Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, 300 hp

Syfte

• Yi-programmet utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten. En Yi-ingenjör har gedigna kunskaper inom teknisk fysik och elektroteknik, välutvecklade professionella färdigheter och ett starkt ingenjörsmässigt förhållningssätt. En Yi-ingenjör kan använda, skapa, utveckla och anpassa modern teknik för att möta behov i näringsliv, akademi och samhälle.
• Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan Yi-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.  
• Yi-ingenjören har goda språkkunskaper samt internationell erfarenhet genom utlandsstudier vid ledande utländska universitet och högskolor. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från programmet teknisk fysik och elektroteknik - ­internationell ha följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

Yi-ingenjören har en solid grund i matematik, naturvetenskap och teknik och kan, utgående från breda och djupa kunskaper inom dessa områden, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem.

Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen

En Yi-ingenjör har en solid grund i matematik, vilket innefattar kunskaper i såväl grundläggande ämnen som analys och linjär algebra som vektoranalys, transformteori, optimering och sannolikhetslära. Yi-ingenjören har även solida kunskaper i vågfysik och mekanik vilka tillsammans med matematiken kan användas som verktyg för att strukturera, abstrahera och modellera problem inom teknisk fysik och elektroteknik. 

Kunskaper i grundläggande teknikvetenskapliga ämnen

En Yi-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom såväl teknisk fysik som elektroteknik. Detta innebär att Yi-ingenjören har de kunskaper som behövs för att:

• kunna analysera och utveckla enkla tekniska system, göra relevanta beräkningar och utföra experimentella undersökningar
• med systematik kunna modellera, utforma, realisera och analysera konstruktioner inom såväl analog som digital elektronik
• kunna beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller

Fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

En Yi-ingenjör har fördjupade kunskaper inom flera delområden inom både teknisk fysik och elektroteknik. Yi-ingenjören har också fördjupade kunskaper i komplex analys och statistisk teori. Detta innebär att Yi-ingenjören

• kan använda begrepp, teorier och metoder från elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik för att analysera och utveckla tekniska system inom teknisk fysik och inom elektroteknik. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar och utföra experimentella undersökningar
• kan hantera de begrepp och matematiska modeller som krävs för att hantera linjära dynamiska system i samverkan med deterministiska signaler inom signalanalys och reglerteknik
• kan realisera algoritmer i mjukvara och utforma och analysera sammansatta system som består av både mjuk- och hårdvara

Väsentligt fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

Genom den valda masterprofilen har Yi-ingenjören väsentligt fördjupade kunskaper inom ett teknikvetenskapligt huvudområde, där dessa kunskaper används och utvecklas i minst en större projektkurs.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Yi-ingenjören har kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Erfarenheter och resultat från aktuell forskning introduceras på grundläggande nivå och ges större betydelse på avancerad nivå inom respektive huvudområde.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Analytiskt tänkande och problemlösning

Yi-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik, teknisk fysik och elektroteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

En Yi-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. Yi-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.

Systemtänkande

Yi-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.

Förhållningssätt, tänkande och lärande

En Yi-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. Yi-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

Etik, likabehandling och ansvarstagande

Yi-ingenjören utvecklas i sitt ansvarstagande och professionella uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling. En Yi-ingenjör har god förmåga att agera professionellt i internationella sammanhang.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

Arbete i grupp

En Yi-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innefattar att ingenjören har kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, känner till hur dessa roller samverkar och vad som kännetecknar en dynamisk och fungerande arbetsgrupp. Yi-ingenjören äger därigenom också förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt har förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp.

Kommunikation

Yi-ingenjören ska kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån ett projekts mål, presentera projektresultat samt på ett förtroendeingivande sätt kommunicera skriftligt och muntligt med olika intressenter med varierande teknisk kunskap.

Kommunikation på främmande språk

Den ovan beskrivna kommunikationen ska även kunna ske på engelska och det valda inriktningsspråket. Yi-ingenjören har också insikt i kulturella aspekter på kommunikation i internationella sammanhang.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska produkter och system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav

En Yi-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar utveckling och tillämpning av teknik.

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

En Yi-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En Yi-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiska och kulturella sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.

Företags- och affärsmässiga villkor

Yi-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.

Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

Yi-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter, så att vederbörande kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter och system samt utvärdera dessa mot krav.

Att konstruera produkter och system

En Yi-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner och system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. Yi-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

Att realisera produkter och system

En Yi-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

Att ta i drift och använda produkter och system

Yi-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. 

Innehåll

En stor del av de första två åren på teknisk fysik och elektroteknik - internationell är gemensam med teknisk fysik och elektroteknik. Programmet ger samma starka grund i matematik, teknisk fysik och elektronik. Dessutom ingår franska, tyska, spanska, japanska eller kinesiska. Språkkurserna lägger tyngdpunkten på tekniskt fackspråk, men undervisningen omfattar också kultur, historia och aktuell samhällsdebatt.

Tredje året tillbringas utomlands på en av de välrenommerade högskolor som tekniska högskolan samarbetar med, se regler för utlandsstudier.

I termin 7-9 ingår ytterligare fackspråkutbildning samt en masterprofil med både obligatoriska och valfria kurser.

Programmet innehåller flera masterprofiler som alla knyter an till aktuell forskning vid tekniska högskolan och utvecklas i takt med den. I varje masterprofil ingår minst en projektkurs som ger träning i ingenjörsarbete. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser. 

Profiler

• En masterprofil omfattar 42-60 hp och består av obligatoriska och valbara kurser. Möjliga huvudområden är elektroteknik, tillämpad matematik, medicinsk teknik, teknisk fysik eller datateknik.
• Masterprofilerna påbörjas termin 7.
• Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för masterprofilerna.
• Examensbeviset anger namnet på masterprofilen som inriktning.

Inom utbildningsprogrammet för teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Yi) erbjuds följande masterprofiler:

Huvudområde elektroteknik:

• Elektronik /Electronics/
• Kommunikation /Communication/
• Mekatronik /Mechanics and Control/
• Signal- och bildbehandling /Signal and Image processing/
• Styr- och informationssystem /Control and Information Systems/
• System på chip /System-on-Chip/

Huvudområde datateknik:

• Datadriven analys och maskinintelligens /Data Science and Machine Intelligence/

Huvudområde medicinsk teknik:

• Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/

Huvudområde teknisk fysik:

• Fotonik och kvantteknologi /Photonics and Quantum Technology/
• Teknisk fysik - Material- och nanofysik /Applied Physics - Materials and Nano Physics/
• Teknisk fysik - Teori, modellering och datorberäkningar /Applied Physics - Theory, Modelling and Computation/

Huvudområde tillämpad matematik:

• Finansiell matematik /Financial Mathematics/
• Teknisk matematik /Engineering Mathematics/

Kurskrav för dessa masterprofiler (för antagna 2014 och tidigare, se Studiehandboken för respektive år):

• Elektronik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas. Utöver ovanstående ska en av kurserna VLSI-konstruktion, CDIO eller Systemkonstruktion, CDIO väljas.

• Kommunikation

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 18 hp väljas.

• Mekatronik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen. Bland de valbara kurserna ska 24 hp väljas enligt följande:

- Minst 12 hp bland kurserna: Diagnos och övervakning, Industriell reglerteknik, Optimal styrning, Reglerteori, Sensorfusion, Modellering och inlärning för dynamiska system, Digital signalbehandling, Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system.

 - Minst 12 hp bland kurserna: Fordonsdynamik med reglering, Fordons-framdrivningssystem, Modellering och reglering av motorer och drivlinor, Elektriska drivsystem, Analytisk mekanik, Flygmekanik, Flerkroppsmekanik och robotik, Strömningslära och värmeöverföring.
Kurserna ska väljas så att minst 18 hp på avancerad nivå inom huvudområdet Elektroteknik uppnås bland de valbara kurserna.

• Signal- och bildbehandling

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas.

• Styr- och informationssystem

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas. Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna Databasteknik eller Datorteknik och realtidssystem samt en av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik väljas.

• System på chip

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 18 hp väljas. Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna VLSI-konstruktion, CDIO eller Systemkonstruktion, CDIO väljas.

• Datadriven analys och maskinintelligens

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas.  Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna Bilder och grafik, projektkurs, CDIO eller Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO väljas. En av kurserna Konstruktion och analys av algoritmer och Algoritmisk problemlösning ska väljas. En av kurserna Maskininlärning och Neuronnät och lärande system ska väljas.

• Medicinsk teknik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas.

• Fotonik och kvantteknologi 

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas.

• Material- och nanofysik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 12 hp väljas.

• Teori, modellering och datorberäkningar

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 18 hp väljas. Endast en av av kurserna Maskininlärning och Neuronnät och lärande system får räknas inom profilen.

• Finansiell matematik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 6 hp väljas.

• Teknisk matematik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 12 hp väljas. Utöver ovanstående kurser ska en av CDIO-kurserna Projekt i tillämpad matematik, CDIO eller Reglerteknisk projektkurs, CDIO, väljas. Valet av kursen Projekt i tillämpad matematik, CDIO, medför att kravet på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet tillämpad matematik är uppfyllt. Val av Reglerteknisk projektkurs, CDIO, medför att studenten på annat sätt måste uppfylla kraven på tillräcklig mängd kurser på avancerad nivå inom huvudområdet.

Individuell profil

Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell masterprofil. Individuell masterprofil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnden efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell masterprofil skall vara välmotiverad. Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren. 

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd och inleds för samtliga studerande på programmet med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik samt fackspråk. Dessa kurser ger en god bas för fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på programmet är även kurser, som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment, samt att konstruera elektro- och datatekniska system.

För utbildningen gäller att:

• termin 1-4 är gemensam för samtliga studerande förutom fackspråkkurserna. Studenten läser ett  obligatoriskt inriktningsspråk/fackspråk.
• termin 5 och 6 är förlagda till något utländskt universitet inom det språkområde som överenssstämmer med inriktningsspråket. Studierna skall omfatta obligatoriska kurser, som stämmer överens med termin 5 och 6 på Yi-programmet vid LiTH i möjligaste mån. Utöver dessa kan masterprofilkurser, ekonomi och MTS-kurser läsas. Särskild hänsyn skall tas till önskemål om avslutande inriktning/masterprofilering på studierna. När så är lämpligt kan även annan tidpunkt för utlandsstudierna komma ifråga.
• den studerande fr o m termin 7 följer en masterprofil. Kurser som är obligatoriska för masterprofilen anges i programplanen. I vissa fall ingår obligatoriska kurser som ej kunnat läsas under utlandsåret.
• fackspråkundervisningen fortgår under termin 7.
• utöver obligatoriska kurser skall ett antal valbara kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Även noteringen o/v kan förekomma och innebär att någon av ett antal kurser ska väljas. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Frivilliga kurser får läsas, men ej räknas med i de 300 hp som krävs för examen. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt.

Alla kurser i Yi-programmets programplan (utom frivilliga kurser) för termin 7-9 får läsas som valbara av samtliga studerande vid programmet oberoende av masterprofil. 

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
för respektive språkinriktning: Franska 3, Spanska 3, Tyska 3, Japanska 3, Kinesiska 3 (Mandarin)
samt
Matematik 4 eller Matematik E

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• För tillträde till en kandidatprojektkurs på programmet gäller:
  • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
  • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras. Det är EJ obligatoriskt att läsa en kandidatprojektkurs för Yi-studenter.
• För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras.
• För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 högskolepoäng inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser i termin 1 till och med 6 är avslutade samt 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för teknisk fysik och elektroteknik - internationell är teknisk fysik, elektroteknik, tillämpad matematik, datateknik samt medicinsk teknik.

Examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik - internationell 300 hp, skall studenten med godkänt resultat, ha fullgjort:

• samtliga obligatoriska kurser på programmet
• en masterprofil med tillhörande obligatoriska och valbara kurser
• valbara kurser i programplanen så att kravet på 300 hp uppnås
• genomfört utlandsstudier om ett läsår (60hp) varav minst 30 hp (ej språkkurs) ska vara utförda på inriktningsspråket och tillgodoräknat i programmet
• minst 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom huvudområdet
• examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.

Särskilda kurskrav

För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling (MTS) skall minst 6 hp vara godkända av följande kurser;
  • TKMJ24 Miljöteknik
  • TKMJ15 Miljömanagement
  • TGTU94 Teknik och etik
  • TGTU49 Teknikhistoria
  • TGTU84 Mångfald och genus inom teknikutveckling
  • TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar
  • TRTE21 Kemi för rening och återvinning
• Företags- och affärsmässiga villkor skall minst 6 hp vara godkända bland följande kurser;
  • TEAE01 Industriell ekonomi
  • TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling
    • TEAE01 och TEAE04 får ej samtidigt räknas med i examen

Maximalt kan 12hp av kurser utanför programplanen, inom språk (utöver de obligatoriska språkkurserna), ekonomi, ledarskap eller annat område relevant för utbildningen, räknas med i examen.

Examensbenämning på svenska

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Examensbenämning på engelska

Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits

Särskild information

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution. För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till programnämnden som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.

Övriga föreskrifter

Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

Avsteg från utbildningsplan

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.