Filosofi (46-60 hp), 15 hp

Philosophy (46-60 hp), 15 credits

92FS41

Huvudområde

Teoretisk filosofi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Hi A samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, 1-30 hp i Ingångsämne samt Filosofi 1-30 hp, eller motsvarande

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- för analys använda kunskaper om den teoretiska filosofins nyckelbegrepp och huvudområden
- redogöra för vetenskapsfilosofins huvudproblem och dess principiella diskussion om metodval
- demonstrera kunskaper om problem och metoder inom ett specialområde av den teoretiska filosofin
- argumentera för val av olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap i filosofiämnets olika delar

Kursinnehåll

Under kursen lär sig studenten att arbeta med vetenskapsteoretiska begrepp som lag, hypotes, hypotesprövning, orsak och förklaring. Kursen utgår från kunskapsteoretiska frågor som behandlats i den föregående kursen men koncentreras till en diskussion som förts under de senaste hundra åren. Kursen får en allmän inriktning genom att
exempel och problem väljs så att olika slag av vetenskaper berörs. Problem från såväl naturvetenskap som
humaniora och samhällsvetenskap behandlas. Ur färdighetssynpunkt arbetar studenten i första hand med att bygga resonemang utifrån de perspektiv som fordras för att delta i sådan principiell diskussion som är inblandad i metodval.

Under den senare delen av kursen gör studenten en specialisering i form av en uppsats, som inriktas mot problem inom den teoretiska filosofin. På detta sätt innebär den en fördjupning genom fokusering i förhållande till föregående kursdel. Information om möjligheter att välja område för fördjupning ges inför varje kurstillfälle. Utöver att skaffa sig fördjupad insikter inom ett teoretisk-filosofiskt område, utarbetar studenten ett exempel på filosofisk analys i det valda området. Exemplet skall vara självständigt utformat och utgöras av t.ex. en argumentationsanalys eller en ordnad jämförelse. Studenten har alltid möjlighet att styra behandlingen av sitt ämne för att belysa tematik av didaktisk relevans eller för att knyta an till sitt andra examensämne.

Ämnesdidaktik: Erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen följs upp och diskuteras. Olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom filosofiämnet i gymnasieskolan diskuteras och problematiseras.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar samt litteraturstudier.

Examination

Kursen examineras genom salstentamen, genom en enskilt författad uppsats som diskuteras vid ett seminarium samt genom en skriftlig redovisning som seminariebehandlas.

PROVKODER:
STN1: Skriftlig tentamen Vetenskapsfilosofi, 6,5 hp U-VG
UPS1: Uppsats: uppsats som seminariebehandlas tf-specialisering, 6,0 hp U- VG
SEM1: Uppsatsseminarier 0,5 hp U-VG
SRE1: Skriftlig redovisning av uppgift som seminariebehandlas 2 hp U-VG


Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för kultur och kommunikation

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Ämnesdidaktisk litteratur: Samuelsson Jansdotter, M., & Nordgren, K. (red). (2008), Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. Grundkurs i vetenskapsteori, Föllesdal, Wallöe, Elster (se litteraturförteckning för 92FS31), Ladyman, J., Understanding Philosophy of Science, London, Taylor & Francis, 2008 Viss övrig litteratur, som distribueras i samband med undervisningen, tillkommer. Vetenskapsteoretisk specialisering, Antingen: a) De formella vetenskapernas grunder: von Wright, Georg Henrik: Logik, filosofi och språk (1957, ny upplaga Stockholm 1993). eller: b) Medvetandefilosofi: Heil, John: Philosophy of Mind – A Contemporary Introduction, London 2004 (Routledge) Dessutom gäller för båda dessa alternativ att extra litteratur tillkommer. Denna litteratur bestäms i samråd med handledaren för kursen.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.