Civilingenjörsprogram i kemisk biologi, 300 hp

Master of Science in Chemical Biology, 300 credits

6CKEB

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjörsexamen - Kemisk biologi

samt

Teknologie masterexamen med huvudområde Kemisk biologi eller Teknisk biologi

eller

Valbar utgång, 3 år: Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområde Kemisk biologi

Studietakt

Helfart

Syfte

Kemisk biologi är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och forskningsområde i gränslandet mellan kemi och biologi som fokuserar på en djupgående förståelse av komplexa biologiska processer på atomär och molekylär nivå. Det innefattar såväl detaljerad kunskap om enskilda biomolekylers struktur och funktion som kunskap om växelverkan i större biomolekylära system samt omfattande kunskaper om avancerade mättekniker för att studera dessa.

Civilingenjörsutbildningen i kemisk biologi ger kunnande inom kemi, biologi och molekylär bioteknik kombinerat med matematik och ingenjörsfärdigheter. Den utexaminerade civilingenjören besitter de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att lösa biotekniska problem genom att tillämpa och utveckla kemiska, struktur- och molekylärbiologiska tekniker. Visionen är att:

  • KB-ingenjören skall ha förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik, särskilt inom den biotekniska intressesfären, för att möta behov från näringsliv och samhälle.
  • KB-ingenjören skall bidra till en god resurshushållning och hållbar utveckling inom sina kunskapsområden.
  • studenter som utexaminerats från KB-programmet ska vara de mest attraktiva bioteknikingenjörerna såväl nationellt som internationellt.

Mål

Ämneskunskaper 

Förutom solida grundläggande kunskaper inom matematik, naturvetenskap och teknik besitter KB-ingenjören fördjupade och väsentligt fördjupade kunskaper inom genteknik, systemteknik, protein engineering, strukturbiologi och bioprocessteknik. KB-ingenjören är väl förtrogen med laborativ metodik inom dessa områden och har god förmåga att använda datavetenskapliga, statistiska och bioinformatiska verktyg för analys, beräkningar och visualisering av data inom företrädesvis bioteknik. Med denna kombination av kunskaper kan KB-ingenjören identifiera, formulera, strukturera och lösa komplexa biotekniska problem, samt analysera och värdera tekniska lösningar inom sin profilering.

Kunskaper i grundläggande matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen

 KB-ingenjören har en bred grundkunskap i matematik, fysik, kemi och biologi, i form av

  • inom matematik: analys och linjär algebra.
  • inom fysik: klassisk mekanik.
  • inom kemi: allmän kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi och biokemi.
  • inom biologi: cellbiologi, mikrobiologi och fysiologi.

KB-ingenjören kan vidare planera och genomföra laborativa experiment och dra relevanta slutsatser utifrån erhållna laborativa resultat. KB-ingenjören besitter grundläggande teknikvetenskapliga kunskaper i programmering och kan använda dessa för systematisk problemlösning.

Fördjupade och väsentligt fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

Fördjupade kunskaper

KB-ingenjörens kunskaper på fördjupad nivå inom matematikområdet omfattas i första hand av matematisk statistik, medan fördjupningen inom fysik främst omfattar kunskaper i elektromagnetism, kvantmekanik och spektroskopi. KB-ingenjören har också fördjupade kunskaper i biokemi, cellbiologi och molekylärgenetik.

KB-ingenjören besitter fördjupade kunskaper inom bioteknik, biomätteknik, bioinformatik och reglerteknik. Det innebär att KB-ingenjören kan realisera biotekniska lösningar, speciellt inom protein engineering, genom att

  • använda datorbaserade metoder för analyser av DNA- och proteinsekvenser
  • utnyttja genteknik för att erhålla proteiner med önskad funktion,
  • använda biofysikaliska mätmetoder för att utvärdera och karakterisera dessa proteiner med avseende på struktur, stabilitet, funktion och interaktioner.

Väsentligt fördjupade kunskaper

Väsentligt fördjupade kunskaper erhålls under de sista två åren, då studenten väljer att profilera sig inom antingen industriell bioprocessteknik eller proteinteknik.

KB-ingenjören med bioprocessinriktning har kunskap om såväl prokaryota som eukaryota värdsystem för framställning av ett brett spektrum av biotekniska produkter inom t ex läkemedels-, energi- och livsmedelsområdet. Han/hon har också förmåga att modellera, utforma, analysera och kvalitetssäkra industriella biotekniska process- och produktionssystem, inklusive att utvärdera deras ekonomiska och hållbarhetsmässiga förutsättningar, och har kunskaper om bioanalytiska och sensorbaserade verktyg för processövervakning. Genom väsentligt fördjupade kunskaper i tillämpad statistik och datahantering, såsom artificiellt intelligenta metoder, kan KB-ingenjören planera och utvärdera komplexa bioprocesser som beror av ett stort antal variabler. 

KB-ingenjören med inriktning mot proteinteknik besitter väsentligt fördjupade kunskaper om proteiners struktur, dynamik, interaktioner och aktivitet, samt hur dessa egenskaper kan visualiseras och utnyttjas för tillämpningar inom medicinsk diagnostik, för design av proteinläkemedel och för utformning av sensorer som är baserade på biokemisk igenkänning. KB-ingenjören vet också hur man använder avancerade metoder inom proteomik, bioinformatik och statistik för att generera och analysera stora datamängder med vars hjälp både diagnostiska verktyg och en ökad förståelse för cellens funktioner kan erhållas.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Genom att utbildningen genomförs i nära samverkan med flera starka forskningsmiljöer har KB-ingenjören god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom flera av områdena protein engineering, strukturbiologi, proteomik, bioinformatik och industriell bioprocessteknik.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Analytiskt tänkande och problemlösning

KB-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och fysik, kemi, biologi och bioteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom bioteknik. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

En KB-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. KB-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.

Systemtänkande

KB-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.

Förhållningssätt, tänkande och lärande

En KB-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. KB-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

Etik, likabehandling och ansvarstagande

KB-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Det innefattar ett etiskt medvetet förhållningssätt och förmåga att ta hänsyn till alla likas värde. KB-ingenjören ska även hålla sig informerad om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

Arbete i grupp

KB-ingenjören har kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar och vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp. Han/hon kan därigenom sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt har förmåga att agera i olika roller, inklusive projektledarrollen.

Kommunikation

KB-ingenjören kan kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icke-tekniker, lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.

Kommunikation på främmande språk

KB-ingenjören kan läsa texter inom det egna teknikområdet samt presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt på engelska.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

En KB-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En KB-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om aktuella frågor i ett globalt perspektiv.

Företags- och affärsmässiga villkor

En KB-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier.

Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

KB-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravställa system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta. Han/hon kan modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot specificerade krav.

Att konstruera produkter och system

KB-ingenjören har generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system inom bioteknikområdet och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. TB-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

Att realisera produkter och system

En KB-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen, test, verifiering och validering.

Att ta i drift och använda produkter och system

En KB-ingenjör har kunskaper avseende igångsättande, optimering och drift av avancerade biotekniska system. 

Innehåll

Programmet inleds med grundläggande kurser i matematik, kemi, biologi och fysik, vilka samläses med andra utbildningsprogram. Under det tredje året läses fördjupade kurser i gränslandet mellan kemi och biologi, som biomätteknik och proteinkemi. Det tredje året avslutas med ett 16 hp kandidatprojekt inom protein engineering.

Under de två avslutande åren sker ytterligare fördjupning inom vald profilering på avancerad nivå. Ämneskunskaperna fördjupas och kompletteras med mer tillämpade kurser inom främst matematik och bioteknikområdet. Dessutom finns möjlighet att välja breddande kurser inom industriell ekonomi och ledarskap.

I utbildningen ingår även projektkurser där studenterna får tillämpa teoretiska kunskaper på ett professionellt sätt, och där det ingår skriftlig och muntlig kommunikation på svenska och engelska. Även moment av gruppdynamik och styrning och ledning av projekt ingår i dessa.

I programplanen framgår det vilka kurser som ges och när de ges, samt under vilken programtermin kursen är rekommenderad att läsas. Varje kurs återges i en kursplan, där bland annat kursens mål och innehåll och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen är beskrivna. I kursplanen anges vilket/vilka huvudområde(-n) kursen har samt nivå på kursen; grundläggande nivå (G1 eller G2) eller avancerad nivå (A).

Profiler

På programmet kan följande masterprofiler väljas:

  • Protein Science and Technology / Protein Science and Technology
  • Industriella bioprocesser / Industrial Bioprocesses

Profilerna utgörs av ett antal obligatoriska och valbara kurser om totalt 120 hp, inklusive examensarbetet.

Inom vald profil ska ytterligare en kurs i matematik/tillämpning av matematik omfattande minst 6 hp inkluderas. Förslag på lämpliga kurser anges med o/v i programplanen. Även annan matematikkurs kan väljas efter beslut av programnämnden. 

Inom profilen Protein Science and Technology finns ytterligare två o/v-grupperingar där en av de ingående kurserna ska väljas: 

  • två kurser inom huvudområdet kemisk biologi, NKED20 och NKED82/TFYA30, markerade med o/v i programplanen, vilket innebär att en av dessa ska väljas.
  • tre breddningskurser, TEAE01, TMQU46 och TGTU04/TEIO29, markerade med o/v i programplanen, vilket innebär att en av dessa ska väljas.

Varje profil innehåller en ämnesspecifik projektkurs på avancerad nivå. Inriktningen avslutas med examensarbete omfattande 30 hp. Profilen anges i examensbeviset för civilingenjörsexamen.

Det finns även möjlighet att läsa kurser utifrån en individuell masterprofil. En individuell masterprofil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnd efter ansökan. Observera att en individuell masterprofil ska ha en annorlunda inriktning än de ordinarie profilerna. Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.

Undervisnings- och arbetsformer

Den studerande antas till programmets öppna ingång, vilket innebär att den studerande först inför sin tredje termin bestämmer sig för om han/hon avser att följa en civilingenjörsutbildning inom området kemisk biologi eller det naturvetenskapliga kandidatprogrammet 6KKEB som sedan kan byggas på med masterutbildning.

Utbildningen är campusförlagd och är huvudsakligen upplagd i kurser om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Vissa moment, speciellt laborationer, kan schemaläggas under kvällstid. Under de tre inledande åren är kurserna obligatoriska. Termin 6 avslutas med ett obligatoriskt kandidatprojekt. Inför termin 7 väljs en profil som avslutas termin 10 med examensarbete på avancerad nivå om 30 högskolepoäng. Under de två avslutande åren finns utrymme för valbara kurser.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Även noteringen o/v kan förekomma och innebär att någon av ett antal kurser ska väljas. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Dessa valbara kurser ska vara relevanta för programmets inriktning. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen. I examen får en individuell projektkurs omfattande max 6 hp inräknas.

Undervisningen kan vara problem- och projektbaserad, innehålla moment av skriftlig framställning, litteratursökning och litteraturstudier. Utöver dessa undervisningsformer kan utbildningen också bedrivas i grupper med handledning. I utbildningen ingår även flera laborativa kurser, inklusive datorlaborationer. Kurser kan ges på engelska och kurslitteraturen är ofta på engelska.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
Matematik 4 eller Matematik D

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

    • För tillträde till kandidatprojektkursen, se förkunskapskrav i kursplanen.
    • För tillträde till kurs på termin 7 krävs avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer senast  den första augusti. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
    • För tillträde till examensarbetet på masternivå, se förkunskapskrav i kursplanen. 

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) utförs under termin 6. Huvudområde för kandidatexamen är bioteknik.

    Examensarbete på masternivå utförs under termin 10 och utgör det avslutande momentet på utbildningen. Examensarbetet ska utföras inom huvudområdet för vald masterprofil. Tillåtna huvudområden för examensarbete på avancerad nivå är kemisk biologi och teknisk biologi, samma som huvudområdet för den valda profilen, om inte annat individuellt beslut fattats av programnämnden.

    Examensarbetet avser att visa att den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift omfattande 30 hp. Utöver vad som står i regelverket samt i kursplanen för examensarbetet bör en processanalys inkluderas i examensarbetsrapporten.

    För tillträde till examensarbete, se Tillträdeskrav till högre termin eller kurser.

    Examenskrav

    För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i kemisk biologi, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:

    • kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser kompletterat med valbara kurser ur programplanen (inklusive kandidatprojekt och examensarbete) så att 300 hp uppnås.
      • i de obligatoriska kurserna ingår att välja en extra kurs i matematik ur utbudet markerade o/v i programplanen.
      • i de obligatoriska kurserna ingår för profilen Protein Science and Technology även att välja en av två kurser inom huvudområdet kemisk biologi, NKED20 eller NKED82/TFYA30, samt en av tre breddningskurser, TEAE01, TMQU46 eller TGTU04/TEIO29, samtliga markerade med o/v i programplanen
    • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
      • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
    • följt programplanen för en masterprofil alternativt följt en godkänd individuell masterprofil.
    • kraven för godkänt kandidatprojekt
    • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.
    • kraven för godkänt examensarbete examinerat vid tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.

    När kraven för civilingenjörsexamen i kemisk biologi är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom relevant huvudområde uppfyllda och därmed utfärdas två examina.

    Uppfylls kraven för en profil anges detta i examensbeviset.

    Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

    För studier inom tekniska fakultetens utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, men kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

    Särskilda kurskrav för individuell profil

    I en individuell profil skall följande programobligatoriska kurser ingå:

    • Projektkurs TFKE66 eller motsvarande, minst 6 hp
    • TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling
    • TAMS41 Statistisk modellering med regressionsmetoder

    I övrigt gäller examenskraven för programmet.

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjör, 5 år: Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

    Valbar utgång, 3 år: Naturvetenskaplig kandidat 180 hp

    Examensbenämning på engelska

    Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjörsexamen - Kemisk biologi

    samt

    Teknologie masterexamen med huvudområde Kemisk biologi eller Teknisk biologi

    eller

    Valbar utgång, 3 år: Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområde Kemisk biologi

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science in Engineering - Chemical Biology

    and

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Chemical Biology or Engineering Biology

    Särskild information

    Forskarutbildningskurser

    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för studenter på tekniska fakulteten. Detta gäller även forskningsförberedande kurser på medicinska fakulteten. Forskarutbildningskurser och forskningsförberedande kurser kan räknas med i civilingenjörsexamen efter ansökan till programnämnden, dock får endast en individuell projektkurs omfattande 6 hp inräknas i examen. 

    Examina

    Vid fullföljande av programmets tre första år ges möjlighet att ansöka om teknologie kandidatexamen i bioteknik.

    Examina inom programmet:

    • Teknologie kandidat i Bioteknik
    • Masterprofil Protein science and technology
      • Civilingenjör Kemisk biologi
      • Teknologie master i Kemisk biologi
    • Masterprofil Industriella bioprocesser
      • Civilingenjör Kemisk biologi
      • Teknologie master i Teknisk biologi

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2024

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 0
    NKEA02 Allmän kemi 1 6* G1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TATB02 Matematisk grundkurs 6* G1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 1
    NKEA02 Allmän kemi 1 6* G1X 1/2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    NKEA04 Allmän kemi 2 6 G1X 1/2 O
    TATB02 Matematisk grundkurs 6* G1X 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    NKEA06 Organisk kemi 1 6 G1X 1/3 O
    NKEA08 Biokemi 1 6 G1F 2/4 O

    Termin 2 VT 2025

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NBIA24 Genetik 6 G1X 2/3 O
    NBIA25 Cellbiologi 6 G1X 1/3 O
    TATA41 Envariabelanalys 1 6 G1X 4 O
    TGTU96 Hållbar studiesituation 2* G1X - F
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    NBIA23 Mikrobiologi 6 G1X 1/3 O
    TATA42 Envariabelanalys 2 6 G1X 2 O
    För dig som väljer att läsa kandidatprogrammet i Kemisk biologi är denna kurs valbar och kan ersättas med NKEB45 (som går samma läsperiod). Se utbildningsplanen för examenskrav.
    TGTU96 Hållbar studiesituation 2* G1X - F
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 3 HT 2025

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA16 Linjär algebra 6* G1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE54 Programmering och problemlösning 6 G1N 3 O
    TFKE06 Organisk kemi 2 6 G1X 1/2 O
    Period 2
    NBIB45 Fysiologiska principer och etik 6 G1X 1 O
    TATA16 Linjär algebra 6* G1X 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA16 Mekanik 6 G1X 4 O

    Termin 4 VT 2026

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA83 Flervariabelanalys 6 G1X 1 O
    TFKE43 Spektroskopi och kinetik 6 G1X 3 O
    TFYY55 Fysik 6* G2X 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    NBIC52 Molekylärgenetik 6 G2X 2/4 O
    TFKE36 Biokemi 2 6 G2X 1/4 O
    TFYY55 Fysik 6* G2X 3 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 5 HT 2026

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFKE37 Biomätteknik 6 G2X 1/2/3 O
    TFKE68 Genteknik 3 G2X 1/2/3 O
    TFKE69 Projektkurs i kemisk biologi 6* G2X 1/2/3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFTB45 Bioinformatik 3 G2X 4 O
    Period 2
    TFKE17 Fysikalisk kemi 6 G1X 3 O
    TFKE69 Projektkurs i kemisk biologi 6* G2X 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSRT23 Reglerteknik 6 G2X 4 O

    Termin 6 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAMS11 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6 G2X 4 O
    TBMT37 Systembiologisk modellering 2 G2X 2 O
    TFKE62 Protein Engineering med projektledning, kandidatprojekt 16* G2X 1/3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFKE71 Proteinkemi 6 A1X 1/3 O
    TINT01 Introduktionskurs i interkulturell kompetens 2 G1X - V
    Period 2
    TFKE62 Protein Engineering med projektledning, kandidatprojekt 16* G2X 1/2/3/4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TPTE06 Praktik 6 G1X - V

    Termin 7 HT 2027

    Inriktning: Industriella bioprocesser — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFKE72 Industriell enzymteknik 6 A1X 3 O
    TFTB50 Bioprocessanalytiska tekniker 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1X 3 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TBMT42 Systembiologi, digitala tvillingar och AI 6 A1X 1 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen för ditt antagningsår.
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen för ditt antagningsår.
    TPPE82 Produktionsplanering- och styrning 6 G2X 1 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen för ditt antagningsår.
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFTB46 Avancerad bioinformatik 6 A1X 2 V
    TFYA47 Ytor och gränsskikt 6 A1X 2 V
    TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1X 2 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ31 Biofuels for Transportation 6 A1X 1 V
    TVMB17 Immunbiologi och immunologiska tekniker 6 G2X 1/2 V
    TVMB26 Molekylär virologi 6 A1X 1 V
    Period 2
    TAMS41 Statistisk modellering med regressionsmetoder 6 A1X 3 O
    TFKE70 Mikrobiella cellfabriker 6 A1X 1 O
    TFTB50 Bioprocessanalytiska tekniker 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen för ditt antagningsår.
    TEIO29 Ledarskap och organisation 6 G1X 1 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen för ditt antagningsår.
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU49 Teknikhistoria 6 G1X 1 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ24 Miljöteknik 6 G1X 1 V
    TMMS31 Biomekanisk modellering av vävnader och system 6 A1X 4 V
    TVCB13 Stamcellsteknik 6 A1X 1 V
    Inriktning: Protein Science and Technology — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFKE57 Proteomik 6 A1X 3 O
    TFKE65 Trender inom molekylär Life Science 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFTB46 Avancerad bioinformatik 6 A1X 2 O
    TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1X 3 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TBMT42 Systembiologi, digitala tvillingar och AI 6 A1X 1 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen för ditt antagningsår.
    TPPE82 Produktionsplanering- och styrning 6 G2X 1 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen för ditt antagningsår.
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1X 2 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TVMB17 Immunbiologi och immunologiska tekniker 6 G2X 1/2 V
    TVMB26 Molekylär virologi 6 A1X 1 V
    Period 2
    TAMS41 Statistisk modellering med regressionsmetoder 6 A1X 3 O
    TFKE65 Trender inom molekylär Life Science 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFKE67 Biomolekylär strukturanalys 6 A1X 1 O
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen för ditt antagningsår.
    TEIO29 Ledarskap och organisation 6 G1X 1 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen för ditt antagningsår.
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFKE48 Biomolekylära sjukdomsprocesser 6 A1X 2 V
    TFYA30 Supramolekylär kemi 6 A1X 2 V
    TGTU49 Teknikhistoria 6 G1X 1 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ24 Miljöteknik 6 G1X 1 V
    TVCB13 Stamcellsteknik 6 A1X 1 V

    Termin 8 VT 2028

    Inriktning: Industriella bioprocesser — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFTB51 Bioteknisk tillverkningsteknik 6 A1X 2/3 O
    TFTB52 Projektkurs i design av biotekniska produktionsprocesser 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU46 Kvalitetsledning 6 G2X 1 O
    NKEB10 Analytisk kemi - Kromatografi 6 G1X 1 V
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    TDDE10 Objektorienterad programmering i Java 6 G2X 1 V
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar 6 G2X 4 V
    TGTU94 Teknik och etik 6 G1X 1 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ15 Miljömanagement 6 G1F 3 V
    TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1X 2 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TFTB52 Projektkurs i design av biotekniska produktionsprocesser 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFTB53 Produktion av biologiska läkemedel 6 A1X 3 O
    NKED20 Läkemedelsutveckling 6 A1X 2 V
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 V
    TFKE73 Terapeutiska proteiner 6 A1X 1 V
    TGTU84 Mångfald och genus inom teknikutveckling 6 G1X 4 V
    TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1X 4 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Protein Science and Technology — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFKE66 Projektkurs i strukturbaserad protein targeting och engineering 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFTB34 Biosensorteknik 6 A1X 3 O
    TMQU46 Kvalitetsledning 6 G2X 1 O/V
    För dig som läser profilen Protein Science and Technology (KB) ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TEIO29 väljas (markeras o/v).
    NBID64 Molekylärfysiologi och cellsignaleringsmekanismer 6 A1X 2 V
    NKEB10 Analytisk kemi - Kromatografi 6 G1X 1 V
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
    TDDE10 Objektorienterad programmering i Java 6 G2X 1 V
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFTB35 Ytvetenskap 6 A1X 1 V
    TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar 6 G2X 4 V
    TGTU94 Teknik och etik 6 G1X 1 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
    Period 2
    TFKE66 Projektkurs i strukturbaserad protein targeting och engineering 6* A1X 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFKE73 Terapeutiska proteiner 6 A1X 1 O
    NKED20 Läkemedelsutveckling 6 A1X 2 O/V
    För dig som läser profilen Protein Science and Technology ska en av kurserna NKED20 eller TFYA30 väljas inom examen.
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O/V
    För dig som läser profilen Protein Science and Technology (KB) ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TEIO29 väljas (markeras o/v).
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU84 Mångfald och genus inom teknikutveckling 6 G1X 4 V
    TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1X 4 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2X - V
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 9 HT 2028

    Inriktning: Industriella bioprocesser — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAMS81 Statistisk försöksplanering 6 A1X 4 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1X 3 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TBMT42 Systembiologi, digitala tvillingar och AI 6 A1X 1 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 V
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 V
    TFTB46 Avancerad bioinformatik 6 A1X 2 V
    TFYA47 Ytor och gränsskikt 6 A1X 2 V
    TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1X 2 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ31 Biofuels for Transportation 6 A1X 1 V
    TPPE82 Produktionsplanering- och styrning 6 G2X 1 V
    TRTE18 Biogasprocessen 6 A1X 1 V
    TVMB17 Immunbiologi och immunologiska tekniker 6 G2X 1/2 V
    TVMB26 Molekylär virologi 6 A1X 1 V
    Period 2
    TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMPS36 Maskininlärning för bioprocessteknik 6 A1X 3 O
    TAOP61 Optimering av realistiska, sammansatta system 6 A1X 2 V
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 V
    TEIO29 Ledarskap och organisation 6 G1X 1 V
    TGTU49 Teknikhistoria 6 G1X 1 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ24 Miljöteknik 6 G1X 1 V
    TMMS31 Biomekanisk modellering av vävnader och system 6 A1X 4 V
    TMQU12 Lean Production 6 A1X 2 V
    TVCB13 Stamcellsteknik 6 A1X 1 V
    Inriktning: Protein Science and Technology — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAMS81 Statistisk försöksplanering 6 A1X 4 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1X 3 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TBMT42 Systembiologi, digitala tvillingar och AI 6 A1X 1 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O/V
    För dig som läser profilen Protein Science and Technology (KB) ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TEIO29 väljas (markeras o/v).
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 O/V
    Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT92, TATM38, TAMS81 och TBMT42 är förslag på lämpliga kurser.
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFKE72 Industriell enzymteknik 6 A1X 3 V
    TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1X 2 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TRTE18 Biogasprocessen 6 A1X 1 V
    TVMB17 Immunbiologi och immunologiska tekniker 6 G2X 1/2 V
    TVMB26 Molekylär virologi 6 A1X 1 V
    Period 2
    TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O/V
    För dig som läser profilen Protein Science and Technology (KB) ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TEIO29 väljas (markeras o/v).
    TEIO29 Ledarskap och organisation 6 G1X 1 O/V
    För dig som läser profilen Protein Science and Technology (KB) ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TEIO29 väljas (markeras o/v).
    TFYA30 Supramolekylär kemi 6 A1X 2 O/V
    För dig som läser profilen Protein Science and Technology ska en av kurserna NKED20 eller TFYA30 väljas inom examen.
    TAOP61 Optimering av realistiska, sammansatta system 6 A1X 2 V
    Minst en av kurserna TAOP61 och TKMJ24 krävs för examen på MMAT.
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFKE48 Biomolekylära sjukdomsprocesser 6 A1X 2 V
    TGTU49 Teknikhistoria 6 G1X 1 V
    THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THFR27 Franska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THSP27 Spanska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THTY27 Tyska med teknisk inriktning 6* G1X 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ24 Miljöteknik 6 G1X 1 V
    TVCB13 Stamcellsteknik 6 A1X 1 V

    Termin 10 VT 2029

    Inriktning: Industriell bioteknik och produktion — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Protein Science and Technology — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Programmens upplägg och organisation

    Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

    Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

    • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
    • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
    • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Examensfordringar

    För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall, Utbildning på grund- och avancerad nivå/Examina. 

    Högskolelagen 1 kap. 8 §:
    Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

    • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
    • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
    • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

    Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

    • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
    • följa kunskapsutvecklingen, och
    • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

    Examen inom ett program

    Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

    Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd

    Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

    För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, Dnr LiU-2022-01200 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Antagning till senare del av program

    Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler, Dnr LiU-2022-00174 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1179685). 

    Studieuppehåll

    Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär Blanketter och formulär. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet. 

    Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

    Avbrott på program

    Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

    Kurser inom utbildningsprogram

    I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.

    Läsa kurser på annat program eller forskarutbildningskurser

    Civilingenjörsstudenter kan läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

    För att läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

    Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Vid val av kurs på annat program eller forskarutbildningskurser gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna bör vara inhämtade.

    För att tillgodoräkna kurserna i examen, se nedan om tillgodoräknande.

    Tillgodoräknande av kurser utanför programplanen

    För att tillgodoräkna kurser utanför programplanen (t.ex. fristående kurser eller kurser på annat program) i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden. Kursen ska vara avklarad vid ansökningstillfället.

    Anmälan till programkurser

    Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.

    Vid förändringar i programplanen

    I de fall programplanen genomgår förändringar kan det i enskilda fall krävas studieplanering i samråd med studievägledare, se rubrik Anvisningar för studieplanering.

    Anvisningar för studieplanering

    Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in. 

    Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

    • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
    • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

    Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

    • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
    • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
    • vid förändringar i programplanen,
    • vid antagning till senare del av program,
    • efter genomförda utlandsstudier,
    • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

    Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

    Del av utbildningen utomlands

    Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

    Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.

    Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal, se Dnr LiU-2022-04416 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622362), samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi, se Dnr LiU-2022-04415 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/755476).

    Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

    Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information om anmälan, reflektionsdokument, möjliga examinatorer med mera finns på Information

    Allmänna bestämmelser

    För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

    Mål

    Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se https://liu.se/studieinfo.

    Omfattning

    Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

    Miljö där examensarbetet genomförs

    Arbetet utförs som :

    • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
    • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
    • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

    Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

    Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på  Information

    Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

    Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

    Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

    Val av examensarbete

    Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

    I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

    Påbörjande av examensarbete

    Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.

    Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på Anmälan. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

    Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från Studieadministrativa enheten som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.

    Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

    Examensarbete tillsammans med annan studerande

    I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

    Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

    Examinator

    Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor samt ha kompetens att examinera examensarbete (via till exempel forskning, handledning, undervisning) inom aktuellt huvudområde och vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.

    Examinator skall:

    • före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av Studieadministrativa enheten och delges examinator
    • kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
    • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
    • i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet och att det finns en utsedd handledare
    • godkänna/underkänna planeringsrapport
    • godkänna/underkänna halvtidskontroll
    • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
    • godkänna arbetet för framläggning
    • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
    • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
    • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
    • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=Godkänd, U=Underkänd)

    I de fall examensarbete utförs gemensamt av två studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i respektive huvudområde tillsättas.

    Handledare

    Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

    Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

    • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
    • problemformulering och avgränsningar för arbetet
    • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

    Då examensarbetet utförs utanför den tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

    Planeringsrapport

    Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

    • preliminär titel på examensarbetet
    • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
    • en preliminär beskrivning av angreppssätt
    • planerad litteraturbas
    • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

    Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

    Halvtidskontroll

    Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

    1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
    2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
    3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

    Redovisning

    Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

    Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

    Framläggning

    Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen av examensarbetet ska genomföras på plats på LiU och vid en tidpunkt då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

    Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

    Examensarbetesrapport

    Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

    Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

    Opposition

    Muntlig opposition genomförs i samband med genomförandet av det egna examensarbetet, dvs i slutet av den egna utbildningen, och ska genomföras på plats. Opponenten ska ha genomfört tre auskultationer innan oppositionen. Opposition görs på annat examensarbete på samma nivå och med samma omfattning som det egna examensarbetet. I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat antal opponenter, om skäl föreligger. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

    Opponenten skall:

    • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
    • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
    • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

    Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

    Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för upplägget av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

    Auskultation

    Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

    Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet, se kursplanen.

    Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

    Auskultationerna ska genomföras på plats. Det går inte att delta på distans.

    Reflektionsdokument

    Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via Reflektionsdokument

    Betyg

    Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

    Rätten till handledning

    Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok är institutionen skyldig att ge handledning i högst:

    • 18 månader för examensarbete om 30 hp
    • 21 månader för examensarbete om 45 hp
    • 24 månader för examensarbete om 60 hp.

    Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas. Examensarbetet behöver dock inte underkännas om det bedöms att det kan slutföras utan ytterligare handledning.

    Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete. Att genomföra ett nytt examensarbete innebär dock högst begränsade möjligheter till handledning.

    Kvalitetsansvar

    Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

    Dispens

    Om synnerliga skäl föreligger kan dispens ges från ovanstående regelverk. 

    Dispens att ersätta den muntliga oppositionen med en utförlig skriftlig opposition kan ges efter godkännande av programnämnden då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens för skriftlig opposition.

    Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

    • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
    • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

    Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över upplägget av oppositionen.

    Dispens från att genomföra den muntliga oppositionen på plats (och istället genomföra den på distans) med hänvisning till synnerliga skäl ges av examinator. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige. 

    Dispens från att genomföra framläggning på plats (och istället genomföra den på distans) kan ges av respektive programnämnd om synnerliga skäl föreligger. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens från att genomföra framläggningen på plats.

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

    Allmänna bestämmelser

    I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

    Mål

    Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:

    • Ämneskunskaper
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
      • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
      • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
    • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
      • söka och värdera vetenskaplig litteratur
    • Arbeta i grupp och kommunicera
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
      • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
      • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
    • Ingenjörsmässighet
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
      • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

    Kandidatprojekt under utlandsstudier

    I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

    Påbörjande av kandidatprojekt

    För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras

    Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

    Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.

    Examination

    Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

    Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

    Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

    I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall