Masterprogram i Protein Science, 120 hp

Master's Programme in Protein Science, 120 credits

6MPRO

Undervisningsspråk

Engelska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Naturvetenskaplig masterexamen med huvudområde Kemisk biologi

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

Masterprogrammet Protein Science syftar till att ge studenterna de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för yrkesverksamhet eller för forskarutbildning inom området proteinvetenskap. Utbildningsprogrammet svarar mot nationella och internationella behov från universitet, näringsliv och samhället i övrigt. Utbildningen avser att ge väsentligt fördjupad förståelse för proteiners och andra biomolekylers kemiska och biofysikaliska egenskaper och den roll dessa molekyler spelar inom främst det biomedicinska området men även för tillämpningar inom bioteknik. Studenter utexaminerade från masterprogrammet i Protein Science ska: 

  • vara väl förberedda för såväl arbetsmarknaden som forskarstudier, både nationellt och internationellt;
  • kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället;
  • vara väl förberedda för avancerad naturvetenskaplig kommunikation med skilda målgrupper.

Mål

Ämneskunskaper

Studenter från masterprogrammet Protein Science ska visa kunskap och förståelse inom området proteinvetenskap, inbegripet ett brett kunnande inom området såväl som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. De utexaminerade ska även ha kunskaper om aktuell relaterad forskning.

Utbildningen bygger på en ämnesbas från en relaterad kandidatutbildning, där grundläggande och fördjupade kunskaper i kemi, kemisk biologi eller motsvarande har förvärvats. I tillträdeskraven till programmet ingår att studenten ska ha förvärvat fördjupade kunskaper i biokemi.

En utexaminerad student från masterprogrammet Protein Science besitter väsentligt fördjupade kunskaper i proteinkemi, proteomik, strukturbiologi och läkemedelskemi. Det innefattar kunskaper om:

  • strukturbiologiska metoder, inklusive experimentella metoder för att studera proteiners och andra biomolekylers struktur-funktionssamband
  • viktiga begrepp och teorier för biomolekylers växelverkan och reaktionsmekanismer
  • metoder och strategier för global, kvantitativ och jämförande proteinanalys
  • biomolekylära processer av betydelse för proteinfelveckningssjukdomar, cancer, virusburna sjukdomar och läkemedelsfunktion.
  • utveckling av läkemedel baserade på såväl små molekyler som proteiner.

Därutöver kan den utexaminerade studenten från programmet planera, utföra och utvärdera laborativa experiment inom proteinvetenskap, samt använda modern programvara för analyser inom området.

Genom att utbildningen genomförs i mycket nära samverkan med starka forskningsmiljöer har den utexaminerade studenten från masterprogrammet Protein Science god kännedom om aktuella forskningsfrågeställningar inom molekylär livsvetenskap med grunder i proteinkemi, strukturbiologi och proteomik. Under examensarbetet ges studenten möjlighet att under ett helt år arbeta i en forskargrupp och därmed bli mycket väl förtrogen med forskningsrön inom något av områdena. Den utexaminerade studenten besitter också förmåga att lägga upp en vetenskaplig studie och mycket god förmåga att kritiskt tillgodogöra sig relevant forskningslitteratur.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Studenter från masterprogrammet Protein Science besitter de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kritiskt och systematiskt kunna integrera kunskap och analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar även med begränsad information. De utexaminerade kan också ta ansvar för sin egen roll i sitt arbete eller under fortsatta forskarstudier med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Studenter från masterprogrammet Protein Science kan också göra relevanta bedömningar inom sitt område med hänsyn tagen till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

Studenter från masterprogrammet Protein Science kan samverka med andra personer. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i en grupp med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. De utexaminerade kan även initiera, planera, leda och utvärdera omfattande grupparbeten. Studenter från masterprogrammet Protein Science har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera information, problem och lösningar på ett strukturerat sätt, med relevanta tekniska hjälpmedel, i såväl tal som skrift på olika språk (företrädesvis svenska och engelska) för olika målgrupper. 

Planering, utveckling, och realisering av forsknings- och utvecklingsprojekt med hänsyn till samhälleliga och ekonomiska behov och krav

Studenter från masterprogrammet Protein Science har kunskaper om naturvetarens och naturvetenskapens roll i samhället. De utexaminerade har förståelse för de samhälleliga och ekonomiska villkor som råder inom området och för relaterad forskningsverksamhet. De kan också initiera, genomföra och redovisa avancerade utvecklingsprojekt med de metoder som är vedertagna inom området.

Innehåll

Inom masterprogrammet läses främst kurser i gränslandet mellan kemi och biologi på avancerad nivå. Kurserna fokuserar på proteiner och andra biomolekyler, speciellt deras kemiska och biofysikaliska egenskaper, omfattande metodologi för strukturella och funktionella studier, samt deras betydelse inom det biomedicinska området. Kurser i strukturbiologi, proteomik, molekylär virologi, farmakologi och läkemedelskemi ingår. Programmet avslutas med ett examensarbete som kan utföras på ett företag eller på universitetet. Under examensarbetet fördjupas kunskaperna inom området genom självständigt experimentellt arbete och litteraturstudier. Examensarbetet kan vara en god introduktion till vidare studier på forskarnivå.

I programplanen framgår det vilka kurser som ges och när de ges, samt under vilken programtermin kursen är rekommenderad att läsas. Varje kurs återges i en kursplan, där bland annat kursens mål och innehåll och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen är beskrivna.

Undervisnings- och arbetsformer

Masterprogrammet omfattar två års heltidsstudier och ger en naturvetenskaplig masterexamen i kemisk biologi. Undervisningen ges på engelska. Utbildningen är campusförlagd och kursutbudet framgår av programplanen. De flesta kurserna är organiserade så att teoriinnehållet behandlas vid föreläsningar, lektioner och seminarier. Utöver detta ingår laborationsarbete och andra uppgifter som skall redovisas skriftligt och/eller muntligt. Deltagandet i föreläsningar och lektioner är i de flesta fall frivilligt medan laborationer, laborationsgenomgångar och seminarier är obligatoriska.

Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 60, 45 eller 30 hp. Detta innebär att studenten kan välja att göra ett mindre examensarbete och kombinera detta med att läsa kurser inom andra relevanta ämnesområden, fördjupa sig ytterligare i huvudområdet genom fler kurser alternativt göra ett mer omfattande examensarbete. 

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Även noteringen o/v kan förekomma och innebär att någon av ett antal kurser ska väljas. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Dessa valbara kurser ska vara relevanta för programmets inriktning. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen. 

Två alternativa programplaner tillämpas, beroende på vilka kunskaper studenten har med sig från tidigare kandidatexamen. De två programplanerna presenteras som två inriktningar:

  • "Intern" är för studerande med kandidatexamen i kemisk biologi från LiU och eventuellt andra studenter som har med sig kunskaper motsvarande lärandemålen i TFKE37 Biomätteknik, TFTB55 Bioinformatik, TFKE75 Projektkurs i molekylärbiologiska tekniker samt NKED28 Proteinkemi.
  • "Extern" är för studenter som uppfyller den särskilda behörigheten för antagning till programmet, men inte har kunskaper motsvarande lärandemålen i TFKE37, TFTB55, TFKE75 samt NKED28.

Förkunskapskrav

  • Kandidatexamen i något av följande eller motsvarande huvudområden:
    - kemi 
    - kemisk biologi 
  • 10 hp i biokemi eller motsvarande
  • Engelska 6 eller Engelska nivå 2
    Undantag för svenska

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbetet ska vara vetenskapligt förankrat och utföras i nära anslutning till pågående forskning inom huvudområdet. Examensarbetet skall skrivas och presenteras på engelska. Om möjlighet finns att lägga fram sitt examensarbete vid det arrangerade tillfället i slutet av vårterminen i åk 2 ska studenten närvara vid alla framläggningar inom huvudområdet och då bortses från kravet i regelverket att auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition.

    För tillträde till examensarbetet på 60 hp krävs att studenten är antagen till masterprogrammet och har slutfört minst 30 hp från kurser inom programmet, varav 24 hp måste vara på avancerad nivå inom huvudområdet.

    För tillträde till examensarbetet på 45 hp krävs att studenten är antagen till masterprogrammet och har slutfört minst 35 hp från kurser inom programmet, varav 24 hp måste vara på avancerad nivå inom huvudområdet.

    För tillträde till examensarbetet på 30 hp krävs att studenten är antagen till masterprogrammet och har slutfört minst 60 hp från kurser inom programmet, varav 30 hp måste vara på avancerad nivå inom huvudområdet.

    Examenskrav

    Programmet leder till "Naturvetenskaplig masterexamen med huvudområde Kemisk biologi", översatt till "Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Chemical Biology".

    Examenskraven är:

    • kandidatexamen specificerad i tillträdeskraven för programmet
    • godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
    • godkänt resultat på valfria kurser så att kravet på 120 hp uppnås (inklusive examensarbete)
    • minst 90 hp kurser på avancerad nivå, varav
      • minst 30 hp kurser inom huvudområdet kemisk biologi
      • minst 30 hp examensarbete inom huvudområdet kemisk biologi
    • examensarbete omfattande minst 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid tekniska fakulteten vid Linköpings universitet

    En kurs som innehållsmässigt överlappar en annan kurs kan inte räknas med i examen. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall tas av programnämnden.

    Kurser som ingår i kandidatexamen kan inte räknas med i masterexamen. 

    Examensbenämning på svenska

    Naturvetenskaplig masterexamen med huvudområde Kemisk biologi

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Chemical Biology

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Inriktning: Extern
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFKE37 Biomätteknik 6 G2F 2/3 O
    TFKE65 Trender inom molekylär Life Science 6* A1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFTB55 Bioinformatik 6 G2F 1 O
    Period 2
    NVFA09 Farmakologi 6 G2F 3 O
    TFKE65 Trender inom molekylär Life Science 6* A1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    NBIC60 Molekylär miljötoxikologi 6 G2F 2 V
    TAMS11 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6 G2F 4 V
    TVCB13 Stamcellsteknik 6 A1N 1 V
    Inriktning: Intern
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFKE57 Proteomik 6 A1N 3 O
    TFKE65 Trender inom molekylär Life Science 6* A1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TVMB26 Molekylär virologi 6 A1N 1 O
    Period 2
    TFKE48 Biomolekylära sjukdomsprocesser 6 A1F 2 O
    TFKE65 Trender inom molekylär Life Science 6* A1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFKE67 Biomolekylär strukturanalys 6 A1N 1 O

    Termin 2 VT 2027

    Inriktning: Extern — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NKED28 Proteinkemi 12 A1N 1/2/3 O
    TFKE66 Projektkurs i strukturbaserad protein targeting och engineering 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    NKED20 Läkemedelsutveckling 6 A1N 2 O
    TFKE66 Projektkurs i strukturbaserad protein targeting och engineering 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFKE73 Terapeutiska proteiner 6 A1N 1 O
    Inriktning: Intern — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NVFA10 Farmakologi 6 G2F 1/3 O
    TBMT38 Systembiologi 6 G2F 2 O
    TFKE66 Projektkurs i strukturbaserad protein targeting och engineering 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    NKED20 Läkemedelsutveckling 6 A1N 2 O
    TFKE66 Projektkurs i strukturbaserad protein targeting och engineering 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFKE73 Terapeutiska proteiner 6 A1N 1 O

    Termin 3 HT 2027

    Inriktning: Extern — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFKE57 Proteomik 6 A1N 3 O
    TFKE75 Projektkurs i molekylärbiologiska tekniker 6* G2F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TVMB26 Molekylär virologi 6 A1N 1 O
    Period 2
    TFKE48 Biomolekylära sjukdomsprocesser 6 A1F 2 O
    TFKE67 Biomolekylär strukturanalys 6 A1N 1 O
    TFKE75 Projektkurs i molekylärbiologiska tekniker 6* G2F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Intern — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX60 Examensarbete 60* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX40 Examensarbete 45* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TQXX60 Examensarbete 60* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 4 VT 2028

    Inriktning: Extern — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Intern — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TQXX40 Examensarbete 45* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TQXX60 Examensarbete 60* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX40 Examensarbete 45* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TQXX60 Examensarbete 60* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk