Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik, 300 hp

Master of Science in Applied Physics and Electrical Engineering, 300 credits

6CYYY

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Studietakt

Helfart

Syfte

  • Y-programmet utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle.
  • En Y-ingenjör har förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle.
  • Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan Y-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från teknisk fysik och elektroteknikprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:

Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper

​Y-ingenjören har en solid grund i matematik, naturvetenskap och teknik och kan, utgående från breda och djupa kunskaper inom dessa områden, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem.

Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen

En Y-ingenjör har en stark grund i matematik, vilket innefattar kunskaper i såväl grundläggande ämnen som analys och linjär algebra som komplex analys, vektor- och fourieranalys. I den matematiska grunden ingår även kunskaper inom sannolikhetslära, matematisk statistik, optimeringslära och tekniska beräkningar. Y-ingenjören har också solida kunskaper inom fysik och kan beskriva och modellera fenomen inom vågfysik, mekanik, elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik. En Y-ingenjör kan använda matematiken och fysiken som verktyg, strukturera, abstrahera och modellera problem inom teknisk fysik och elektroteknik.

Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen

​En Y-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom såväl teknisk fysik och elektroteknik. Detta innebär att Y-ingenjören kan

  • använda begrepp, teorier och metoder från vågfysik, mekanik, elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik för att analysera och utveckla tekniska system inom teknisk fysik och inom elektroteknik. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
  • modellera, analysera och använda systematiska metoder för att göra konstruktioner inom såväl analog som digital elektronik. Detta innefattar också att göra experiment och använda relevant utrustning för dessa ändamål. Y-ingenjören har också medverkat i genomförandet av en större projektuppgift.
  • beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller. Y-ingenjören har kunskaper och färdigheter i objektorienterad programutveckling.
  • hantera de begrepp och matematiska modeller som krävs för att hantera linjära dynamiska system i samverkan med deterministiska signaler inom signalanalys och reglerteknik.

Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen​

En Y-ingenjör har fördjupade tekniska kunskaper inom en vald masterprofil. Masterprofilen omfattas av kurser (42-54 hp) inom ett väldefinierat tekniskt område, där en av kurserna är en projektkurs.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning

​Y-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik, teknisk fysik och elektroteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

Experimenterande och kunskapsbildning

​En Y-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. Y-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.

Systemtänkande

​Y-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.

Individuella färdigheter och förhållningssätt

​En Y-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. Y-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

Professionella färdigheter och förhållningssätt

​Y-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

Att arbeta i grupp

En Y-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innefattar att han/hon

  • har kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp
  • känner till hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp
  • därigenom äger förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt
  • har förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen

Att kommunicera

Y-ingenjören ska kunna

  • kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker
  • lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål
  • presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.

Att kommunicera på främmande språk

Y-ingenjören skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

En Y-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En Y-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiska och kulturella sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.

Företags- och affärsmässiga villkor

Y-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.

Att planera system

Y-ingenjören har kunskap och färdighet i

  • att kravsätta system och produkter, så att vederbörande kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta
  • att modellera produkter och system samt utvärdera dessa mot krav.

Att utveckla system

En Y-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner och system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. Y-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

Att realisera system

En Y-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

Att ta i drift och använda

Y-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.  

Innehåll

Kombinationen teknisk fysik och elektroteknik drar nytta av de båda ämnesområdenas många beröringspunkter, både teoretiska och ingenjörsmässiga. Teknisk fysik och elektroteknikprogrammets bas utgörs av matematiska, natur- och teknikvetenskapliga ämnen. Dessa ämnen ger kunskaper om hur man med matematisk metodik modellerar och analyserar fysikaliska och tekniska system. De ger också grunden till att kunna tillgodogöra sig och tillämpa metoder och verktyg för konstruktion av tekniska system inom fysik, elektroteknik och datateknik. Det kan till exempel vara styrsystem i bilar, kommunikationssystem, avancerade informationssystem, medicinskt tekniska system eller system på chip. I en rad projektkurser tillämpas de teoretiska kunskaperna och träning i att genomföra projekt på ett professionellt sätt. Även teamwork och språklig kommunikation tränas.

Programmet innehåller flera masterprofiler som alla knyter an till aktuell forskning vid tekniska högskolan och utvecklas i takt med den. I varje masterprofil ingår en projektkurs som ger träning i ingenjörsarbete. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser. 

Profiler

  • En masterprofil omfattar 42-54 hp och består av obligatoriska och valbara kurser. Möjliga huvudområden är elektroteknik, tillämpad matematik, medicinsk teknik, teknisk fysik eller datateknik.
  • Masterprofilerna påbörjas termin 7.
  • Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för masterprofilerna.
  • Examensbeviset anger namnet på masterprofilen som inriktning.

 

Inom utbildningsprogrammet för teknisk fysik och elektroteknik (Y) erbjuds följande masterprofiler:

Huvudområde elektroteknik:

  • Elektronik /Electronics/
  • Datorseende och signalanalys /Computer Vision and Signal Analysis/
  • Kommunikation /Communication/
  • Mekatronik /Mechanics and Control/
  • Styr- och informationssystem /Control and Information Systems/
  • System på chip /System-on-Chip/

 

Huvudområde datateknik:

  • Datadriven analys och maskinintelligens /Data Science and Machine Intelligence/

 

Huvudområde medicinsk teknik:

  • Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/

 

Huvudområde teknisk fysik:

  • Fotonik och kvantteknologi /Photonics and Quantum Technology/
  • Teknisk fysik - Material- och nanofysik /Applied Physics - Materials and Nano Physics/
  • Teknisk fysik - Teori, modellering och datorberäkningar /Applied Physics - Theory, Modelling and Computation/

 

Huvudområde tillämpad matematik:

  • Finansiell matematik /Financial Mathematics/
  • Teknisk matematik /Engineering Mathematics/

 

Kurskrav för dessa masterprofiler:

  • Datorseende och signalanalys

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas.

  • Elektronik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas. Utöver ovanstående ska en av kurserna VLSI-konstruktion, CDIO eller Systemkonstruktion, CDIO väljas.

  • Kommunikation

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 18 hp väljas.

  • Mekatronik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen. Bland de valbara kurserna ska 24 hp väljas enligt följande:

- Minst 12 hp bland kurserna: Diagnos och övervakning, Industriell reglerteknik, Optimal styrning, Reglerteori, Sensorfusion, Modellering och inlärning för dynamiska system, Digital signalbehandling, Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system.

 - Minst 12 hp bland kurserna: Fordonsdynamik med reglering, Fordons-framdrivningssystem, Modellering och reglering av motorer och drivlinor, Elektriska drivsystem, Analytisk mekanik, Flygmekanik, Flerkroppsmekanik och robotik, Strömningslära och värmeöverföring.
Kurserna ska väljas så att minst 18 hp på avancerad nivå inom huvudområdet Elektroteknik uppnås bland de valbara kurserna.

  • Signal- och bildbehandling

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas.

  • Styr- och informationssystem

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas. Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna Databasteknik eller Datorteknik och realtidssystem samt en av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik väljas.

  • System på chip

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 18 hp väljas. Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna VLSI-konstruktion, CDIO eller Systemkonstruktion, CDIO väljas.

  • Datadriven analys och maskinintelligens

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas. Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna Bilder och grafik, projektkurs, CDIO eller Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO väljas. En av kurserna Konstruktion och analys av algoritmer och Algoritmisk problemlösning ska väljas. En av kurserna Maskininlärning och Neuronnät och lärande system ska väljas.

  • Medicinsk teknik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas.

  • Fotonik och kvantteknologi 

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas.

  • Material- och nanofysik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 12 hp väljas.

  • Teori, modellering och datorberäkningar 

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 18 hp väljas. Endast en av av kurserna Maskininlärning och Neuronnät och lärande system får räknas inom profilen.

  • Finansiell matematik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 6 hp väljas.

  • Teknisk matematik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 12 hp väljas. Utöver ovanstående kurser ska en av CDIO-kurserna Projekt i tillämpad matematik, CDIO eller Reglerteknisk projektkurs, CDIO, väljas. Valet av kursen Projekt i tillämpad matematik, CDIO, medför att kravet på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet tillämpad matematik är uppfyllt. Val av Reglerteknisk projektkurs, CDIO, medför att studenten på annat sätt måste uppfylla kraven på tillräcklig mängd kurser på avancerad nivå inom huvudområdet.

Individuell profil

Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell masterprofil. Individuell masterprofil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnden efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell masterprofil skall vara välmotiverad. Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren. 

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd och inleds för samtliga studerande på programmet med grundläggande kurser i matematik, fysik, elektroteknik och programmering. Dessa kurser ger en god bas för fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på programmet är även kurser, som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment, samt att konstruera elektro- och datatekniska system.

För utbildningen gäller att:

  • termin 1-6 är gemensam för samtliga studerande
  • den studerande fr o m termin 7 följer en masterprofil
  • kurser som är obligatoriska för masterprofilen anges i programplanen
  • utöver obligatoriska kurser skall ett antal valbara kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls.

 

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Även noteringen o/v kan förekomma och innebär att någon av ett antal kurser ska väljas. Frivilliga kurser får läsas, men ej räknas med i de 300 hp som krävs för examen. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt.

Alla kurser i Y-programmets programplan (utom frivilliga kurser ) för termin 7-9 får läsas som valbara av samtliga studerande vid programmet oberoende av masterprofil. 

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
Matematik 4 eller Matematik E

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

    • För tillträde till kandidatprojektkursen, se förkunskapskrav i kursplanen.
    • För tillträde till kurs på termin 7 krävs minst 150 hp inom programmets första 6 terminer senast den första augusti. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
    • För tillträde till examensarbetet på masternivå, se förkunskapskrav i kursplanen. 

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) utförs under termin 6. Huvudområde för kandidatexamen är teknisk fysik och elektroteknik. 

    Examensarbete på masternivå utförs under termin 10 och utgör det avslutande momentet på utbildningen. Tillåtna huvudområden för masterexamen i samband med civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik är teknisk fysik, elektroteknik, tillämpad matematik, datateknik samt medicinsk teknik. 

    För tillträde till examensarbete, se Tillträdeskrav till högre termin eller kurser.

    Examenskrav

    För att uppfylla kraven för civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik 300 hp, skall studenten, med godkänt resultat, ha fullgjort:

    • samtliga obligatoriska kurser på programmet
    • en masterprofil med tillhörande obligatoriska och valbara kurser
    • valbara kurser i programplanen så att kravet på 300 hp uppnås
    • minst 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom huvudområdet
    • ett examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
    • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.

     

    Särskilda kurskrav

    För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)

    • Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling (MTS) skall minst 6 hp vara godkända av följande kurser;
      • TKMJ24 Miljöteknik
      • TKMJ15 Miljömanagement
      • TGTU94 Teknik och etik
      • TGTU49 Teknikhistoria
      • TGTU84 Mångfald och genus inom teknikutveckling
      • TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar
      • TRTE21 Kemi för rening och återvinning
    • Företags- och affärsmässiga villkor skall minst 6 hp vara godkända av följande kurser
      • TEAE01 Industriell ekonomi
      • TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling
        • TEAE01 och TEAE04 får ej samtidigt räknas med i examen
    • Att kommunicera på främmande språk skall något av följande krav vara uppfyllt
      • Godkänt examensarbete skrivet på engelska
      • Godkänd kurs i engelska (eller annat främmande språk) om minst 6hp
      • Godkända utlandsstudier knutna till utbildningen under minst ett halvt år i icke-skandinaviskt land. Minst 30hp skall ha tillgodoräknats inom Y-programmet

    Maximalt kan 18hp av kurser utanför programplanen, inom språk, ekonomi, ledarskap eller annat område relevant för utbildningen, räknas med i examen.

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

    Examensbenämning på engelska

    Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits

    Särskild information

    Forskarutbildningskurser

    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution. För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till programnämnden som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2022

    Termin 2 VT 2023

    Termin 3 HT 2023

    Termin 4 VT 2024

    Termin 5 HT 2024

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAMS24 Statistisk teori, grk 4 G2F 4 O
    TATA77 Fourieranalys 6 G2F 1 O
    TDDE71 Programmering och datastrukturer 8* G2F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA43 Nanoteknologi 6 G2F 3 V
    Period 2
    TDDE71 Programmering och datastrukturer 8* G2F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA12 Termodynamik och statistisk mekanik 6 G2F 4 O
    TSDT18 Signaler och system 6 G2F 3 O

    Termin 6 VT 2025

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMME69 Mekanik, fördjupningskurs 4 G2X 3 O
    TSRT12 Reglerteknik 6 G2F 1 O
    TFYA75 Fysik kandidatprojekt 16* G2E 2 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Elektronik kandidatprojekt och Fysik kandidatprojekt ska väljas.
    TSEA56 Elektronik kandidatprojekt 16* G2E 2 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Elektronik kandidatprojekt och Fysik kandidatprojekt ska väljas.
    THEN18 Engelska 6* G1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT01 Introduktionskurs i interkulturell kompetens 2 G1N - V
    Period 2
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1F 2 O/V
    Ingår i alternativobligatorium för 6CYYY. Se utbildningsplan.
    TFYA74 Modern fysik II 4 G2F 1 O/V
    En av kurserna Modern fysik II och Signaler, information och kommunikation ska väljas.
    TFYA75 Fysik kandidatprojekt 16* G2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Elektronik kandidatprojekt och Fysik kandidatprojekt ska väljas.
    TSEA56 Elektronik kandidatprojekt 16* G2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Elektronik kandidatprojekt och Fysik kandidatprojekt ska väljas.
    TSKS10 Signaler, information och kommunikation 4 G2F 3 O/V
    En av kurserna Modern fysik II och Signaler, information och kommunikation ska väljas.
    THEN18 Engelska 6* G1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 7 HT 2025

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAMS32 Stokastiska processer 6 A1N 1 V
    TAMS39 Multivariat statistik 6 A1N 4 V
    Vartannatårskurs. Ges udda år.
    TAMS43 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TAOP34 Optimering av stora system 6 A1N 3 V
    TATA34 Analys, överkurs 6* G2F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA55 Abstrakt algebra 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATM85 Funktionalanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBME04 Anatomi och fysiologi 6 G2F 3 V
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2F 3 V
    TDDD08 Logikprogrammering 6 A1N 4 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDTS06 Datornät 6 G2F 1 V
    TDTS08 Datorarkitektur 6 A1N 2 V
    TFFM08 Experimentell fysik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFFY54 Kvantmekanik 6 A1N 2 V
    TFKE59 Grundläggande kemi 6 G1N 2 V
    TFYA18 Fysikens matematiska metoder 6 A1N 3 V
    TFYA43 Nanoteknologi 6 G2F 3 V
    TFYA88 Additiv tillverkning: verktyg, material och metoder 6 A1N 3 V
    TFYA97 Modern optik 6 A1N 4 V
    TMHL03 Hållfasthetslära: Lätta konstruktioner 6 A1N 4 V
    TMMV18 Fluidmekanik 6 A1N 1 V
    TPPE17 Corporate Finance 6 G2F 4 V
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1N 4 V
    TSDT14 Signalteori 6 A1N 1 V
    TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1N 4 V
    TSKS35 Informations- och kommunikationsteknik 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1N 3 V
    TSTE12 Konstruktion av digitala system 6 A1N 3 V
    TSTE86 Digitala integrerade kretsar 6 A1N 2 V
    Period 2
    TGTU49 Teknikhistoria 6 G1F 1 O/V
    Kursen är en del av ett alternativobligatorium för 6CYYY, se utbildningsplan.
    TKMJ24 Miljöteknik 6 G1N 1 O/V
    Kursen är en del av ett alternativobligatorium för 6CYYY, se utbildningsplan.
    TAMS17 Statistisk teori, fortsättningskurs 6 A1N 1 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TAMS41 Statistisk modellering med regressionsmetoder 6 A1N 3 V
    TAMS43 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TAOP04 Matematisk optimering 6 A1N 4 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TATA34 Analys, överkurs 6* G2F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA55 Abstrakt algebra 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA71 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system 6 G2F 2 V
    TATM85 Funktionalanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBME03 Biokemi och cellbiologi 6 G2F 2 V
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT01 Analys av bioelektriska signaler 6 A1F 1 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1N 2 V
    TEAE05 Resursteori 6 G1N 3 V
    TEIO29 Ledarskap och organisation 6 G1F 1 V
    TFFM08 Experimentell fysik 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA37 Mjuka material 6 A1N 1 V
    TFYA60 Astronomi och geofysik 6 G1F 3 V
    TFYA90 Beräkningsfysik 6 A1F 4 V
    TFYB01 Avancerad elektromagnetism 6 A1N 2 V
    TFYM01 Fasta tillståndets fysik I 6 A1F 2 V
    TMKM90 Konstruktionsmaterial - deformationer och brott 6 A1N 2 V
    TPPE29 Finansiella marknader och instrument 6 A1N 2 V
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB21 Beräkningsfotografi 6 A1F 4 V
    TSEA81 Datorteknik och realtidssystem 6 A1N 4 V
    TSEK02 Radioelektronik 6 A1N 3 V
    TSEK37 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 A1F 1 V
    TSFS02 Fordonsdynamik med reglering 6 A1N 1 V
    TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS22 Feldetektion och diagnos av tekniska system 6 A1X 2 V
    TSIN02 Internetteknik 6 A1N 1 V
    TSIT02 Datasäkerhet 6 G2F 2 V
    TSKS33 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 2 V
    TSKS35 Informations- och kommunikationsteknik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS38 Distributed Information Processing and Machine Learning 6 A1N 2 V
    TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1F 2 V
    Inriktning: Datadriven analys och maskinintelligens
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1N 4 O
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1N 3 O
    Period 2
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS33 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 2 O
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1N 1 O/V
    Kursen är alternativobligatorisk tillsammans med TBMI26
    Inriktning: Datorseende och signalanalys
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1N 4 O
    TSDT14 Signalteori 6 A1N 1 O
    Period 2
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB21 Beräkningsfotografi 6 A1F 4 O
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1N 2 V
    Inriktning: Elektronik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSKS35 Informations- och kommunikationsteknik 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSTE86 Digitala integrerade kretsar 6 A1N 2 O
    TSTE12 Konstruktion av digitala system 6 A1N 3 V
    Period 2
    TSEK37 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 A1F 1 O
    TSKS35 Informations- och kommunikationsteknik 6* A1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1N 2 V
    TSEK02 Radioelektronik 6 A1N 3 V
    Inriktning: Finansiell matematik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAMS32 Stokastiska processer 6 A1N 1 O
    TPPE17 Corporate Finance 6 G2F 4 O
    TATM85 Funktionalanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TAOP04 Matematisk optimering 6 A1N 4 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TATM85 Funktionalanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TPPE29 Finansiella marknader och instrument 6 A1N 2 V
    Inriktning: Fotonik och kvantteknologi
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFFY54 Kvantmekanik 6 A1N 2 O
    TFYA97 Modern optik 6 A1N 4 O
    TFFM08 Experimentell fysik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TFFM08 Experimentell fysik 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYB01 Avancerad elektromagnetism 6 A1N 2 V
    TSIN02 Internetteknik 6 A1N 1 V
    Inriktning: Kommunikation
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSDT14 Signalteori 6 A1N 1 O
    TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1N 4 O
    TSKS35 Informations- och kommunikationsteknik 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TSKS35 Informations- och kommunikationsteknik 6* A1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1N 1 V
    TSEK02 Radioelektronik 6 A1N 3 V
    TSIN02 Internetteknik 6 A1N 1 V
    TSKS33 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 2 V
    TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1F 2 V
    Inriktning: Medicinsk teknik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBME04 Anatomi och fysiologi 6 G2F 3 O
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSDT14 Signalteori 6 A1N 1 V
    Period 2
    TBMT01 Analys av bioelektriska signaler 6 A1F 1 O
    TBME03 Biokemi och cellbiologi 6 G2F 2 V
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Mekatronik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMMV11 Strömningslära och värmeöverföring 6 G2F 2 V
    TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1N 3 V
    Period 2
    TSEA81 Datorteknik och realtidssystem 6 A1N 4 O
    TSFS02 Fordonsdynamik med reglering 6 A1N 1 V
    TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS22 Feldetektion och diagnos av tekniska system 6 A1X 2 V
    TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1F 2 V
    Inriktning: Styr- och informationssystem
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1N 3 O
    TSDT14 Signalteori 6 A1N 1 V
    TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1N 4 V
    Period 2
    TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1F 2 O
    TSEA81 Datorteknik och realtidssystem 6 A1N 4 O/V
    En av kurserna Databasteknik och Datorteknik och realtidssystem ska väljas inom profilen.
    TSFS02 Fordonsdynamik med reglering 6 A1N 1 V
    TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS22 Feldetektion och diagnos av tekniska system 6 A1X 2 V
    TSKS33 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 2 V
    Inriktning: System-on-chip
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSTE12 Konstruktion av digitala system 6 A1N 3 O
    TSTE86 Digitala integrerade kretsar 6 A1N 2 O
    TDTS06 Datornät 6 G2F 1 V
    TSKS35 Informations- och kommunikationsteknik 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1N 2 O
    TSEA81 Datorteknik och realtidssystem 6 A1N 4 V
    TSEK37 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 A1F 1 V
    TSKS35 Informations- och kommunikationsteknik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk fysik - material- och nanofysik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFFM08 Experimentell fysik 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFFY54 Kvantmekanik 6 A1N 2 V
    TFYA43 Nanoteknologi 6 G2F 3 V
    TFYA97 Modern optik 6 A1N 4 V
    Period 2
    TFFM08 Experimentell fysik 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYM01 Fasta tillståndets fysik I 6 A1F 2 O
    TFYA37 Mjuka material 6 A1N 1 V
    Inriktning: Teknisk fysik - teori, modellering och datorberäkningar
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFFY54 Kvantmekanik 6 A1N 2 O
    TFYA18 Fysikens matematiska metoder 6 A1N 3 O
    TFYA40 Analytisk mekanik 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA75 Relativitetsteori 6* A1F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    Period 2
    TFYA40 Analytisk mekanik 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA90 Beräkningsfysik 6 A1F 4 O
    TATA75 Relativitetsteori 6* A1F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1N 1 V
    TFYM01 Fasta tillståndets fysik I 6 A1F 2 V
    Inriktning: Teknisk matematik
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAMS32 Stokastiska processer 6 A1N 1 O
    TATM85 Funktionalanalys 6* A1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAOP34 Optimering av stora system 6 A1N 3 V
    TATA32 Diskret matematik 8* G1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA55 Abstrakt algebra 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD08 Logikprogrammering 6 A1N 4 V
    TFYA18 Fysikens matematiska metoder 6 A1N 3 V
    TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1N 4 V
    Period 2
    TATM85 Funktionalanalys 6* A1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAOP04 Matematisk optimering 6 A1N 4 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TATA32 Diskret matematik 8* G1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA55 Abstrakt algebra 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA71 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system 6 G2F 2 V

    Termin 8 VT 2026

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar 6 G2F 4 O/V
    Ingår i alternativobligatorium för 6CYYI. Se utbildningsplan.
    TGTU94 Teknik och etik 6 G1F 1 O/V
    Kursen är en del av ett alternativobligatorium för 6CYYY, se utbildningsplan.
    TKMJ15 Miljömanagement 6 G1F 3 O/V
    Kursen är en del av ett alternativobligatorium för 6CYYY, se utbildningsplan.
    TAMS29 Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller 6 A1F 3 V
    TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1N 1 V
    TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA54 Talteori 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA66 Fourier- och waveletanalys 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TATA78 Komplex analys fk 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    TBMT09 Fysiologiska tryck och flöden 6 A1N 1 V
    TBMT59 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 A1F 3 V
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1N 3 V
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1N 3 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE09 Språkteknologi 6 A1F 2 V
    TDTS07 Systemkonstruktion och metodik 6 A1N 1 V
    TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA38 Optoelektronik 6 A1N 3 V
    TFYB03 Avancerad kvantmekanik 6 A1F 4 V
    TFYM02 Fasta tillståndets fysik II 6 A1F 2 V
    TFYM04 Tillväxt och karakterisering av nanomaterial 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1F 2 V
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMES21 Industrial Energy Systems 6 A1F 3 V
    TMMS30 Flerkroppsmekanik och robotik 6 A1N 1 V
    TNM111 Informationsvisualisering 6 A1N 3 V
    TPPE32 Finansiell riskhantering 6 A1F 2 V
    TSBB34 Datorseende för videoanalys 6 A1N 1 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK08 Datakompression 6 A1N 2 V
    TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEK38 Konstruktion av radiotransceivers 6 A1F 2 V
    TSFS04 Elektriska drivsystem 6 G2F 4 V
    TSIT12 Kvantelektronik och kvantoptik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS36 Digital och trådlös kommunikation 6 A1F 4 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1N 2 V
    TSRT09 Reglerteori 6 A1N 3 V
    TSTE14 Analoga filter 6 A1N 2 V
    Kursen är inställd 2020.
    TSTE93 Analog konstruktion 6* G2F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1F 2 O/V
    Ingår i alternativobligatorium för 6CYYY. Se utbildningsplan.
    TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6 G2F 2 O/V
    Ingår i alternativobligatorium för 6CYYY. Se utbildningsplan.
    TRTE21 Kemi för rening och återvinning 6 G1N 2 O/V
    Ingår i ett alternativobligatorium för Y. Se utbildningsplan.
    TANA31 Beräkningsmetoder för ordinära och partiella differentialekvationer 6 A1N 2 V
    TAOP24 Optimeringslära fortsättningskurs 6 G2F 1 V
    TAOP87 Projekt i tillämpad optimering 6 A1N 3 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA54 Talteori 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA66 Fourier- och waveletanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TATA78 Komplex analys fk 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TBME08 Biomedicinsk modellering och simulering 6 A1N 3 V
    TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1N 1 V
    TDDD12 Databasteknik 6 G2F 4 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1F 2 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1F 3 V
    TDDE65 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1N 2 V
    TDDE70 Djup maskininlärning 6 A1F 1 V
    TEAE13 Affärsrätt 6 G1F 2 V
    TEAE20 Immaterialrätt 6 G1F 1 V
    TFMT19 Kemiska sensorsystem 6 A1N 4 V
    TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYB11 Materialvetenskap 6 A1N 3 V
    TFYM04 Tillväxt och karakterisering av nanomaterial 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU84 Mångfald och genus inom teknikutveckling 6 G1F 4 V
    Ingår i alternativobligatorium för 6CYYY. Se utbildningsplan.
    TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1F 4 V
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ29 Resurseffektiva produkter 6 A1N 1 V
    TNM079 Modellering och animering 6 A1N 2 V
    TPPE33 Portföljförvaltning 6 A1N 2 V
    TSBB33 3D-datorseende 6 A1N 3 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK38 Bild- och ljudkompression 6 A1N 4 V
    TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS03 Fordonsframdrivningssystem 6 A1N 4 V
    TSFS19 Batterisystem 6 A1N 2 V
    TSIT11 Kvantalgoritmer och kvantinformation 6 A1N 3 V
    TSIT12 Kvantelektronik och kvantoptik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS14 Flerantennkommunikation 6 A1F 3 V
    TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1N 1 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1N 3 V
    TSTE06 Digitala filter 6 A1N 3 V
    Kursen är inställd 2020.
    TSTE87 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 A1N 2 V
    TSTE93 Analog konstruktion 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Datadriven analys och maskinintelligens — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1N 3 O/V
    Kursen är alternativobligatorisk tillsammans med TDDD95
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 1 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Kursen är alternativobligatorisk tillsammans med TDDD20
    TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1N 1 V
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1N 3 V
    TDDE09 Språkteknologi 6 A1F 2 V
    Period 2
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Kursen är alternativobligatorisk tillsammans med TDDD20
    TAOP24 Optimeringslära fortsättningskurs 6 G2F 1 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1F 2 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1F 3 V
    TDDE65 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1N 2 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1N 3 V
    Inriktning: Datorseende och signalanalys — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    TBMT59 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 A1F 3 V
    TNM111 Informationsvisualisering 6 A1N 3 V
    TSBB34 Datorseende för videoanalys 6 A1N 1 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK08 Datakompression 6 A1N 2 V
    Period 2
    TSBB33 3D-datorseende 6 A1N 3 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK38 Bild- och ljudkompression 6 A1N 4 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1N 3 V
    Inriktning: Elektronik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inom profilen elektronik ska en av kurserna TSEK06 och TSTE17 väljas.
    TSEK38 Konstruktion av radiotransceivers 6 A1F 2 V
    TSTE14 Analoga filter 6 A1N 2 V
    Kursen är inställd 2020.
    TSTE93 Analog konstruktion 6* G2F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TSTE87 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 A1N 2 O
    TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inom profilen elektronik ska en av kurserna TSEK06 och TSTE17 väljas.
    TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1N 1 V
    TSTE06 Digitala filter 6 A1N 3 V
    Kursen är inställd 2020.
    TSTE93 Analog konstruktion 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Finansiell matematik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAMS29 Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller 6 A1F 3 O
    TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1N 1 O
    TPPE32 Finansiell riskhantering 6 A1F 2 V
    Period 2
    TAOP24 Optimeringslära fortsättningskurs 6 G2F 1 V
    TDDD12 Databasteknik 6 G2F 4 V
    TPPE33 Portföljförvaltning 6 A1N 2 V
    Inriktning: Fotonik och kvantteknologi — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFYA38 Optoelektronik 6 A1N 3 O
    TSIT12 Kvantelektronik och kvantoptik 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYB03 Avancerad kvantmekanik 6 A1F 4 V
    Period 2
    TSIT12 Kvantelektronik och kvantoptik 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT11 Kvantalgoritmer och kvantinformation 6 A1N 3 V
    Inriktning: Kommunikation — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    TSBK08 Datakompression 6 A1N 2 V
    TSEK38 Konstruktion av radiotransceivers 6 A1F 2 V
    TSKS36 Digital och trådlös kommunikation 6 A1F 4 V
    Period 2
    TSBK38 Bild- och ljudkompression 6 A1N 4 V
    TSKS14 Flerantennkommunikation 6 A1F 3 V
    TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1N 1 V
    Inriktning: Medicinsk teknik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMT09 Fysiologiska tryck och flöden 6 A1N 1 O
    TBMT59 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 A1F 3 O
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    Period 2
    TBME08 Biomedicinsk modellering och simulering 6 A1N 3 V
    TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1N 1 V
    Inriktning: Mekatronik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMMS30 Flerkroppsmekanik och robotik 6 A1N 1 V
    TSFS04 Elektriska drivsystem 6 G2F 4 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1N 2 V
    TSRT09 Reglerteori 6 A1N 3 V
    Period 2
    TSFS03 Fordonsframdrivningssystem 6 A1N 4 V
    TSFS19 Batterisystem 6 A1N 2 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1N 3 V
    Inriktning: Styr- och informationssystem — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1N 2 O
    TSRT09 Reglerteori 6 A1N 3 O
    Period 2
    TDDD12 Databasteknik 6 G2F 4 O/V
    En av kurserna Databasteknik och Datorteknik och realtidssystem ska väljas inom profilen.
    TDDE65 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1N 2 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1N 3 V
    Inriktning: System-on-chip — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDTS07 Systemkonstruktion och metodik 6 A1N 1 O
    TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inom profilen system på chip ska en av kurserna TSEK06 och TSTE17 väljas.
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inom profilen system på chip ska en av kurserna TSEK06 och TSTE17 väljas.
    TEAE20 Immaterialrätt 6 G1F 1 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1N 1 V
    TSTE06 Digitala filter 6 A1N 3 V
    Kursen är inställd 2020.
    TSTE87 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 A1N 2 V
    Inriktning: Teknisk fysik - material- och nanofysik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFYM04 Tillväxt och karakterisering av nanomaterial 6* A1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA38 Optoelektronik 6 A1N 3 V
    TFYM02 Fasta tillståndets fysik II 6 A1F 2 V
    Period 2
    TFYB11 Materialvetenskap 6 A1N 3 O
    TFYM04 Tillväxt och karakterisering av nanomaterial 6* A1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFMT19 Kemiska sensorsystem 6 A1N 4 V
    TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Teknisk fysik - teori, modellering och datorberäkningar — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYB03 Avancerad kvantmekanik 6 A1F 4 V
    TFYM02 Fasta tillståndets fysik II 6 A1F 2 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYB11 Materialvetenskap 6 A1N 3 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT11 Kvantalgoritmer och kvantinformation 6 A1N 3 V
    Inriktning: Teknisk matematik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1N 1 O
    TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TATA66 Fourier- och waveletanalys 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TATA78 Komplex analys fk 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TSRT09 Reglerteori 6 A1N 3 V
    Period 2
    TAOP24 Optimeringslära fortsättningskurs 6 G2F 1 O
    TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TATA66 Fourier- och waveletanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TATA78 Komplex analys fk 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.

    Termin 9 HT 2026

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAMS39 Multivariat statistik 6 A1N 4 V
    Varannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TATA32 Diskret matematik 8* G1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA55 Abstrakt algebra 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA75 Relativitetsteori 6* A1F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT57 Biomedicinsk optik 6 A1F 1 V
    TDDC88 Programutvecklingsmetodik 12* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1F 1 V
    TFKE59 Grundläggande kemi 6 G1N 2 V
    TFYA40 Analytisk mekanik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA99 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYM03 Nanofysik 6 A1F 3 V
    TMMV01 Aerodynamik 6 A1N 3 V
    TNE071 Mikrovågsteknik 6 A1N 1 V
    Kursen ges delvis på distans.
    TNE089 Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1N 3 V
    TPPE53 Finansiell värderingsmetodik 6 A1F 2 V
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB19 Maskininlärning för datorseende 6 A1N 2 V
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEK03 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 A1F 2 V
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1N 1 V
    TSIN01 Informationsnät 6 A1N 3 V
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1N 2 V
    TSIT13 Kvantkommunikation 6 A1N 1 V
    TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1N 1 V
    TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSTE28 Effektelektronik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TATA32 Diskret matematik 8* G1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA55 Abstrakt algebra 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA71 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system 6 G2F 2 V
    TATA75 Relativitetsteori 6* A1F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1N 1 V
    TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC88 Programutvecklingsmetodik 12* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD37 Databasteknik 6 G2F 1 V
    TDDD49 Programmering i C# och .NET Framework 4 G2F 3 V
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1N 2 V
    TDDD89 Vetenskaplig metod 6 A1F 3 V
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1N 1 V
    TDDE16 Text Mining 6 A1F 2 V
    TFYA39 Halvledarteknik 6 A1N 3 V
    TFYA40 Analytisk mekanik 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA90 Beräkningsfysik 6 A1F 4 V
    TFYA99 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYB02 Elementarpartiklar och kvantfält 6 A1F 1 V
    TMME50 Flygmekanik 6 A1N 2 V
    TNE083 Antennteori 6 A1F 2 V
    Kursen ges delvis på distans.
    TNE089 Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM116 Utvidgad verklighet (XR) - principer och programmering 6 A1N 2 V
    TPPE61 Finansiell optimering 6 A1F 2 V
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1N 2 V
    TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEA85 Hårdvarudesign för acceleration av maskininlärning 6 A1F 1 V
    TSEK07 Test och mätning av integrerade kretsar 6 A1F 1 V
    TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSRT08 Optimal styrning 6 A1N 3 V
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSTE26 Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion 6 A1N 4 V
    TSTE85 Lågeffektselektronik 6 A1N 2 V
    Inriktning: Datadriven analys och maskinintelligens — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inom profilen datadriven analys och maskinintelligens ska en av kurserna TSBB11 och TSKS23 väljas.
    TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inom profilen datadriven analys och maskinintelligens ska en av kurserna TSBB11 och TSKS23 väljas.
    TAMS39 Multivariat statistik 6 A1N 4 V
    Varannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TAOP34 Optimering av stora system 6 A1N 3 V
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1F 1 V
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1N 4 V
    TSDT14 Signalteori 6 A1N 1 V
    TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1N 1 V
    Period 2
    TDDD89 Vetenskaplig metod 6 A1F 3 O
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inom profilen datadriven analys och maskinintelligens ska en av kurserna TSBB11 och TSKS23 väljas.
    TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inom profilen datadriven analys och maskinintelligens ska en av kurserna TSBB11 och TSKS23 väljas.
    TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1N 1 V
    TDDD37 Databasteknik 6 G2F 1 V
    TDDE16 Text Mining 6 A1F 2 V
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS38 Distributed Information Processing and Machine Learning 6 A1N 2 V
    TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1F 2 V
    Inriktning: Datorseende och signalanalys — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1N 3 V
    TSBB19 Maskininlärning för datorseende 6 A1N 2 V
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1N 4 V
    Period 2
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1N 1 V
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1N 1 V
    TNA010 Matrismetoder för AI 6 G2F 2 V
    TNM116 Utvidgad verklighet (XR) - principer och programmering 6 A1N 2 V
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1F 2 V
    Inriktning: Elektronik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TNE071 Mikrovågsteknik 6 A1N 1 V
    Kursen ges delvis på distans.
    TNE089 Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEK03 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 A1F 2 V
    TSTE28 Effektelektronik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TSEK07 Test och mätning av integrerade kretsar 6 A1F 1 O
    TNE083 Antennteori 6 A1F 2 V
    Kursen ges delvis på distans.
    TNE089 Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1N 2 V
    TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEA85 Hårdvarudesign för acceleration av maskininlärning 6 A1F 1 V
    TSTE26 Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion 6 A1N 4 V
    TSTE85 Lågeffektselektronik 6 A1N 2 V
    Inriktning: Finansiell matematik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TPPE53 Finansiell värderingsmetodik 6 A1F 2 O
    Period 2
    TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TPPE61 Finansiell optimering 6 A1F 2 O
    Inriktning: Fotonik och kvantteknologi — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFYA99 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT57 Biomedicinsk optik 6 A1F 1 V
    TFYM03 Nanofysik 6 A1F 3 V
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1N 2 V
    TSIT13 Kvantkommunikation 6 A1N 1 V
    Period 2
    TFYA99 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT02 Datasäkerhet 6 G2F 2 V
    Inriktning: Kommunikation — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSIN01 Informationsnät 6 A1N 3 O
    TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEK03 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 A1F 2 V
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1N 2 V
    TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1N 1 V
    Period 2
    TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS38 Distributed Information Processing and Machine Learning 6 A1N 2 V
    Inriktning: Medicinsk teknik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAMS39 Multivariat statistik 6 A1N 4 V
    Varannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1N 3 V
    TBMT57 Biomedicinsk optik 6 A1F 1 V
    Period 2
    TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1N 1 V
    Inriktning: Mekatronik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA40 Analytisk mekanik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1N 1 V
    Period 2
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA40 Analytisk mekanik 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMME50 Flygmekanik 6 A1N 2 V
    TSRT08 Optimal styrning 6 A1N 3 V
    Inriktning: Styr- och informationssystem — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen.
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen.
    TDTS06 Datornät 6 G2F 1 V
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1N 1 V
    Period 2
    TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen.
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen.
    TSRT08 Optimal styrning 6 A1N 3 V
    Inriktning: System-on-chip — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDTS08 Datorarkitektur 6 A1N 2 V
    TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1N 2 V
    TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEA85 Hårdvarudesign för acceleration av maskininlärning 6 A1F 1 V
    TSEK07 Test och mätning av integrerade kretsar 6 A1F 1 V
    TSIT02 Datasäkerhet 6 G2F 2 V
    TSTE85 Lågeffektselektronik 6 A1N 2 V
    Inriktning: Teknisk fysik - material- och nanofysik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFYA99 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYM03 Nanofysik 6 A1F 3 V
    Period 2
    TFYA99 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA39 Halvledarteknik 6 A1N 3 V
    TFYA90 Beräkningsfysik 6 A1F 4 V
    Inriktning: Teknisk fysik - teori, modellering och datorberäkningar — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFYA40 Analytisk mekanik 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA99 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TFYA40 Analytisk mekanik 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA99 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYB01 Avancerad elektromagnetism 6 A1N 2 V
    TFYB02 Elementarpartiklar och kvantfält 6 A1F 1 V
    Inriktning: Teknisk matematik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen teknisk matematik.
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen teknisk matematik.
    TATA75 Relativitetsteori 6* A1F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1N 3 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA40 Analytisk mekanik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TPPE53 Finansiell värderingsmetodik 6 A1F 2 V
    Period 2
    TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen teknisk matematik.
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1F 4 O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    En av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik ska väljas inom profilen teknisk matematik.
    TATA71 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system 6 G2F 2 V
    TATA75 Relativitetsteori 6* A1F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA40 Analytisk mekanik 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TPPE61 Finansiell optimering 6 A1F 2 V

    Termin 10 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX33 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX33 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Programmens upplägg och organisation

    Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

    Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

    • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
    • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
    • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Examensfordringar

    För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Examina. 

    Högskolelagen 1 kap. 8 §:
    Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

    • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
    • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
    • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

    Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

    • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
    • följa kunskapsutvecklingen, och
    • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

    Examen inom ett program

    Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

    Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd

    Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

    För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645

    Antagning till senare del av program

    Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten

    Studieuppehåll

    Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär Blanketter och formulär. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet. 

    Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

    Avbrott på program

    Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

    Kurser inom utbildningsprogram

    I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna ska detta ansökas om till programnämnden.

    Frivilliga kurser

    De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.

    Kurser på annat program eller forskarutbildningskurser

    För att inkludera kurser från annat program eller forskarutbildningskurser i examen måste den studerande ansöka och få beviljande om detta hos programnämnden. I annat fall ses kursen som frivillig. 

    Vid val av kurs på annat program gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna bör vara inhämtade.

    Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig.

    För att ansöka om att få läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

    Studerande på civilingenjörsprogram

    Civilingenjörsstudenter kan läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

    Studerande på högskoleingenjörsprogram

    Studerande på högskoleingenjörsutbildningarna kan läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga högskoleingenjörsprogram.  

    Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatprogram

    Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar kan läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar. För tillträde till kurs på annat kandidatprogram krävs även att behörighetskraven till programmet är uppfyllda. 

    Fristående kurser eller kurser på annan fakultet eller annat lärosäte

    För att inkludera fristående kurser eller kurser från annan fakultet eller annat lärosäte i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden.

    Anmälan till programkurser

    Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.

    Anmälan till programkurs som fristående kurs

    Antagning till programkurs som fristående kurs kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella kursen.

    Vid resursbrist kan tekniska fakultetens styrelse besluta om inskränkning i möjligheten att läsa programkurs som fristående kurs.

    Anvisningar för studieplanering

    Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in. 

    Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

    • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
    • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

    Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

    • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
    • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
    • vid antagning till senare del av program,
    • efter genomförda utlandsstudier,
    • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

    Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

    Del av utbildningen utomlands

    Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

    Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.

    Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten.

    Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

    Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information om anmälan, reflektionsdokument, möjliga examinatorer med mera finns på Information

    Allmänna bestämmelser

    För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

    Mål

    Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se https://liu.se/studieinfo.

    Omfattning

    Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

    Miljö där examensarbetet genomförs

    Arbetet utförs som :

    • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
    • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
    • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

    Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

    Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på  Information

    Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

    Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

    Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

    Val av examensarbete

    Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

    I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

    Påbörjande av examensarbete

    Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.

    Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på Anmälan. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

    Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från studievägledningen som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.

    Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

    Examensarbete tillsammans med annan studerande

    I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

    Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

    Examinator

    Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor samt ha kompetens att examinera examensarbete (via till exempel forskning, handledning, undervisning) inom aktuellt huvudområde och vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.

    Examinator skall:

    • före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av studievägledare och delges examinator
    • kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
    • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
    • i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet och att det finns en utsedd handledare
    • godkänna/underkänna planeringsrapport
    • godkänna/underkänna halvtidskontroll
    • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
    • godkänna arbetet för framläggning
    • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
    • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
    • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
    • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=Godkänd, U=Underkänd)

    I de fall examensarbete utförs gemensamt av två studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i respektive huvudområde tillsättas.

    Handledare

    Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

    Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

    • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
    • problemformulering och avgränsningar för arbetet
    • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

    Då examensarbetet utförs utanför den tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

    Planeringsrapport

    Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

    • preliminär titel på examensarbetet
    • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
    • en preliminär beskrivning av angreppssätt
    • planerad litteraturbas
    • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

    Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

    Halvtidskontroll

    Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

    1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
    2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
    3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

    Redovisning

    Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

    Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

    Framläggning

    Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen av examensarbetet ska genomföras på plats på LiU och vid en tidpunkt då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

    Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

    Examensarbetesrapport

    Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

    Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

    Opposition

    Muntlig opposition genomförs i samband med genomförandet av det egna examensarbetet, dvs i slutet av den egna utbildningen, och ska genomföras på plats. Opponenten ska ha genomfört tre auskultationer innan oppositionen. Opposition görs på annat examensarbete på samma nivå och med samma omfattning som det egna examensarbetet. I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat antal opponenter, om skäl föreligger. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

    Opponenten skall:

    • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
    • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
    • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

    Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

    Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för upplägget av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

    Auskultation

    Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

    Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet, se kursplanen.

    Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

    Auskultationerna ska genomföras på plats. Det går inte att delta på distans.

    Reflektionsdokument

    Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via Reflektionsdokument

    Betyg

    Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

    Rätten till handledning

    Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok. Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas. Examensarbetet behöver dock inte underkännas om det bedöms att det kan slutföras utan ytterligare handledning.

    Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete. Att genomföra ett nytt examensarbete innebär dock högst begränsade möjligheter till handledning.

    Kvalitetsansvar

    Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

    Dispens

    Om synnerliga skäl föreligger kan dispens ges från ovanstående regelverk. 

    Dispens att ersätta den muntliga oppositionen med en utförlig skriftlig opposition kan ges efter godkännande av programnämnden då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens för skriftlig opposition.

    Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

    • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
    • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

    Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över upplägget av oppositionen.

    Dispens från att genomföra den muntliga oppositionen på plats (och istället genomföra den på distans) med hänvisning till synnerliga skäl ges av examinator. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige. 

    Dispens från att genomföra framläggning på plats (och istället genomföra den på distans) kan ges av respektive programnämnd om synnerliga skäl föreligger. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige.

    Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

    Allmänna bestämmelser

    I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

    Mål

    Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:

    • Ämneskunskaper
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
      • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
      • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
    • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
      • söka och värdera vetenskaplig litteratur
    • Arbeta i grupp och kommunicera
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
      • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
      • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
    • Ingenjörsmässighet
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
      • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

    Kandidatprojekt under utlandsstudier

    I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

    Påbörjande av kandidatprojekt

    För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras

    Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

    Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.

    Examination

    Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

    Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

    Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

    I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
    tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva