 3 hp U, 3, 4, 5
LAB2 Laborationskurs 1 hp U, G
UPG3 Inlämningsuppgifter 2 hp U, G

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

Nedlagd kurs

För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
  • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
  • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva

Ordinarie litteratur

Artiklar

Elif Erzan Topcu et.al., Development of electro-pneumatic fast switching valve and investigation of its characteristics MECHATRONICS 16 (2006) 365–378

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0957415806000250

M. Borghi, et. al., Influence of Notch Shape and Number of Notches on the Metering Characteristics of Hydraulic Spool Valves International Journal of Fluid Power August 2005

https://www.researchgate.net/publication/255745326_Influence_of_Notch_Shape_and_Number_of_Notches_on_the_Metering_Characteristics_of_Hydraulic_Spool_Valves

M. Taghizadeh, et. al., Modeling and identification of a solenoid valve for PWM control applications C. R. Mecanique 337 (2009) 131–140

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1631072109000308

Marko Simic, et. al., Modelling of Hydraulic Spool-Valves with Specially Designed Metering Edges Journal of Mechanical Engineering 60(2014)2, 77-83

https://www.sv-jme.eu/?ns_articles_pdf=/ns_articles/files/ojs/1104/public/1104-8029-1-PB.pdf&id=3078

Peiman Naseradinmousavi et. al., Nonlinear mathematical modeling of butterfly valves driven by solenoid actuators Applied Mathematical Modelling 35 (2011) 2324–2335

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0307904X10004464

Webbsidor

Magnus Sethson, Repository https://magse13.gitlab-pages.liu.se/TMMS13/

Kompletterande litteratur

Böcker

Clarence W. de Silva, CRC Press, Mechatronics, An Integrated Approach

ISBN: 0-84931274-4

William Bolton, Pearson, Mechatronics, Electronic control systems in Mechanical and Electrical Engineering 6

ISBN: 978-1-292-07668-3

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
UPG3
Numeriska metoder introduceras, mattematik, fysik, programmering, reglerteknik används. Elektronik studera vidare.
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
UPG1
LAB2
UPG3
Programmering av elektrohydrauliska system. Detaljerade studier genom flera olika simuleringstekniker.
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
UPG3
Elektromagnetism, icke-linjära ventil funktioner
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
X
X
LAB2
Delar av forskning på simuleringsteknik används i studierna.
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
UPG1
UPG3
Problemlösning baserat på moderna ingenjörsverktyg och forskningsartiklar
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
UPG1
Självständiga experiment
2.3 Systemtänkande
X
UPG1
UPG3
Simulering av (nästan) hela fordon
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
X
UPG1
Metodik för självgranskning
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
UPG1
Ansvar för avlämnade beslut och beräkningar
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
LAB2

                            
3.2 Kommunikation
X
UPG1
LAB2
UPG3

                            
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
UPG1
LAB2
UPG3

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
Energi analys av elektro-hydrauliskt system
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
inlåsningseffekter och modul-system
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
X
X
UPG1
LAB2
UPG3
Modellering av dynamiska laster
4.4 Att konstruera produkter och system
X
X
UPG1
UPG3
Konstruktion av fleraxligt elektro-hydraulisk system
4.5 Att realisera produkter och system
X
X
UPG1
UPG3
Konstruktion av fleraxligt elektro-hydraulisk system
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
X
LAB2

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
Energi analys av elektro-hydrauliskt system
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
X
inlåsningseffekter och modul-system
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
X
UPG1
LAB2
UPG3
Modellering av dynamiska laster
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
UPG1
UPG3
Konstruktion av fleraxligt elektro-hydraulisk system
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
LAB2

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.