Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Matematik (61-68,5 hp), 7.5 hp
Mathematics (61-68,5), 7.5 credits
93MA51
Huvudområde
MatematikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Jonas Bergman ÄrlebäckStudierektor eller motsvarande
Göran ForslingVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Huvudområde
MatematikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Biologi
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Historia
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell samhällskunskap
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Samhällskunskap
Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs genomgångna kurser enligt gällande studiegång och utbildningsplan varav UK 1-4 om 30 hp samt genomgångna 1-60 hp i ämnet matematik varav 1-30 hp med godkänt resultat, eller motsvarande.Lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva, analysera och jämföra några centrala teoretiska
perspektiv och begrepp inom matematikens didaktik och dess
konsekvenser för undervisningspraktik
- utifrån aktuella läro- och kursplaner kunna redogöra för och
analysera det matematiska innehåll som utgör grund för
undervisningsplanering
- kunna redogöra för och analysera barns och ungdomars
föreställningar om och sätt att tillägna sig grundläggande
matematiska begrepp och färdigheter
- kunna analysera förutsättningar och mönster för
kommunikation inom matematik i skolan
- självständigt söka, kritiskt granska, sammanställa och
reflektera över skolrelevant forskning inom matematikens
didaktik
- utifrån kunskap om forskningsetiska principer kunna granska
och konstruktivt kommentera vetenskapliga arbeten
- kunna formulera relevanta problemställningar som grund för
vetenskapligt inriktat arbete i matematikdidaktik och kunna
bearbeta och analysera insamlat empiriskt material med
utgångspunkt i sådana problemformuleringar
Kursinnehåll
Ämnesdidaktiska och undervisningsmetodiska analyser av
centrala begrepp och metoder inom skolmatematik med fokus
på gymnasiet. Centrala matematikdidaktiska frågeställningar,
begrepp och forskningsresultat, utgående från
matematikämnets och undervisningspraktikens villkor.
Teoretiska perspektiv på undervisning och lärande i matematik
med tillämpning i undervisningspraktik: skolans kursplaner i
matematik; organisation, planering och uppföljning av
undervisning; matematikundervisningens sociala och affektiva
dimensioner; elevers uppfattning och utveckling av
matematiska begrepp och färdigheter; bedömning av kunskap i
matematik; arbetsformer och laborativa/tekniska hjälpmedel;
matematikdidaktisk forskning som berör skolans
matematikutbildning.
Undervisnings- och arbetsformer
Föreläsningar, lektioner, seminarier samt självständiga studier.
Examination
Kursen examineras genom skriftlig och muntlig redovisning samt skriftlig salstentamen.
PROVKODER:
MRE1 Muntlig redovisning Litteraturseminarier, 1,5 hp (U-G)
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen Matematikdidaktik, 3 hp (G-V)
SRE1 Skriftlig redovisning Ämnesdidaktisk rapport, 3 hp (G-V)
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.Institution
Matematiska institutionenDet finns inga examinationsmoment att visa.
Litteraturlistan är preliminär.
- Bergsten, C. m. fl (1997). Algebra för alla. Nämnaren Tema.
Göteborg: NCM.
- Bergsten, C. (2006). Euklides i nya kläder - om dynamiska
geometriprogram. Svenska Matematikersamfundets
medlemsutskick, maj.
- Bergsten, C. (2008). Några aspekter av det matematiska
formelspråket. I H. Lennerstad & C. Bergsten (red.),
Matematiska språk. Stockholm: Santérus Förlag.
- Blomhøj, M. (2000). Villkor för lärande i en datorbaserad
matematikundervisning. I B. Grevholm (red.),
Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv (ss. 185-218).
Lund. Studentlitteratur.
- Likvärdig bedömning och betygsättning (s. 47-63),
Skolverkets allmänna råd 2004, Skolverket.
- Olofsson G. (2007) Likvärdig bedömning? En studie av lärares
bedömning av elevarbeten på ett nationellt prov i matematik
Kurs A. Stockholm: PRIM-gruppen.
- Palm T. m fl (2004). En tolkning av målen med den svenska
gymnasiematematiken och tolkningens konsekvenser för
uppgiftskonstruktion. PM NR 199. Umeå: Institutionen för
beteendevetenskapliga mätningar.
- Dowling, P. (1996). A sociological analysis of school
mathematics texts. Educational Studies in Mathematics, 31,
389-415.
- Jablonka, E. (2003). Mathematical literacy. I A. Bishop et al
(red.), Second international handbook of mathematics
education, Part one (ss. 75-102). Dordrecht: Kluwer.
- Jablonka, E., & Gellert, U. (2007). Mathematisation -
demathematisation. In U. Gellert, & E. Jablonka (Eds.),
Mathematisation and demathematisation: Social, philosophical
and educational ramifications (pp. 1-18). Rotterdam: Sense
Publishers.
- Niss, M. (2000). Den matematikdidaktiska forskningens
karaktär och status. I B. Grevholm (red.), Matematikdidaktik -
ett nordiskt perspektiv (s. 21-47). Lund: Studentlitteratur.
- Wyndhamn, J., Riesbeck, E. & Schoultz, J. (2000).
Problemlösning som metafor och praktik. Institutionen för
tillämpad lärarkunskap, Linköpings universitet. (valda kapitel)
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.