Geografi (1-15 hp), 15 hp

Geography (1-15), 15 credits

92GE11

Huvudområde

Geografi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Matematik B samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, 1-30 hp i Ingångsämne, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- översiktligt redogöra för landskapets grundelement mark, vatten och luft
- översiktligt redogöra för centrala miljöfrågor, särskilt sådana som rör landskapet och dess förändringar
- översiktligt redogöra för människans sätt att utnyttja och påverka landskapet genom bebyggelse och försörjningsformer i olika tider och på skilda håll i världen
använda kartor och annan geografisk information för enklare rumslig analys
- redogöra för geografins framväxt som grundskoleämne och universitetsämne
- jämföra geografiämnets framväxt med ett annat ämnes framväxt
- diskutera betydelsen av kursplanernas innehåll för utformningen av geografiämnet i gymnasieskolan.

Kursinnehåll

Kursen behandlar i huvudsak landskapets former som resultat av geologiska processer och vattnets, isens, vindens och vegetationens påverkan studeras. Vidare behandlas mineral, bergarter och jordarter i olika delar av världen samt klimat och klimatförändring. I kursen undersöks bland annat Högsta kustlinjen, sedimentära bergartslager och förkastningsbranter samt hur olika bergarter omvandlas till byggnadsmaterial. I kursen studeras kartans historia liksom kartprojektioner och kartframställning. Digitala och manuella kartografiska metoder, laborationer och övningar ingår.

Vidare behandlar kursen landskapets former som resultat av människans verksamhet studeras. Markanvändning och bebyggelse i rurala och urbana landskap samt svenska landskapstyper, deras framväxt och utmärkande drag studeras. I kursen studeras även historiska kartor som stöd för landskapstolkning samt fysisk planering i Sverige.

Kursens ämnesdidaktiska delar består av integrerade moment där ämnesdidaktiska vetenskapsperspektiv, styrdokument och begrepp samt arbetssätt och tematisk undervisning behandlas, med direkt anknytning till det ämnesteoretiska innehållet som beskrivs nedan. Övningar i att planera, genomföra, leda och följa upp geografiundervisning på gymnasienivå ingår.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar, handledning, seminarier, exkursioner och självständiga studier.

Examination

Examinationen sker genom skriftlig redovisning och salstentamen:

PROVKODER U-VG:
SRE1 Skriftlig redovisning: kartografi 2 hp
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen, 5.5 hp
STN2 Skriftlig tentamen: salstentamen, 5.5 hp
SRE2 Skriftlig redovisning: ämnesdidaktik 2 hp

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för Tema

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Ahlberger, C. 2001. Den svenska staden – vinnare och förlorare. Riksantikvarieämbetet. http://www.dialog.raa.se/cocoon/forlag/sok.html ISBN 91-7209-214-9 Bogren, J. Gustavsson, T. och Loman, G. 1999. Klimatologi, meteorologi. Studentlitteratur, Lund. http://www.studentlitteratur.se/ Bronäs, Agneta & Niclas Runebou. 2010. Ämnesdidaktik som undervisningskonst. Stockholm, Norstedts. Cserhalmi, Niklas. 1997. Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Temanummer. Bygd & Natur, årg 76, nr 6, Stockholm 1997. Hall, Alm, Ene, Jansson. 2003. Introduktion till kartografi och geografisk information. Studentlitteratur, ISBN: 9144040504 http://www.studentlitteratur.se/ Lundqvist, J. 2006. Geologi Processer - utveckling – tillämpning. Studentlitteratur, Lund. http://www.studentlitteratur.se/ Möller, Jens Petter. 2003. Geografididaktik. Perspektiv och exempel. Stockholm (Liber) ISBN 91-470514-0-X. Skolans aktuella styrdokument för gymnasiet. Världsatlas Litteratur genom institutionen: Castensson, R: Kompendium. Stadsplaner i kronologisk ordning från Antiken till Modern tid. Eriksson, A. 1999. Kartor, diagram, landskapsinformation med tillämpningsövningar. Perhans, K-E. 2002. Istidens landskap. Jordarter och terrängformer. Kopierade artiklar, aktualitetsmaterial m.m.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.