Civilingenjörsprogram i maskinteknik, 300 hp

Master of Science in Mechanical Engineering, 300 credits

6CMMM

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Studietakt

Helfart

Syfte

En civilingenjör i maskinteknik från Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet har gedigna maskintekniska kunskaper för att kunna skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik. M-ingenjören kan med ett helhetsperspektiv realisera produkter, system och tjänster för att möta föränderliga behov från näringsliv och samhälle. En civilingenjör i maskinteknik från Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet har:

  • en stark identitet som maskiningenjör.
  • en förmåga att sätta sig in i nya teknikområden, även utanför det maskintekniska området.
  • en solid matematisk och naturvetenskaplig bas kombinerat med maskintekniskt djup och bredd.
  • ett självständigt och kritiskt förhållningssätt.

En civilingenjör i maskinteknik från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet skall kunna förverkliga produkter och tekniska system utifrån en helhetssyn som innefattar:

  • val av funktionsprincip
  • konstruktion som implementerar den valda funktionsprincipen utifrån aspekter som formgivning, produktionsmetod, resursutnyttjande, ekonomi och miljöpåverkan
  • produktion, drift och underhåll
  • försörjning och leverans
  • skrotning eller avveckling. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från maskinteknikprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:

Matematiska, natur-och teknikvetenskapliga kunskaper

  • Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
    En M-ingenjör har en stark grund i matematik vilket omfattar gedigna kunskaper i grundläggande ämnen såsom analys och algebra samt gedigen förmåga att tillämpa kunskaper i numeriska metoder och matematisk statistik. M-ingenjören har en gedigen kunskap om termodynamik och grundläggande kunskaper i centrala områden i fysik såsom vågrörelselära och elektromagnetism. M-ingenjören kan beskriva, matematiskt formulera, lösa och kritiskt värdera modeller inom olika tekniska tillämpningar.
  • Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
    En M-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom maskinteknik. Detta innebär att:
    • M-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från mekanik, hållfasthetslära, materialteknik, strömningslära, konstruktionsteknik, produktutveckling och produktionsteknik etc för att beskriva, analysera och utveckla tekniska produkter och system inom maskinteknik. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
    • En M-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska komponenter, produkter och system med vetenskapliga begrepp och modeller. M-ingenjören har kunskaper i programmering.
    • En M-ingenjör kan använda systematiska metoder för att utveckla och realisera konstruktioner inom det maskintekniska området. M-ingenjören har medverkat i genomförandet av fler konstruktionsuppgifter med progression under utbildningen.
  • Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
    Vid M-LiTH kan teknologen välja masterprofil inom något av följande områden:
    • Energi- och miljöteknik
    • Flygteknik
    • Industriell produktion
    • Logistik och supply chain management
    • Konstruktionsmaterial
    • Konstruktionsteknik och produktutveckling
    • Kvalitets- och verksamhetsutveckling
    • Mekatronik
    • Tillämpad mekanik
    • Produktionsledning
    Masterprofilerna omfattar 60 hp varav obligatoriskt projektarbete på 12hp.


Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

  • Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
    M-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och programmets ämnesgrund identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom programmets område. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
  • Experimenterande och kunskapsbildning
    En M-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. M-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
  • Systemtänkande
    M-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar och avvägningar.
  • Individuella färdigheter och förhållningssätt
    En M-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. M-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
  • Professionella färdigheter och förhållningssätt
    M-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad och professionens utveckling.


Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

  • Att arbeta i grupp
    M-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
  • Att kommunicera
    M-ingenjören ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.
  • Att kommunicera på främmande språk
    M-ingenjören skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.


Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav

  • Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
    En M-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En M-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
  • Företags- och affärsmässiga villkor
    En M-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.
  • Att planera system
    M-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
  • Att utveckla system
    M-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner/system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. M-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
  • Att realisera system
    En M-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
  • Att ta i drift och använda
    En M-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.

 

Innehåll

Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de tre första åren, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs.

  

Profiler

Under termin 7-9 skall den studerande vid utbildningsprogrammet följa en av masterprofilerna om minst 60 hp. För masterprofiler där det i programplanen finns kurser markerade med O/V gäller att en av kurserna skall ingå i examen.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4
eller
Fysik B, Kemi A, Matematik E
Områdesbehörighet A9/9

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

    • För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.

     

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för rmaskinteknik är:

    • elektroteknik
    • energi- och miljöteknik
    • flygteknik
    • industriell ekonomi
    • maskinteknik

    Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområde kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete. För civilingenjörsexamen bör examensarbete väljas som motsvarar masterprofilens inriktning.

    Examenskrav

    För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i maskinteknik, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:

    • kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser samt valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås.
    • masterprofil om minst 60 hp inom samma masterprofil (inkl. projektkurs)
    • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
      • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
    • kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
    • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. 

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

    Examensbenämning på engelska

    Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits

    Särskild information

    Forskarutbildningskurser
    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

    • IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
    • IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
    • ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
    • IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
    • MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
    • IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
    • ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

    För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen. 

    Övriga föreskrifter

    Se gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram.

    Termin 1 HT 2019

    Termin 2 VT 2020

    Termin 3 HT 2020

    Termin 4 VT 2021

    Termin 5 HT 2021

    Termin 6 VT 2022

    Termin 7 HT 2022

    Termin 8 VT 2023

    Termin 9 HT 2023