Masterprogram i industriell ekonomi, 120 hp

Master's Programme in Industrial Engineering and Management, 120 credits

6MIND

Undervisningsspråk

Engelska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Teknologie masterexamen med huvudområde Industriell ekonomi

Studietakt

Helfart

Syfte

  • En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management vid Linköpings universitet kan identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärvetenskapliga problem inom industrin, med fokus på att integrera kunskaper och färdigheter i teknik och ledarskap.
  • Masterprogrammet i Industrial Engineering and Management ska vara ett av de ledande internationella masterprogrammen inom området. Kurserna i programmet ska vara på en nivå som är jämförbar med liknande kurser som tillhandahålls av andra relevanta, välrenommerade internationella utbildningsprogram.
  • Masterprogrammet i Industrial Engineering and Management ska vara det självklara valet för studenter som har en högskoleingenjörsexamen och som har ambitionen att öka och fördjupa sina kunskaper inom industriell ekonomi, särskilt relaterat till innovations-, produktions- och kvalitetsledning.

Mål

Efter avslutat masterprogram förväntas studenten ha förvärvat följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management vid Linköpings universitet kan hantera komplexa tvärvetenskapliga problem relaterade till innovations-, produktions- och kvalitetsledning. Från en grundlig bas i teknisk, ekonomisk, matematik och ledarskap kan studenten identifiera, analysera, lösa och kommunicera problem relaterade till innovations-, produktions- och kvalitetsledning.

Studenter med en högskoleingenjörsexamen som påbörjar programmet har redan studerat fördjupningskurser inom en viss ingenjörsdisciplin, t.ex. maskinteknik, byggteknik, elektroteknik eller datateknik, inklusive minst 30 hp i matematik och/eller tillämpad matematik. Inom masterprogrammet integreras dessa ingenjörskunskaper med kunskaper i organisationsledning, produktionsstrategi, ledarskap, produktionsplanering, kvalitetsledning och projektledning för att kunna hantera komplexa industriella problem. Följaktligen kan en student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management beskriva, formulera och analysera industriella problem med hjälp av matematiska verktyg och tekniska tillämpningar.

Förutom generella, obligatoriska kurser inom dessa områden har studenten väsentligt fördjupade kunskaper inom en av programmets profiler. Inom den valda profilen kan studenten:

  • analysera komplexa problem baserat på relevant teori och praktisk kunskap
  • relatera till och syntetisera olika teoretiska perspektiv och utveckla egna analysmodeller
  • tillämpa akademiska principer, modeller och metoder i industriföretag
  • kritiskt utvärdera metoder, rutiner och metoder som tillämpas i teknikbaserade företag

Aktuell forskning och nya forskningsresultat integreras i kurser i slutet av programmet, med utgångspunkt i en obligatorisk kurs som behandlar forskningsmetodik, vetenskapligt skrivande, referenshantering och etik. Varje profil avslutas med en projektkurs där eleverna tillämpar tidigare kunskaper på ett strukturerat och metodiskt sätt för att genomföra förbättringsprojekt och få djup praktisk förståelse och erfarenhet från olika typer av företag.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management har individuell och professionell förmåga och attityd för att kunna ta en ledande roll i dynamiska industriella miljöer och kan identifiera, formulera och undersöka komplexa tekniska problem på ett systematiskt sätt, både kvantitativt och kvalitativt. Genom att använda relevant litteratur och utföra kvantitativa såväl som kvalitativa empiriska studier tar en student från programmet lätt till sig ny kunskap. Kvantitativa empiriska studier baserade på hypoteser kan testas i experiment såväl som genom statistiska analyser. Kvalitativa studier inkluderar fallstudier som kan användas för att skapa teoretiska konstruktioner och förslag.

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management kan identifiera, analysera och utveckla komplexa system genom att definiera systemgränser och egenskaper, ta hänsyn till hela systemet såväl som delsystem och beskriva och undersöka interaktionen mellan de olika delarna i systemet inklusive dess viktiga kontextberoende variabler. Studenterna tränas att ta initiativ, arbeta självständigt, kreativt samt tillämpa kritiskt tänkande. Självkännedom och en vilja att utvecklas personligen genom hela livet är viktigt, och det är också planering av tid och resurser på ett effektivt sätt, ansvarstagande, pålitlighet och professionellt agerande. Detta innefattar även att vara aktiv i sin karriärplanering och hålla sig uppdaterad med aktuell utveckling inom yrket.

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management utbildas för att kunna samarbeta kring komplexa uppgifter. Interpersonella färdigheter, grupparbete och kommunikation är därför av yttersta vikt. Studenterna tränas att för att arbeta tillsammans med andra i projekt och grupparbeten för att kunna bidra till gruppeffektivitet genom att aktivt delta, skapa tydliga roller och ansvar, aktivt dela kunskap och samarbeta för att uppnå uppsatta mål. Studenterna kan starta, planera, hantera och leda olika typer av projekt och integrera arbetet från människor från olika specialiseringar.

Vidare kan studenterna kommunicera, muntligt och skriftligt, på ett korrekt, inspirerande sätt med fokus på att uppnå uppsatta mål. Effektiv kommunikation består av både arbetsrelaterade och relationsorienterade färdigheter. Eftersom programmet ges på engelska, är en student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management tillräckligt skicklig på engelska för att ta till sig den senaste kunskapen inom området och, baserat på denna kunskap, förstå, analysera, jämföra och reflektera över komplexa tekniska problem, både skriftligt och muntligt.

Planering, genomförande och presentation av forsknings- eller utvecklingsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management har djup kunskap om system i en innovations-, produtions- eller kvalitetsmiljö, inklusive olika externa faktorer i samhället, och förstår affärsförhållandena för industriell forskning och utvecklingsprojekt och -processer. Detta inkluderar till exempel förmågan att leda

  • implementationsprocesser genom att testa, validera och verifiera aktiviteter, inklusive förståelse för förändringsprocesser,
  • drift och underhåll av tekniskt avancerade system, eller
  • innovation och introduktion av ny teknik

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management har kunskap om lämpliga utvecklingsprocesser för olika slags forsknings- eller utvecklingsprojekt och kan delta och aktivt bidra till alla faser av forsknings- eller utvecklingsprojekt, inklusive identifiering av behov, strukturering, planering, genomförande och presentation av projekt. En obligatorisk kurs i företagens sociala ansvar (CSR) bidrar till elevernas förståelse av teknikens betydelse i samhället, inklusive ekonomisk, social och hållbar utveckling.

Innehåll

Programmet börjar med en termin obligatoriska kurser. Från andra terminen väljer studenterna en profil inom området industriell ekonomi. Varje profil består av obligatoriska och valbara kurser. Profilen avslutas med ett examensarbete om 30 hp i termin fyra.

Profiler

Följande profiler erbjuds i programplanen:

  • Innovationsledning
  • Produktionsledning
  • Kvalitetsledning

Varje profil omfattar 90 hp, inklusive obligatoriska, valbara och villkorligt valbara kurser samt examensarbetet. Villkorliga valbara kurser är markerade O/V i läroplanen vilket innebär att en av kurserna är obligatorisk.

Innovationsledning

Snabb förändring är normen i dagens samhälle. Förväntningarna inför framtiden är att takten i förändringar och innovation kommer att öka ytterligare. Innovationer kan vara av många olika typer, men alla måste ledas och de flesta innovationer följer en generisk process. I profilen Innovationsledning lär du dig innovationsledning och innovationsprocesser.

Profilen Innovationsledning fokuserar på utveckling och kommersialisering av resurseffektiva produkter och hållbara lösningar. Det handlar om innovation såväl inom stora etablerade företag som mindre entreprenöriella företag. Studenterna läser kurser i ledningssystem och hållbarhet, innovationsledning, resurseffektiva produkter, industriell ekologi, ledarskap och organisation, samt affärsplanering och entreprenörskap.

Profilen och programmet avslutas med ett examensarbete på 30 hp inom området innovationsledning.

Produktionsledning

Målet med profilen Produktionsledning är att ge en helhetssyn på produktionsledning inom både tillverknings- och servicebranscher. Den ger också kunskap om metoder för att skapa, utveckla och upprätthålla en effektiv organisation för att ge kunderna maximala fördelar, där industriföretagets lönsamhet är utgångspunkten. Effektiv hantering och utnyttjande av resurser som maskiner, personal, material och information är centralt samtidigt som kundens behov av högkvalitativa produkter uppfylls. Industriföretag strävar efter kontinuerlig förbättring i riktning mot resurseffektiv, snabb och flexibel produktion.

Kurserna i profilen behandlar specifikt denna hushållning av tillgängliga resurser hos industriföretag, särskilt när det gäller integrationen mellan material och kapacitet, med olika välkända strategier, planeringsprinciper och metoder som sträcker sig från långsiktig planering i 2-5 år framöver till dagsplanering, såsom produktionsplanering och -kontroll, agil och lean produktion, begränsningsteori (TOC) och material- och produktionsstyrning (MRPII). Kurserna kombinerar teori och praktik för att ge fördjupad kunskap om industriell produktionsledning, d.v.s. allt från att använda rätt produktionsstrategi till att uppnå ett rationellt materialflöde från råmaterial genom produktion till färdig produkt samtidigt som man utnyttjar produktionsresurserna effektivt.

Profilen och programmet avslutas med ett examensarbete på 30 hp inom området produktionsledning.

Kvalitetsledning

Kvalitetsledning är en uppsättning koncept och tillämpningar som kännetecknas av grundprinciper som kundfokus, processhantering, ständig förbättring, allas deltagande, beslut baserade på fakta och dedikerat ledarskap. En av de centrala frågorna är hur en organisation kan förbättra sina processer för att ge kunderna maximala fördelar genom bästa möjliga användning av tillgängliga resurser. Denna profil ger kunskap om tillvägagångssätt för att skapa och upprätthålla en effektiv organisation och studenterna läser kurser inom lean produktion, six sigma, kvalitets- och verksamhetsutveckling och kundfokuserad produkt- och tjänsteutveckling.

Profilen och programmet avslutas med ett examensarbete på 30 hp inom området kvalitetsledning. 

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd.

Förkunskapskrav

  • Kandidatexamen i något av följande eller motsvarande huvudområden:
    - maskinteknik
    - energiteknik
    - samhällsbyggnadsteknik
    - elektroteknik
    - datateknik
  • 30 hp i matematik / tillämpad matematik och / eller tillämpning av matematik relevant för programmet, inklusive kurser i linjär algebra, analys och matematisk statistik.
  • Engelska 6 eller Engelska nivå 2
    Undantag för svenska

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbetet ska baseras på vetenskapligt innehåll av hög kvalitet och genomföras i nära kontakt med de forskargrupper som är involverade i programmet. Examensarbetet ska skrivas och presenteras på engelska. Huvudområdet för examensarbetet ska vara Industriell ekonomi.

    För tillträde till examensarbetet krävs att studenten är antagen till programmet och har minst 60 hp från kurser ur programplanen, varav minst 30 hp måste vara på avancerad nivå inom huvudområdet.

    Examenskrav

    Kraven är följande:

    • en kandidatexamen som anges i antagningskraven
    • kurskrav på totalt 120 högskolepoäng från programplanen, eller efter särskilt beslut från programnämnden, inklusive examensarbete.
    • godkänt på alla obligatoriska kurser, vilket omfattar
      • obligatoriska kurser för samtliga programstudenter
      • obligatoriska kurser inom vald profil
    • kurser på avancerad nivå A (avancerad) 90 hp varav:
      • minst 30 hp kurser från huvudområdet (industriell ekonomi)
      • 30 hp examensarbete inom huvudområdet (industriell ekonomi)
    • ett examensarbete i huvudområdet industriell ekonomi och godkänt i enlighet med LiTH:s bestämmelser.

     

    Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Kurser från kandidatexamen, högskoleingenjörsexamen eller motsvarande får aldrig ingå i masterexamen.

    Examensbenämning på svenska

    Teknologie masterexamen med huvudområde Industriell ekonomi

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Industrial Engineering and Management

    Övriga föreskrifter

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU03 Offensiv kvalitetsutveckling, gk 6 G2F 2 O
    TPPE82 Produktionsplanering- och styrning 6 G2F 4 O
    Period 2
    TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU12 Lean Production 6 A1N 2 O
    TPPE83 Tillämpad planering och styrning av produktionsverksamhet 6 A1N 3 O

    Termin 2 VT 2027

    Inriktning: Innovation Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIM09 Internationellt företagande 6 A1F 2 V
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 V
    TPMM04 Produktionsstrategier 6 A1N 3 V
    Period 2
    TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1N 2 O
    TEIO41 Corporate Social Responsibility 6 A1N 3 O
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Operations Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TPMM04 Produktionsstrategier 6 A1N 3 O/V
    En av kurserna markerade O/V är obligatorisk i masterprofilen Operations Management.
    TPPE78 Kvantitativa modeller och analys inom verksamhetsstyrning 6 A1N 1 O/V
    En av kurserna markerade O/V är obligatorisk i masterprofilen Operations Management.
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 V
    TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1N 2 V
    Period 2
    TEIO41 Corporate Social Responsibility 6 A1N 3 O
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TPPE74 Design och utveckling av produktionsverksamhet 6 A1F 4 O
    Inriktning: Quality Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1N 2 O
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 V
    TPMM04 Produktionsstrategier 6 A1N 3 V
    Period 2
    TEIO41 Corporate Social Responsibility 6 A1N 3 O
    TMQU04 Six Sigma Quality 6 A1F 2 O
    En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen. För kull HT25 är TMQU14 obligatorisk då TMQU13 är inställd VT26.
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU13 Kundfokuserad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1N 4 O/V
    En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.

    Termin 3 HT 2027

    Inriktning: Innovation Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIG02 Projektkurs avancerad - Management och innovation 12* A1F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1N 2 O
    TEIO07 Avancerad projektverksamhet 6 A1N 4 V
    Period 2
    TEIG02 Projektkurs avancerad - Management och innovation 12* A1F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIG03 Innovation och hållbarhetsomställningar 6 A1F 2 V
    TKMJ60 Produkt-tjänsteutveckling för den cirkulära ekonomin 6 A1N 3 V
    TMES51 Internationella energimarknader 6 A1N 2 V
    Inriktning: Operations Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TPPE73 Produktionsledningsprojekt 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO07 Avancerad projektverksamhet 6 A1N 4 V
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1N 2 V
    TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TPPE73 Produktionsledningsprojekt 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ60 Produkt-tjänsteutveckling för den cirkulära ekonomin 6 A1N 3 V
    TMPS31 Hållbar produktion 6 A1N 1 V
    Inriktning: Quality Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMQU27 Kvalitetsutveckling - projektkurs 12* A1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO07 Avancerad projektverksamhet 6 A1N 4 V
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1N 2 V
    TMQU47 Kvalitetsutveckling och robust konstruktion 6 A1N 4 V
    TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TMQU27 Kvalitetsutveckling - projektkurs 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ60 Produkt-tjänsteutveckling för den cirkulära ekonomin 6 A1N 3 V
    TMPS31 Hållbar produktion 6 A1N 1 V

    Termin 4 VT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall